Barn hör om klimatet i skolan, på nyheterna och i mobilen, ofta långt innan någon vuxen har tagit upp det hemma. Här får du konkreta råd för fyra åldersgrupper med fraser du kan använda, saker att undvika och fakta som passar barnets ålder. Råden bygger på forskning om barns klimatoro och på vägledning från bland andra 1177, Folkhälsomyndigheten och Skolverket.
- Oro i sig påverkar inte barn lika mycket som hopplöshet, enligt 1177. Var ärlig om allvaret och berätta samtidigt om lösningarna.
- Börja med en fråga om vad barnet redan har hört och tänker.
- Ju yngre barnet är, desto mer natur, närhet och små saker att göra. Tonåringar behöver mer fakta och verkliga sätt att påverka.
- Klimatet är vuxnas ansvar och inte barnets. Det kan barnet få höra rakt ut.
- De flesta som oroar sig för klimatet behöver ingen vård. Sömnproblem och oro som tar över vardagen är skäl att söka stöd.
Varför det är bra att ta upp klimatet hemma
Många barn bär på tankar om klimatet. I Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport från 2021 svarade 22 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i 12-årsåldern att de väldigt ofta eller ofta oroar sig för klimatförändringen. Uppgifterna samlades in 2019. Oron var lite vanligare i storstäder och kommuner nära storstäderna än i resten av landet. Myndigheten har sammanfattat underlaget i ett kunskapsstöd om klimatoro hos barn och unga.
Bland äldre barn är siffrorna högre. En Novusundersökning från 2021 som Folkhälsomyndigheten återger visar att 54 procent av barn mellan 12 och 18 år var mycket eller ganska oroliga för vad som ska hända med klimatet och miljön. Av dem pratade 59 procent med en förälder eller en annan vuxen hemma om sin oro. En global enkät i tidskriften The Lancet Planetary Health fann att 59 procent av 10 000 unga mellan 16 och 25 år i tio länder var mycket eller extremt oroliga. Sverige ingick inte i den studien, men grannlandet Finland gjorde det.
Tystnad skyddar sällan. Barn snappar upp mycket ändå, påpekar en psykolog på Rädda Barnen i ett råd om oroande händelser. Då är det bättre att barnet kan ställa sina frågor i lugn och ro hos en trygg vuxen. Enligt 1177:s råd om oro för klimatet påverkar oron i sig inte barnet lika mycket som känslan av hopplöshet. Målet med samtalet är därför inte att få bort all oro, utan att barnet ska känna att det finns vägar framåt.
Fem grundregler som gäller i alla åldrar
- Fråga först, förklara sedan.Börja med det barnet redan har hört, till exempel ”Vad har ni pratat om i skolan om klimatet?”. Då vet du vilken nivå du ska lägga dig på och om något missförstånd behöver rättas.
- Lyssna och bekräfta känslan.Säg att det är begripligt att känna oro, ilska eller sorg. Forskarna bakom en stor litteraturöversikt om barns klimatoro råder föräldrar att ge barnen utrymme utan att förminska det de känner. Du behöver inte vara expert för att lyssna.
- Var ärlig i lagom portioner.Lova inte att allt löser sig och måla inte heller upp katastrofer. Svara på det barnet frågar, stanna där och vänta in nästa fråga.
- Visa lösningarna och vuxnas ansvar.1177 betonar att problemen är vuxnas ansvar och inte barnens. Berätta om alla som arbetar med frågan, från forskare och ingenjörer till politiker och företag.
- Gör något tillsammans.Barn känner sig tryggare när de ser vuxna agera. Låt barnet komma med egna idéer som passar åldern.
Ta hand om din egen oro innan du sätter dig ner med barnet. 1177 skriver att egna kunskaper gör det lättare att avgöra om barnets rädsla bygger på fakta eller på missförstånd. Har du koll på dina egna känslor minskar också risken att du förstärker barnets oro, ilska eller ledsenhet. Behöver du fräscha upp grunderna finns en genomgång av vad klimat är och hur det förändras.
Så pratar du med barn i olika åldrar
Åldersgränserna nedan är ungefärliga. Barn i samma ålder kan vara på väldigt olika ställen i sina tankar, så låt alltid barnets egna frågor styra. Välj ålder i flikarna för att se fraser, saker att undvika, fakta som passar och idéer att göra tillsammans.
Förskolebarn, 3-6 år
Små barn tänker konkret och i nuet. De bryr sig om djur, växter och det de ser omkring sig, men har svårt att förstå globala förlopp och långa tidsperspektiv. Enligt läroplanen för förskolan ska barnen få utveckla kunskaper om hur människors val kan bidra till en hållbar utveckling. Skolverket beskriver också målet att bygga barns positiva framtidstro.
Säg så här
- ”Klimat är hur vädret brukar vara under lång tid. Jorden har blivit lite varmare och nu hjälps många vuxna åt att ta hand om den.”
- ”Det är vi vuxna som ska lösa det. Du får gärna hjälpa till med små saker om du vill.”
- ”Vad tror du att fåglarna behöver i vinter?”
Undvik
- Ord som ”klimatkris”, ”katastrof” och ”jorden går under”.
- Nyhetsbilder på bränder och översvämningar när barnet sitter bredvid.
- Att ge barnet uppdrag att rädda djur eller planeten.
Fakta som passar
- Klimat är vädret i genomsnitt under lång tid, ofta ungefär 30 år, enligt SMHI.
- Det har blivit varmare på jorden och många människor arbetar för att bromsa det.
Gör tillsammans
- Släck lampan, stäng kranen och prata om varför.
- Odla något i en kruka och följ det från jord till bord.
- Sortera förpackningar och plocka skräp på promenaden.
Lågstadiebarn, 7-9 år
I lågstadiet börjar barn förstå orsak och verkan. De kan ta till sig att utsläpp värmer upp jorden, men behöver hjälp att se proportioner. Många är känsliga för skuld och skam. Lägg därför inte tyngdpunkten på barnets egna vanor.
Säg så här
- ”När vi eldar kol, olja och gas bildas gaser som fungerar som ett extra täcke runt jorden. Därför blir det varmare.”
- ”Det är inte ditt fel. Nu jobbar väldigt många med att ändra på det.”
- ”Vad tänkte du när ni pratade om det i skolan?”
Undvik
- Att skuldbelägga: ”Du får inte slösa, isbjörnarna dör.”
- Långa föreläsningar. Svara på frågan och stanna där.
- Att avfärda: ”Det där behöver du inte tänka på.”
Fakta som passar
- Människan har värmt upp jordens klimat med drygt en grad sedan 1800-talet, enligt SMHI.
- I Sverige har temperaturen stigit ungefär dubbelt så mycket som i världen i genomsnitt.
Gör tillsammans
- Välj ett familjemål ni kan klara, till exempel att cykla till skolan en dag i veckan.
- Läs en bilderbok om natur eller väder och prata om den efteråt.
- Leta upp nyheter om lösningar och spara dem i en egen hopplåda.
Mellanstadiebarn, 10-12 år
Tioåringar och tolvåringar söker ofta information på egen hand, på nätet och via kompisar. Det är i den här åldern som Folkhälsomyndighetens siffror om oro är mätta. Barnen klarar mer fakta och siffror men behöver hjälp att sortera källor. Fråga gärna rakt ut om de verkar oroliga, eftersom alla inte tar upp det själva. Ett barn som vill göra något kan få leda ett eget litet projekt.
Säg så här
- ”Vad har du sett på nätet om klimatet? Ska vi kolla upp det tillsammans?”
- ”Forskarna vet varför det blir varmare. Det finns också en plan: Sverige ska ha nettonollutsläpp senast 2045.”
- ”Man kan vara orolig och ändå känna hopp. Båda går att känna samtidigt.”
Undvik
- Att bagatellisera med ”det löser sig nog”. Forskning kopplar det till mindre engagemang.
- Att låta nyhetsflödet rulla utan att prata om det.
- Att ta över barnets idéer och göra dem till dina.
Fakta som passar
- Sveriges årsmedeltemperatur 1991-2020 var 1,9 grader högre än 1861-1890, enligt SMHI.
- Antalet dagar med snötäcke har minskat med i snitt 16 dagar per år jämfört med 1961-1990.
- Riksdagen har beslutat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Gör tillsammans
- Granska en klimatnyhet: vem har skrivit den och vad bygger den på?
- Jämför olika sätt att resa till ett utflyktsmål.
- Låt barnet ta fram ett förslag till klassen eller elevrådet.
Tonåringar, 13-18 år
Tonåringar vet ofta mer än föräldrarna tror och har egna åsikter om ansvar och politik. Ett samtal mellan jämlikar fungerar bättre än en förklaring uppifrån. Respektera att tonåringen ibland hellre pratar med kompisar eller andra vuxna och säg att du finns där. Unga som brinner för frågan kan behöva hjälp att hitta en balans mellan engagemang, skola och vila.
Säg så här
- ”Vad tycker du själv? Jag vill gärna höra hur du ser på det.”
- ”Det är rimligt att vara arg över att det går långsamt. Vad vill du göra med den ilskan?”
- ”Du behöver inte bära det här ensam. Ansvaret ligger hos oss vuxna och hos beslutsfattarna.”
Undvik
- Att håna eller avfärda engagemang, även om du själv tycker annorlunda.
- Att göra samtalet till en partistrid. Håll dig till sakfrågor och fakta.
- Att lägga över din egen uppgivenhet på tonåringen.
Fakta som passar
- Unga i hela världen delar oron. I en global enkät från 2021 svarade 75 procent av unga mellan 16 och 25 år att de tycker att framtiden är skrämmande.
- Enligt Skolverket ska miljö- och hållbarhetsperspektivet genomsyra all undervisning, så frågan dyker upp i många ämnen.
Gör tillsammans
- Hitta en förening, ett elevråd eller en lokal grupp. Det är lättare att agera tillsammans med andra, skriver 1177.
- Planera en resa eller ett större köp där tonåringen får väga för- och nackdelar.
- Kom överens om pauser från klimatnyheter, till exempel en skärmfri kväll i veckan.
Säg så här i stället: vanliga situationer
Svåra frågor kommer sällan när det passar. Ofta dyker de upp vid läggdags, i bilen eller mitt i en nyhetssändning. Tabellen visar några vanliga lägen och hur du kan svara lugnt och sant.
| Situation | Undvik | Säg hellre |
|---|---|---|
| Barnet frågar: ”Kommer jorden att gå under?” | ”Nej då, allt blir bra.” eller ”Ja, om vi inte skärper oss.” | ”Nej. Klimatet förändras och det är ett allvarligt problem, men människor kan bromsa det och väldigt många arbetar med det varje dag.” |
| Barnet blir ledset av nyhetsbilder på skogsbränder | Att stänga av och byta ämne utan ett ord | ”Det var läskiga bilder. Vill du berätta vad du tänker? Det finns brandmän och många andra som hjälper till.” |
| ”Det är ert fel, ni vuxna har förstört allt.” | Att gå i försvar eller bli arg | ”Du har rätt i att det är vuxna som har ansvaret. Vad tycker du att vi borde göra?” |
| Barnet skäms över familjens flygresa eller matvanor | Att skämma tillsammans med barnet eller vifta bort det | ”Bra att du tänker på det. Vi kan prata om vad vår familj vill ändra. Det stora ansvaret ligger hos samhället, inte hos dig.” |
| ”Det är ingen idé, ingen gör något.” | Att hålla med eller sucka | ”Det känns så ibland. Sverige har ett beslutat mål om nettonollutsläpp till 2045. Ska vi leta upp exempel på sådant som redan har förändrats?” |
| Tonåringen vill demonstrera eller engagera sig i en organisation | Att säga nej utan att lyssna | ”Berätta vad du vill uppnå. Hur kan vi få ihop det med skolan och resten av veckan?” |
Vad forskningen säger om hopp och oro
Psykologen Maria Ojala har studerat hur svenska barn hanterar klimatfrågan. I en enkätstudie med 293 tolvåringar, publicerad 2012, hittade hon tre sätt att hantera oron. De skiljer sig tydligt åt i hur barnen mår och hur mycket de engagerar sig.
Ett resultat sticker ut för föräldrar. Hos de barn som var mest problemfokuserade fungerade meningsfokuserad hantering, känsla av mening och optimism som ett skydd mot negativa känslor. Att göra saker räcker inte alltid. Barn mår bäst när handling kombineras med tillit och hopp.
En studie med 728 gymnasieelever pekar åt samma håll. Forskarna Christine Jie Li och Martha Monroe från två amerikanska universitet fann att tron på att samhället och vanliga människor kan göra skillnad var en direkt väg till hopp. Det talar för att lyfta fram vad många gör tillsammans, inte bara vad den egna familjen gör.
Den litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattar omfattar 18 studier med minst 14 000 barn och unga, de flesta mellan 11 och 18 år. Faktorer som kopplades till oro var bland annat känslan av att inte kunna agera och upplevelsen att vuxna och beslutsfattare gör för lite. Forskarna föreslår att föräldrar väger upp negativ information med positiv, uppmuntrar små lokala handlingar och särskilt för yngre barn sätter upp familjemål som går att nå. De understryker att förslagen är preliminära och att mer forskning behövs.
Nyheter, sociala medier och skolan
Nyheter behöver inte stå på hela tiden i bakgrunden, enligt Rädda Barnens råd till föräldrar om oroande händelser. Titta hellre tillsammans och prata efteråt. För tonåringar råder ungdomsmottagningarnas sajt UMO den som blir orolig av nyheter eller sociala medier att titta eller scrolla mindre. Att lära sig mer om ämnet kan ibland minska oron, så hjälp barnet att hitta pålitliga källor som SMHI och Naturvårdsverket.
Skolan arbetar också med frågan. Skolverket beskriver hur miljö- och hållbarhetsperspektivet ska genomsyra all undervisning oavsett ämne och att det är centralt att eleverna känner delaktighet. I Novusundersökningen tyckte 82 procent av barnen mellan 12 och 18 år att det är mycket eller ganska viktigt att skolan undervisar om klimat och miljö. Fråga gärna läraren vad klassen arbetar med, så kan du följa upp hemma. Vill barnet göra mer finns tips om hur du kan stötta barnens engagemang för miljön.
När oron blir för stor
Oro för klimatet är en begriplig reaktion och de flesta som känner den behöver ingen vård, skriver 1177. Ibland tar oron ändå över. Håll utkik efter tecknen nedan, som bygger på råd från 1177 och UMO.
- Barnet har ofta svårt att sova på grund av oron.
- Barnet mår dåligt länge och oron går inte över.
- Oron gör att barnet undviker sådant det vill eller behöver göra.
- Oron övergår ofta i ångest eller tar bort glädjen.
- Barnet oroar sig mycket för sådant det inte kan påverka och hittar ständigt nya orosmoment.
Känner du igen flera av tecknen kan du börja med elevhälsan på skolan, där skolsköterska och kurator finns. Vårdcentralen tar emot den som får psykiska besvär av starka känslor. På telefonnumret 1177 får du sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt vård. Unga mellan 13 och 25 år kan vända sig till en ungdomsmottagning eller läsa mer på UMO. Barn och unga under 18 år kan ringa eller sms:a Bris på 116 111, gratis och utan att säga vem de är.
Fler texter om familjeliv och klimat finns under ämnet Barn, familj och klimat, bland annat om vad man själv kan göra för miljön.
Vanliga frågor om att prata med barn om klimatet
Hur tidigt kan man prata med barn om klimatet?
Det finns ingen fast åldersgräns. Förskolan arbetar redan med hållbar utveckling enligt sin läroplan, så små barn kan få enkla förklaringar om natur, väder och att vara rädd om saker. Vänta gärna in barnets frågor och håll det konkret.
Vad ska man inte säga till barn om klimatet?
Undvik att lova att allt löser sig, att skrämma med katastrofbilder och att lägga ansvaret på barnet. Avfärda inte heller oron, utan säg hellre att det är ett allvarligt problem som vuxna arbetar med att lösa.
Hur förklarar man klimatförändringar för ett barn?
Börja med att klimat är vädret i genomsnitt under lång tid. Förklara sedan att gaser från kol, olja och gas fungerar som ett extra täcke runt jorden så att det blir varmare. Avsluta med vad människor gör för att minska utsläppen och vad ni kan göra tillsammans.
Får jag visa att jag själv är orolig?
Ja, det går bra att säga att du också tycker att frågan är viktig och ibland jobbig. Visa samtidigt hur du hanterar känslan, till exempel genom att göra något konkret. Barn känner sig tryggare när de ser vuxna agera. Barnet ska inte behöva ta hand om din oro.
Mitt barn verkar inte bry sig alls. Är det ett problem?
Inte nödvändigtvis, eftersom barn engagerar sig på olika sätt och i olika takt. Forskning visar att barn som tonar ned hotet engagerar sig mindre, men det betyder inte att du ska skrämma fram ett intresse. Ett lugnt samtal om fakta och lösningar räcker långt.
Ska barn få se nyheter om klimatet?
Äldre barn kan gärna följa nyheter, helst tillsammans med en vuxen som kan svara på frågor. För yngre barn är det bättre att du berättar kort och lugnt än att de ser dramatiska bilder på egen hand eller med tv:n på i bakgrunden.
Källor
- Folkhälsomyndigheten: Barn och unga upplever klimatoro, kunskapsstöd (artikel 23026, 2023)
- 1177: Att leva med oro för klimatet
- Ojala: How do children cope with global climate change? Coping strategies, engagement, and well-being. Journal of Environmental Psychology (2012)
- Léger-Goodes m.fl.: Eco-anxiety in children: A scoping review of the mental health impacts of the awareness of climate change. Frontiers in Psychology (2022)
- Hickman m.fl.: Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey. The Lancet Planetary Health (2021)
- Li och Monroe: Exploring the essential psychological factors in fostering hope concerning climate change. Environmental Education Research (2017)
- Skolverket: Utveckla undervisningen inom lärande för hållbar utveckling
- Skolverket: Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan
- Rädda Barnen: 5 sätt att lugna ditt barn efter en jobbig händelse
- UMO: Att vara orolig
- UMO: Hur ska jag orka med min klimatångest?
- Bris: Stöd till barn och unga
- SMHI: Klimat för elever
- SMHI: Ny analys tydliggör förändringar av Sveriges klimat (2022)
- Naturvårdsverket: Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
