Det mesta en svensk familj kan göra för miljön ryms i fyra områden: hur ni reser, vad ni äter, hur ni värmer bostaden och hur mycket nytt ni köper. Alla råd väger inte lika tungt. Här rangordnar redaktionen åtgärderna efter hur mycket de minskar utsläppen enligt svensk statistik. Du får också tips på hur barnen kan vara med.
Kort svar
Störst effekt har oftast färre flygresor, mindre bilåkande och mindre kött och mejeriprodukter. Efter det kommer uppvärmningen av bostaden och att köpa färre nya kläder och prylar. Att sortera avfall och undvika plastpåsar är bra för miljön på andra sätt men flyttar sällan klimatsiffrorna lika mycket.
Texten är startpunkten för ämnet Klimatsmart hemma. Där samlas fördjupningar om energi, mat och boende.
Hur stort är en svensk familjs klimatavtryck?
Den som vill veta vad man själv kan göra för miljön behöver först veta var utsläppen uppstår. Naturvårdsverket redovisar varje år de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. De räknar in allt som svenskar köper och använder, oavsett om utsläppen sker i Sverige eller i landet där en tröja eller en mobil tillverkades. Enligt den officiella statistiken över utsläpp per person låg nivån på omkring 7,6 ton koldioxidekvivalenter per person och år 2023.
Ungefär tre femtedelar av utsläppen kommer från det hushållen själva köper. Resten kommer från offentlig konsumtion som skolor och sjukvård samt från investeringar i byggnader och maskiner. Hushållens del motsvarar närmare fem ton per person och år. Det är den delen familjen kan påverka direkt.
Naturvårdsverket anger en grov riktlinje på högst ett ton per person och år till 2050 som globalt genomsnitt. Myndigheten jämför det ettonet med en flygresa i ekonomiklass till södra Spanien och hem igen för en person. Avståndet mellan 7,6 och ett ton visar varför valen med störst effekt är värda att börja med.
Siffrorna skiljer sig åt mellan källor. Forskningsinstitutet SEI räknar i verktyget Konsumtionskompassen fram 5,4 ton per person för hushållens konsumtion år 2023 och omkring 8,3 ton när offentlig konsumtion och investeringar läggs till. Naturvårdsverket landar på cirka 7,6 ton totalt och närmare fem ton för hushållen. Ett rimligt spann är därför 7,6-8,3 ton per person. Båda källorna betonar att beräkningarna är osäkra, särskilt för utsläpp utomlands.
Var kommer utsläppen ifrån?
SEI har delat upp hushållens utsläpp i ett tiotal konsumtionsområden. Diagrammet visar hur stor andel varje område stod för år 2023. Transporterna ligger klart högst, följda av maten och boendet.
Bryter man ner områdena ytterligare blir bilåkandet den enskilt största posten, följd av flygresor, animaliska livsmedel som mjölkprodukter och kött samt fjärrvärme. Den ordningen ligger till grund för listan nedan.
Utsläppen per person har minskat sedan 2008. Naturvårdsverket redovisar en minskning med 44 procent för transporter, 40 procent för boende, 23 procent för livsmedel och 35 procent för övrig konsumtion fram till 2023. Statistiken fångar inte hela klimatpåverkan från utrikesflyget, eftersom mellanlandningar och den så kallade höghöjdseffekten inte ingår i modellen. Flygets verkliga andel är därför sannolikt större än stapeln visar.
Åtgärderna rangordnade efter effekt
Rangordningen bygger på hur stora utsläppsposterna är i statistiken och på vad myndigheterna själva pekar ut. Exakt effekt beror på hur ni lever i dag, så se tabellen som en karta och inte som ett facit.
| Plats | Åtgärd | Varför den väger tungt | Så kan barnen vara med |
|---|---|---|---|
| 1 | Färre flygresor, särskilt långa | En enda resa till södra Spanien och hem motsvarar ungefär det ton per person som riktlinjen anger för ett helt år. Naturvårdsverket nämner färre utrikesresor med flyg först bland det privatpersoner kan göra. | Planera semestern tillsammans med tåg på kartan och låt barnen välja ett mål inom räckhåll. |
| 2 | Mindre bilåkande i vardagen | Bilen är den största enskilda posten i hushållens utsläpp. Gång, cykel, kollektivtrafik och samåkning minskar den direkt. | Cykla eller gå till skolan några dagar i veckan och turas om med andra föräldrar att skjutsa. |
| 3 | Mindre kött, särskilt nöt och lamm | Ett kilo svenskt nötkött ger 23-39 kg koldioxidekvivalenter, kyckling 2-3 kg. Animaliska livsmedel är bland de största posterna. | Låt barnen välja veckans vegetariska middag och laga den tillsammans. |
| 4 | Lägre inomhustemperatur och tätare hus | Boendet står för 14 procent. En grad lägre kan minska energianvändningen med fem till sex procent. | Gör barnen till ”termometerkollare” som läser av rummen och letar drag vid fönstren. |
| 5 | Köp färre nya kläder och prylar | Den största påverkan uppstår när varan tillverkas. Att använda ett plagg dubbelt så länge minskar dess klimatpåverkan med nästan hälften. | Byt kläder och leksaker med andra familjer och laga tillsammans det som går sönder. |
| 6 | Mindre matsvinn | Hushållen slänger i genomsnitt 16 kg ätbar mat per person och år. Allt som slängs har redan orsakat utsläpp. | Inför en ”restkväll” i veckan där barnen hittar på rätten av det som finns i kylen. |
| 7 | Sortera och undvik engångsartiklar | Viktigt för resurser, natur och nedskräpning men en mindre del av klimatavtrycket än punkterna ovan. | Låt barnen ansvara för en sorteringsstation hemma. |
Resor: där de största vinsterna finns
Transporterna står för mer än en tredjedel av hushållens utsläpp. Flyget och bilen dominerar. För många familjer är det här de enskilda besluten väger mest. Det gäller både vardagsresorna och semestern.
Flyget
Antalet utrikes flygresor per invånare i Sverige har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet, enligt Naturvårdsverket. Per personkilometer släpper flyget ut ungefär lika mycket som en bensin- eller dieselbil med tre personer i. Då är höghöjdseffekten inte inräknad. Skillnaden ligger i avstånden. En weekend i en europeisk storstad eller en vecka i Thailand innebär sträckor som en familj sällan kör med bil.
Att välja bort en långresa ger därför ofta större effekt än månader av andra vardagsförändringar. Tåg till fjällen, Västkusten eller kontinenten är ett alternativ som många barn tycker är ett äventyr i sig. Spårtrafik har mycket låga utsläpp per personkilometer eftersom den till stor del är eldriven.
Bilen i vardagen
Bilen är den största enskilda utsläppsposten för svenska hushåll i Konsumtionskompassen. Korta resor till skola, förskola och fritidsaktiviteter är ofta lättast att byta mot cykel eller gång. Kollektivtrafik och samåkning med andra familjer är nästa steg. Om ni ändå behöver bil kan en laddbar bil minska utsläppen från körningen. År 2023 var 58 procent av de nyregistrerade personbilarna i Sverige laddbara. Läs också om hur billigare kollektivtrafik kan minska utsläppen.
Naturvårdsverket påpekar att elbilen har högre utsläpp än en bensinbil när den tillverkas, främst på grund av batteriet. Klimatvinsten blir därför mindre i ett livscykelperspektiv än vid avgasröret. Det mest klimatsmarta är fortfarande att köra mindre, oavsett drivmedel. Färre och kortare resor ger vinst direkt.
Maten: kött och mejeri väger tyngst
Livsmedel står för omkring en femtedel av hushållens utsläpp. Vilken mat ni väljer betyder mycket mer än var den kommer ifrån. Valet på tallriken väger tyngst. Livsmedelsverket konstaterar att transporternas andel av köttets utsläpp är jämförelsevis liten, eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp.
| Köttslag (utan ben) | Kg koldioxidekvivalenter per kg kött |
|---|---|
| Nötkött | 23-39 |
| Lammkött | 13-22 |
| Griskött | 5-8 |
| Kycklingkött | 2-3 |
Siffrorna gäller kött på den svenska marknaden och kommer från Livsmedelsverkets genomgång av köttets miljöpåverkan. Idisslare som kor och får bildar metan när de smälter fodret. Det förklarar de höga värdena. Att byta nötfärs mot kycklingfärs eller mot bönor och linser sänker därför middagens klimatpåverkan kraftigt.
Livsmedelsverkets kostråd säger högst 350 gram tillagat rött kött och chark i veckan, vilket motsvarar två till tre köttmåltider. Rådet bygger på hälsa men pekar åt samma håll som klimatet. Myndigheten lyfter också fram betande djur som håller svenska naturbetesmarker öppna, så lite kött av rätt sort kan vara bra för den biologiska mångfalden.
Dryg ut köttet
Blanda krossade tomater, rivna morötter, bönor eller linser i köttfärssåsen. Då räcker mindre kött till fler portioner.
Välj grovt och säsong
Rotfrukter, kål och andra grönsaker som tål lagring är bra val. Ömtåliga grönsaker köps helst när de är i säsong.
Mindre godis och läsk
Sötsaker, snacks och läsk påverkar miljön utan att ge mycket näring. Det är en vinst för både tänder och klimat.
Ät upp maten
Planera inköpen, förvara rätt och ta hand om resterna. Det sparar både pengar och utsläpp.
Matsvinnet
Svenska hushåll slängde cirka 60 kg livsmedelsavfall per person 2024. Av det bedöms 16 kg vara matsvinn, det vill säga mat som hade kunnat ätas. Till det kommer ungefär 18 kg mat och dryck per person som hälls ut i avloppet, enligt en äldre uppskattning. Mängderna har legat i stort sett stilla sedan 2020, trots ett nationellt mål om att minska livsmedelsavfallet med minst 20 procent till 2025.
Boendet: värme, el och varmvatten
Energi, vatten och hyra står för 14 procent av hushållens utsläpp i SEI:s beräkning. Utsläppen från boendet har minskat med 40 procent per person sedan 2008, men det finns fortfarande mycket att hämta. Vad ni kan göra beror på om ni hyr, äger en bostadsrätt eller bor i villa.
En grad lägre inomhustemperatur ger en tydlig effekt. Malmö stads energi- och klimatrådgivning anger att energianvändningen då minskar med fem till sex procent. Andra enkla steg är att flytta möbler från elementen och vädra kort men ordentligt. Nya tätningslister kring fönster och dörrar hjälper också. De behöver bytas ungefär vart tionde år.
I villa eller radhus finns större åtgärder att överväga, till exempel tilläggsisolering, värmepump eller solceller på taket. Vid renovering kan valet av material spela roll, något vi går igenom i texten om klimatsmarta byggmaterial. Kommunernas energi- och klimatrådgivning är till för hushåll och ska enligt förordningen vara opartisk och fri från kommersiella intressen. Där kan ni få råd om just ert hus innan ni investerar.
Vad passar er familj bäst?
Klimatavtrycket ser olika ut beroende på var man bor. SEI:s analys visar att de totala utsläppen per person är ungefär lika stora i storstäder och på landsbygden. Det som skiljer är vad utsläppen kommer ifrån. Välj den flik som passar er.
I de största städerna står flygresor och köp av varor och tjänster för en större andel av utsläppen. Där finns ofta familjens största vinst i semesterplaneringen och i hur mycket nytt som köps. Kollektivtrafik och cykel är oftast redan nära till hands.
Utanför storstäderna hänger utsläppen i högre grad ihop med bilresor. Samåkning till skola och fritidsaktiviteter, färre ärenden per vecka och en laddbar bil när det är dags att byta kan göra stor skillnad. Kollektivtrafiken räcker inte alltid till, men det går ändå att minska körningen.
Den som äger sitt hus styr själv över uppvärmningen och kan börja med temperaturen och tätningen. Ta sedan hjälp av kommunens energi- och klimatrådgivning innan större investeringar som värmepump, isolering eller solceller.
Kläder, prylar och elektronik
Allt som köps nytt bär med sig utsläpp från tillverkningen. Svenskarnas textilkonsumtion uppgick till 15,2 kilo per person år 2025, en ökning med 1,6 kilo jämfört med året innan. Den orsakar utsläpp på omkring fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Enligt Naturvårdsverkets underlag om textil uppstår 80 procent av klimatpåverkan när plaggen tillverkas.
Den viktigaste åtgärden är att använda det som redan finns längre. Ett plagg som används dubbelt så länge får nästan halverad klimatpåverkan och vattenanvändning. Barnfamiljer har ett försprång här, eftersom barnkläder och leksaker ofta växs ur långt innan de är slitna. Ärv, byt, köp begagnat och sälj det ni inte längre behöver.
Samma tanke gäller mobiler, datorer och möbler. Att laga en trasig skärm eller behålla telefonen ett år extra minskar behovet av nytillverkning. Kläder, skor och elektronik hör till det Sverige importerar. Det är en av anledningarna till att 64 procent av utsläppen från svensk konsumtion sker i andra länder.
Sådant som känns stort men väger mindre
Vissa vanor får mycket uppmärksamhet trots att de påverkar klimatet relativt lite. De är inte meningslösa, men det är bra att veta var de hamnar i proportion.
- Plastpåsen i butiken. Bra att undvika för nedskräpningens skull, men en liten del av en familjs klimatavtryck jämfört med flyg, bil och kött.
- Närproducerat framför allt annat. Transporternas andel är jämförelsevis liten för kött. Vad som ligger på tallriken betyder mer än antalet mil det har fraktats.
- Klimatkompensation i stället för förändring. Att betala för att någon annan ska minska utsläpp ersätter inte en resa som aldrig görs.
- Sortering. Viktig för resurser och miljö, men den stora klimatnyttan kommer av att köpa mindre från början.
Så gör ni barnen delaktiga
Många barn funderar över klimatet och vill veta vad de själva kan göra. Att få göra något konkret tillsammans med vuxna kan kännas bättre än att bara höra om problemen. Fokusera på det ni kan påverka och undvik att lägga ansvaret för hela världen på barnens axlar.
Med barnen
- Låt barnen välja och laga en vegetarisk middag i veckan.
- Gör en ”cykelkarta” över vägar till skola, kompisar och fritidsaktiviteter.
- Planera en semester med tåg och låt barnen följa resan på kartan.
- Ordna en byteskväll för kläder, böcker och leksaker med grannar eller klasskamrater.
- Läs av inomhustemperaturen tillsammans och sänk den en grad under vintern.
- Fira när något har lagats i stället för att köpas nytt.
Vill barnen engagera sig utanför hemmet finns råd i texten om hur du kan stötta barnens engagemang för miljön. Den som vill förstå grunderna kan börja med vad klimat egentligen är.
Att påverka bortom hemmet
Privatpersoners val räcker inte ensamma. Ungefär 40 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen kommer från offentlig konsumtion och investeringar, sådant som skolor, vård, vägar och byggnader. Där påverkar beslut i kommuner, regioner, företag och riksdag mer än vad en enskild familj kan göra vid köksbordet.
Det finns ändå många sätt att ta ställning i vardagen utan att det blir partipolitik. Ni kan ta upp energifrågor i bostadsrättsföreningen, fråga skolan hur maten och skolresorna planeras eller lyfta klimatfrågor på arbetsplatsen. Att rösta i val och läsa på om partiernas förslag är också en del av bilden. Riksdagens generationsmål säger att Sverige ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att öka miljö- och hälsoproblemen utanför landets gränser.
Familjens checklista
Skriv ut listan och sätt den på kylskåpet. Börja uppifrån där effekten är störst. Bocka sedan av i er egen takt.
Resor
- Välj tåg eller bil i stället för flyg på minst en semester per år.
- Ersätt korta bilresor med cykel eller gång.
- Samåk till skola och fritidsaktiviteter.
Mat
- Minst två vegetariska middagar i veckan.
- Byt nötkött mot kyckling, fisk eller baljväxter.
- En restkväll i veckan.
Boende
- Sänk inomhustemperaturen en grad.
- Kontrollera tätningslisterna.
- Boka ett samtal med kommunens energi- och klimatrådgivare.
Prylar
- Köp begagnat först.
- Laga innan ni byter.
- Byt barnkläder och leksaker med andra familjer.
Vanliga frågor om vad man själv kan göra för miljön
Vad kan man som privatperson göra för klimatet?
Störst effekt har oftast färre flygresor, mindre bilåkande och mindre kött, särskilt nöt och lamm, följt av lägre inomhustemperatur och att köpa färre nya kläder och prylar. Naturvårdsverket lyfter själv fram flyget, köttet och vardagsresorna.
Hur stora är svenskarnas utsläpp per person?
Naturvårdsverket anger omkring 7,6 ton koldioxidekvivalenter per person och år för 2023, räknat på all konsumtion. SEI kommer fram till omkring 8,3 ton med en annan metod. Hushållens egen del ligger på ungefär fem ton.
Gör det någon skillnad vad en enskild familj gör?
Ja. Hushållens konsumtion står för ungefär 60 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen. De stora posterna går att påverka. Samtidigt behövs beslut i samhället för resten, så båda delarna behövs.
Är det bättre att äta närproducerat än att äta mindre kött?
För klimatet väger valet av livsmedel oftast tyngre, eftersom transporternas andel av köttets utsläpp enligt Livsmedelsverket är jämförelsevis liten. Svenskt kött och naturbeteskött har andra miljöfördelar, men mängden kött betyder mest.
Vad kan samhället göra för miljön?
Ungefär 40 procent av utsläppen från svensk konsumtion kommer från offentlig konsumtion och investeringar. Kommuner, regioner och staten påverkar bland annat kollektivtrafik, byggande, energi och skolmat. Som medborgare kan man påverka genom val, föreningar och dialog med kommunen.
Hur pratar man med barn om vad man kan göra?
Utgå från det barnet kan påverka och gör saker tillsammans, till exempel matlagning, cykelturer och byten av kläder. Berätta också att många människor, företag och länder arbetar med frågan, vilket kan hjälpa barnet att känna hopp i stället för oro.
Källor
- Naturvårdsverket: Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år
- Naturvårdsverket: Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder
- Naturvårdsverket: Klimatet och konsumtionen
- Naturvårdsverket: Klimatet och transporterna
- Naturvårdsverket: Livsmedelsavfall i Sverige
- Naturvårdsverket: Textil
- SEI: Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp i siffror (2026)
- Livsmedelsverket: Kött och chark, miljö
- Livsmedelsverket: Rött kött och chark, kostråd
- Livsmedelsverket: Miljösmarta matval
- Malmö stad: Minska spillvärmen
- Riksdagen: Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
