Luften i Sverige är ren jämfört med i stora delar av världen. Ändå påverkar avgaser, slitagepartiklar och vedrök barns lungor, särskilt där trafiken är tät eller där många eldar en kall och vindstilla vinterkväll. Här går redaktionen igenom vad myndigheterna vet om luftföroreningar och barn, hur du kollar luftkvaliteten där ni bor och vad som gör skillnad i vardagen.
- Barn andas mer luft per kilo kroppsvikt än vuxna och deras luftvägar är små och under utveckling.
- Trafiken är den största källan till luftföroreningar i tätorter. Vedeldning kan vara en relativt stor källa i tätbebyggda villaområden.
- Avståndet till trafikerade vägar påverkar halterna på förskolegården. Grönska och byggnader som skärmar av hjälper.
- SMHI:s luftkvalitetsindex visar timme för timme hur luften är vid mätstationer runt om i landet.
- Eldar ni själva: torr ved, tänd brasan i toppen och ge elden gott om luft.
- Har barnet svårt att andas: kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning direkt. Vid mycket svåra andningsbesvär, ring 112.
Hur bra är luftkvaliteten i Sverige?
Naturvårdsverket beskriver luften i Sverige som relativt ren. Ändå kopplas luftföroreningar till omkring 6 000 förtida dödsfall per år, enligt en nationell studie som SMHI och Umeå universitet gjorde på myndighetens uppdrag och som publicerades hösten 2026. Omkring 40 procent av befolkningen beräknas utsättas för halter av små partiklar (PM2,5) som ligger över Världshälsoorganisationens rekommendationer. Halterna är oftast högst i storstäderna och i södra Sverige.
Studien uppskattar också hur många sjukdomsfall som kan kopplas till långvarig exponering. Bland dem finns omkring 210 fall av astma hos barn per år, tillsammans med tiotusentals dagar av skolfrånvaro. Siffrorna gäller hela befolkningen på gruppnivå och säger ingenting om risken för ett enskilt barn. Avgasutsläppen väntas minska fram till 2030, medan partiklar från slitage av vägar, däck och bromsar är svårare att få bort.
Därför är barn känsligare för luftföroreningar
Folkhälsomyndigheten har sammanställt kunskapsläget i rapporten Friskare luft ger friskare barn. Den pekar ut fyra skäl till att barn både utsätts mer och påverkas mer än vuxna.
Långvarig exponering ökar risken att barn insjuknar i astma och kortare perioder med höga halter kan ge astmaskov hos barn som redan har astma. Luftföroreningar kopplas till fler luftvägsinfektioner och till sämre tillväxt av lungorna, även vid de halter som finns i Sverige. Exponering under det första levnadsåret tycks vara extra betydelsefull. En liten skillnad i lungvolym märks oftast inte hos friska barn, men kan få betydelse senare i livet eller för den som är extra känslig.
De vanligaste luftföroreningarna och var de kommer ifrån
Ute mäts framför allt partiklar, kvävedioxid och marknära ozon. Från vedrök kommer även ämnen som myndigheterna följer särskilt. Tabellen visar var de kommer ifrån och när halterna brukar vara som högst. På mobilen visas varje rad som ett eget kort.
| Förorening | Främsta källor | När halterna ofta är höga | Påverkan på hälsan |
|---|---|---|---|
| Små partiklar (PM2,5) | Förbränning (till exempel vedeldning och industri) samt luft som förs hit från kontinenten | Högst i södra Sverige och vid vedeldning i tätbebyggda områden | Den grupp föroreningar som har starkast koppling till hälsoeffekter. Ingen säker lägsta nivå är känd. |
| Grova partiklar (PM10) | Slitage av vägbana, däck och bromsar, särskilt dubbdäck | På våren i städer, när damm virvlar upp från torra gator | Kan ge akuta andningsbesvär och luftvägssymtom |
| Kvävedioxid (NO2) | Biltrafikens avgaser, men också arbetsmaskiner, sjöfart och energiproduktion | Längs trafikerade gator i större tätorter | Irriterar luftvägarna. Kopplas till luftvägssjukdomar vid både kort och lång exponering. |
| Marknära ozon | Bildas av kväveoxider och kolväten i solljus. Mycket förs hit med vindar från kontinenten. | Soliga dagar. Kan vara högre på landsbygden än i storstäder. | Irritation och nedsatt lungfunktion, särskilt hos personer med astma |
| Vedrök (sot, PAH) | Kaminer, pannor och öppna spisar, särskilt vid fel eldning | Kalla och vindstilla vinterdagar i villaområden | Små partiklar och cancerframkallande ämnen som bens(a)pyren |
Trafik nära förskola och skola
Nästan 80 procent av alla förskolebarn i Sverige har en årsmedelhalt av PM2,5 vid sin förskola som är högre än WHO:s riktvärde, enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar. För grova partiklar och kvävedioxid är andelen betydligt lägre, 7 respektive 9 procent. Halterna är högst i storstadsområdena och i förskolor som ligger nära stora vägar.
Avståndet till vägen gör stor skillnad: en kartläggning i Göteborg visade att en fördubbling av avståndet till närmaste trafikerade väg gav 15-20 procent lägre halter på förskolegården. När två gårdar på samma avstånd från samma väg jämfördes var halterna ungefär 10 procent högre på den öppna gården än på den som omgavs av byggnader.
Inomhus spelar ventilationen roll. Mätningar i svenska skolor visar att klassrum med mekanisk ventilation och högre luftomsättning har lägre halter av utomhusföroreningar än klassrum med självdrag. Folkhälsomyndigheten lyfter fram att mindre tomgångskörning vid förskolor och skolor minskar barnens exponering för partiklar.
Frågor du kan ställa till förskolan eller kommunen
- Har kommunen mätt eller beräknat luftkvaliteten vid förskolan eller skolan?
- Hur fungerar ventilationen och var sitter luftintaget i förhållande till gatan?
- Finns det regler mot tomgångskörning vid hämtning och lämning?
- Kan barnen leka på den del av gården som ligger längst från vägen?
- Planeras mer grönska, till exempel träd och buskar mot gatan?
Kommunen ansvarar för den lokala luftkvaliteten och ska ta fram ett åtgärdsprogram om luften inte klarar miljökvalitetsnormerna. Enligt Folkhälsomyndigheten bör luftkvaliteten vägas in tidigt när nya förskolor och skolor planeras. Vill du lyfta frågan politiskt finns råd i guiden om hur föräldrar kan påverka förskola, skola och kommun.
Vedeldning: hälsa, regler och hur du eldar rätt
Vid vedeldning bildas små partiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och dioxiner. De små partiklarna står för den största delen av hälsoeffekterna och flera PAH:er är cancerframkallande. Barn, äldre och personer med astma eller andra luftvägsbesvär är särskilt känsliga. För dem kan även relativt låga halter ge besvär. Naturvårdsverkets sidor anger att vedrök orsakar hundratals förtida dödsfall per år, på ett annat ställe cirka 1 000. Uppgifterna bygger på beräkningar och ska ses som ett spann.
Röken stannar ofta i det egna området. Vid så kallad inversion, som är vanlig på vintern när det är högtryck, klart och vindstilla, blandas luften inte uppåt och vedröken blir kvar nära marken. Öppna spisar och äldre kaminer släpper ofta ut betydligt mer skadliga ämnen än moderna eldstäder, både inne och ute. I tätbebyggda områden är fjärrvärme, värmepump eller solfångare bättre för luften än att elda.
Så eldar du med minsta möjliga utsläpp
Naturvårdsverket bedömer att rätt eldningsteknik kan minska utsläppen med upp till 50 procent. Råden gäller kamin, spis och ugn.
- Elda bara torr vedVeden ska ha en fukthalt på 15-20 procent. Låt den ligga ute under tak i minst ett halvår, gärna ett år. Sopor, plast och impregnerat virke är avfall och får inte eldas.
- Använd riktigt tändmedelBraständare eller finhuggen ved och näver. Undvik tidningspapper och tändvätska.
- Tänd brasan i toppenLägg ett par större vedträn underst, mindre ovanpå och tändmedlet högst upp. Låt luckan stå lite öppen tills elden tagit sig.
- Ge lagom med luftMest luft vid tändningen, sedan lite mindre. Strypt lufttillförsel och pyreldning ger mer föroreningar och mer tjära i skorstenen.
- Fyll på i rätt lägeNär lågorna är borta och det finns en glödbädd lägger du in två till tre vedträn luftigt och har spjället helt öppet en stund.
- Titta på rökenElden ska brinna med klargula lågor utan att glaset sotar igen. Röken från skorstenen ska helst inte synas. Gul, grå eller svart rök är ett tecken på mycket föroreningar.
Den som installerar eller väsentligt ändrar en eldstad måste göra en anmälan till byggnadsnämnden och får inte börja elda förrän kommunen har gett slutbesked, efter besiktning av sotare. Boverket har nya byggregler från den 1 juli 2025 som styr vilka kaminer och pannor som får installeras. Den som eldar ska enligt miljöbalken se till att röken inte stör grannarna och fastighetsägaren ansvarar för att sotning görs.
Om grannens rök stör
Prata i första hand med grannen. Löser det sig inte kan du vända dig till kommunens miljönämnd, som kan ställa krav på åtgärder och kontrollera att rätt bränsle används. Domstolarna har beskrivit trivseleldning som högst fyra timmar per tillfälle och högst två gånger i veckan. Kommunen kan också införa tillfälliga eldningsförbud i ett område om det behövs för att skydda hälsan.
Sot från vedeldning har även en klimatpåverkan. De svarta partiklarna värmer luften och påskyndar snö- och issmältningen i Arktis när de landar. Hur partiklar och växthusgaser påverkar klimatet förklarar vi i texten om växthuseffekten.
Så kollar du luftkvaliteten där du bor
Det finns flera öppna tjänster som visar hur luften är just nu. SMHI:s luftkvalitetsindex bygger på den senaste timmens mätvärden (för ozon de senaste åtta timmarna) och visar en nivå från 1 till 6 för varje mätstation. Indexet har tagits fram av Europeiska miljöbyrån utifrån WHO:s riktlinjer. Det kan komma att ändras i takt med att EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv genomförs.
| Nivå | Benämning | Vad SMHI rekommenderar |
|---|---|---|
| 1 | Vanligtvis liten risk även för känsliga | Särskilt känsliga personer kan ändå påverkas av tillfälliga ökningar av halterna. |
| 2 | Något ökad risk för känsliga | Ansträngande aktiviteter ute kan öka risken för luftvägssymtom hos känsliga. |
| 3 | Ohälsosam för känsliga grupper | Personer med hjärt- eller lungsjukdom bör vara uppmärksamma på symtom och anpassa aktiviteterna ute. |
| 4 | Ohälsosam | Kan vara ohälsosamt även för friska. Begränsa ansträngande aktiviteter utomhus. |
| 5 | Mycket ohälsosam | Begränsa ansträngande aktiviteter ute. Att vara mer inomhus kan vara att föredra. |
| 6 | Extremt ohälsosam | Undvik ansträngande aktiviteter utomhus och var hellre inomhus. |
Tänk på vilken typ av station du tittar på. Stationer i gaturum placeras där halterna sannolikt är högst och visar därför den mest trafikerade miljön, medan stationer i urban bakgrund speglar hur det ser ut i stadsdelen i stort. Värdena är preliminära och har inte kvalitetsgranskats, så de ska ses som en indikation.
- Luftkvalitetsindex på SMHI:s Luftwebb: aktuell nivå vid närmaste mätstation.
- Naturvårdsverkets realtidsdata: diagram över de senaste 24 timmarna per förorening och tätort.
- SMHI:s regionala prognoser: kvävedioxid, ozon, svaveldioxid och partiklar fyra dagar framåt. De kan underskatta halterna nära stora vägar.
- Kommunens webbplats: lokala mätningar, åtgärdsprogram och eventuella eldningsregler.
- På resan i Europa: Europeiska miljöbyråns luftkvalitetsindex.
Vad kan föräldrar göra i vardagen?
Mycket av luftkvaliteten avgörs av samhällsplanering och trafik, men vissa val ligger hos familjen. Folkhälsomyndigheten konstaterar att barn främst utsätts för utomhusföroreningar när de rör sig i trafikmiljöer. Att gå eller cykla en väg längs mindre gator kan därför vara ett rimligt val. Tips om säkra vägar och utrustning finns i guiden om att cykla med barn.
- Välj gärna gång- och cykelvägar en bit från stora vägar, särskilt med små barn i vagn eller cykelkärra.
- Låt inte motorn gå på tomgång vid förskolan.
- Kolla luftkvalitetsindex om barnet har astma och planerar ansträngande aktiviteter ute.
- Elda med torr ved och tänd i toppen. Tänk på att röken blir kvar nära marken när det är kallt och vindstilla.
- Rök inte nära barnet. Tobaksrök irriterar luftvägarna och gör att astmaläkemedel fungerar sämre.
- Vädra när luften ute är som bäst, till exempel inte när grannarnas skorstenar ryker som mest.
- Ta upp luftkvaliteten med förskolan, föräldrarådet eller kommunen.
Färre bilresor minskar också utsläppen i det egna området. Idéer för att klara vardagen med mindre bil finns i texten om att leva som bilfri barnfamilj. Luften inne i bostaden påverkas av både utomhusluften och det som finns i hemmet. Mer om damm, kemikalier och ventilation finns i guiden om ett giftfritt hem med barn.
När ska du kontakta vården?
Kontakta en vårdcentral om du tror att ditt barn har astma eller om ett barn som har astma får besvär oftare eller svårare att stoppa. Vanliga tecken är att det piper och väser när barnet andas, att barnet hostar vid ansträngning eller har långvarig hosta som kommer särskilt på natten. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.
Om barnet har svårt att andas ska du genast kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning. Det gäller också om barnet har tagit luftrörsvidgande läkemedel utan att det blivit bättre. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring 112 om barnet har mycket svårt att andas, om huden är blek eller blåaktig eller om huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.
Texten ger allmän information och ersätter inte en bedömning från vården. Har du frågor om ditt barns andning kan du alltid vända dig till barnavårdscentralen, elevhälsan, vårdcentralen eller 1177.
Vanliga frågor om luftkvalitet och barn
Hur vet jag om luftkvaliteten är dålig just nu?
Titta på SMHI:s luftkvalitetsindex för närmaste mätstation. Nivå 1 och 2 innebär liten eller något ökad risk för känsliga, medan nivå 4 och uppåt är ohälsosam även för friska. Indexet finns bara där det mäts kontinuerligt och värdena är preliminära.
Ska barnen vara inne när luften är dålig?
Vid nivå 5 och 6 rekommenderar SMHI att ansträngande aktiviteter ute begränsas och att man hellre är inomhus. Vid lägre nivåer gäller råden främst personer med astma, hjärt- eller lungsjukdom, medan utevistelse i övrigt är bra för barns hälsa.
Är det farligt att bo nära en stor väg?
Halterna av föroreningar är högre nära trafikerade vägar och minskar med avståndet. Myndigheterna beskriver ökad risk på gruppnivå, till exempel för astma och luftvägsinfektioner, men det går inte att säga något om ett enskilt barn. Ventilation, grönska och var barnen leker påverkar också.
Är vedeldning skadligt för barn?
Vedrök innehåller små partiklar och cancerframkallande ämnen och barn hör till de känsligaste grupperna. Risken beror på hur mycket och hur länge barnet utsätts. Rätt eldning med torr ved kan minska utsläppen med upp till hälften. Barn med astma är en särskilt känslig grupp.
Hur ofta får grannen elda i kaminen?
Kommunen kan ha lokala regler och domstolar har beskrivit trivseleldning som högst fyra timmar per tillfälle och två gånger i veckan. Ger röken olägenheter kan kommunen kräva åtgärder, men prata gärna med grannen först.
Hjälper det att stänga fönstren?
Bara delvis, eftersom utomhusluften kommer in via ventilationen och halterna inne ofta liknar halterna ute. Klassrum med mekanisk ventilation har i mätningar haft lägre halter av utomhusföroreningar än klassrum med självdrag. Vädra gärna när luften ute är bra och undvik tider med mycket trafik eller vedrök.
Källor
- Naturvårdsverket: Luft
- Naturvårdsverket: Fyra av tio svenskar utsätts för ohälsosamma nivåer av luftföroreningar
- Naturvårdsverket: Luftföroreningar och dess effekter
- Naturvårdsverket: Fakta om partiklar i luft (PM2,5 och PM10)
- Naturvårdsverket: Fakta om kväveoxider i luft
- Naturvårdsverket: Fakta om marknära ozon
- Naturvårdsverket: Påverkan på hälsa och miljö från vedeldning
- Naturvårdsverket: Vedeldning
- Naturvårdsverket: Elda med ved i kamin, spis och ugn
- Naturvårdsverket: Luftkvaliteten i realtid och preliminär statistik
- SMHI: Luftkvalitetsindex
- SMHI: Luftwebb
- SMHI: Regionala luftkvalitetsprognoser
- Folkhälsomyndigheten: Friskare luft ger friskare barn, kunskapssammanställning
- Folkhälsomyndigheten: Säkra goda inomhusmiljöer för barn
- Boverket: Din hälsa kan påverkas av dålig luftkvalitet
- Boverket: Anmälan
- Boverket: Installation av vedpanna eller pelletspanna
- 1177: Astma hos barn
Uppgifterna kontrollerades 15 oktober 2026.
