Agrivoltaisk – ett ord som inte var särskilt känt för bara några år sedan, men som nu dyker upp allt oftare i diskussioner om framtidens energiproduktion. Begreppet syftar på att kombinera jordbruk och solkraft på samma yta, och på så sätt skapa en hållbar och effektiv lösning för både energiproduktion och livsmedelsodling.
Ett av de mest spännande exemplen på agrivoltaisk teknologi är Solvallen, Sveriges första storskaliga solpark som byggs utanför Lindesberg. Anläggningen kombinerar vallodling och solkraft på ett innovativt sätt och visar på hur lösningar som främjar både hållbarhet och ekonomisk lönsamhet kan uppnås.
”Utanför Lindesberg, i Vässlingby, ska Linde Energi bygga Sveriges första storskaliga solpark i sitt slag: Solvallen. Namnet syftar på att solel och vallodling ska samsas om utrymmet i en så kallad agrivoltaisk anläggning.” (Lantmannen)
Men vad är det egentligen som gör agrivoltaik så intressant? Jo, det handlar om att utnyttja marken på ett mer hållbart sätt. Istället för att endast använda den för odling eller för solceller separat, kan man kombinera de båda för att maximera utbytet på samma yta. Dessutom kan agrivoltaiska system skydda grödor mot torka och överhettning, samtidigt som de bidrar till minskade koldioxidutsläpp.
I takt med att klimatförändringarna fortsätter att påverka vår planet alltmer, är det viktigt att hitta lösningar som bidrar till att minska vårt beroende av fossila bränslen och samtidigt främja en hållbar livsmedelsproduktion. Agrivoltaik kan vara en del av lösningen och en möjlighet för jordbrukare och energiföretag att samarbeta för att bidra till en mer hållbar framtid.
Som privatperson kan man också bidra genom att välja mat från agrivoltaiska gårdar eller investera i solpaneler på sin egen mark. Genom att stödja agrivoltaik kan vi alla bidra till att minska klimatpåverkan och skapa en mer hållbar värld.
