Barn förstår klimatet bäst när de själva får mäta, smälta, sortera och jämföra. Här finns tio klimataktiviteter för barn från förskoleåldern upp till mellanstadiet, med material, steg och en kort förklaring av vad varje aktivitet visar. Vetenskapen bakom är kontrollerad mot SMHI, Naturvårdsverket och Skolverket.
Kort svar
De mest givande klimataktiviteterna för barn är små undersökningar som går att upprepa. Mät regn och temperatur, låt is smälta på land och i vatten, jämför ljusa och mörka ytor och leta energitjuvar hemma. Det behövs inga dyra instrument utan mest burkar, en termometer och en linjal. Yngre barn upptäcker med sinnena medan äldre barn mäter, räknar och drar slutsatser.
Om namnet Klimatklubben
Klimatklubben är på den här sidan namnet på en aktivitetsbank som alla familjer kan använda fritt. Sidan har ingen koppling till den ideella föreningen Klimatklubben eller dess lokalgrupper. Den har inte heller något med den lättlästa barnboksserien Klimatklubben av Ruth Lillegraven att göra. Sajten foraldravralet.se är en oberoende redaktionell sajt som inte är knuten till nätverket som tidigare använde namnet Föräldravrålet, vilket beskrivs på sidan om redaktionen.
Aktiviteterna hör till ämnet Barn, familj och klimat, där vi samlar texter om hur familjer kan utforska klimatfrågor tillsammans. Alla aktiviteter går att göra med vanliga saker från köket, förrådet eller förskolans materialrum.
Så använder ni aktivitetsbanken
Ordningen följer barnens ålder, men gränserna är flytande. En fyraåring kan hälla vatten i regnmätaren medan ett äldre syskon läser av millimetrarna. Börja gärna med något barnet redan har undrat över, som varför snön ligger kvar längre i skuggan eller varför laddaren blir varm.
Varje aktivitet har samma upplägg med material, steg, vad den visar och vetenskapen bakom. Tiderna i tabellen är ungefärliga och räknar inte med väntan på sol, regn eller frost.
| Aktivitet | Ålder | Plats | Tid | Visar |
|---|---|---|---|---|
| 1. Vädertavlan | 3-5 år | Hemma eller i förskolan | 5 minuter om dagen i en vecka | Skillnaden mellan väder och klimat |
| 2. Vattnets tre former | 3-7 år | Hemma | 30 minuter | Is, vatten och vattenånga |
| 3. Sorteringsstationen | 3-7 år | Hemma eller i förskolan | 20 minuter | Att förpackningar är material |
| 4. Is på mörkt och ljust | 4-9 år | Ute i sol | 30-60 minuter | Hur ytor tar upp solenergi |
| 5. Väderstationen | 6-12 år | Ute | 5 minuter om dagen i en månad | Hur väder mäts |
| 6. Årstidsspanarna | 6-12 år | Ute eller i skolan | Några minuter i veckan | Naturens egen kalender |
| 7. Is på land och is i havet | 8-12 år | Hemma | 1-2 timmar | Varför havsnivån stiger |
| 8. Växthuseffekten i en burk | 9-12 år | Fönsterbräda i sol | 40 minuter | En modell av växthuseffekten |
| 9. Energidetektiven | 8-12 år | Hemma | 30 minuter | Var energin används |
| 10. Matsvinnsveckan | 9-12 år | Hemma | En vecka | Hur mycket ätbar mat som slängs |
Klimataktiviteter för förskolebarn (3-5 år)
För de yngsta är målet att upptäcka, inte att lära sig begrepp. Förskolans läroplan säger att utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till natur och samhälle. Samma läroplan slår fast att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Den riktningen fungerar lika bra vid köksbordet.
1. Vädertavlan
Små barn kan inte se ett klimat, men de kan se att vädret skiftar. En vädertavla gör skillnaden synlig och ger en kort stund av observation varje dag.
Material
- Ett stort papper eller en whiteboard
- Bilder på sol, moln, regn, snö och vind som barnet ritar själv
- Tejp eller magneter
- En penna för att räkna dagar
Gör så här
- Titta ut genom fönstret eller gå ut vid samma tid varje dag.
- Låt barnet välja den bild som passar dagens väder och sätta upp den.
- Prata om vilka kläder man behöver i dag.
- Räkna efter en vecka hur många soldagar, regndagar och blåsiga dagar det blev.
Visar: Vädret ändras från dag till dag. När man räknar många dagar framträder ett mönster. Det mönstret är början på det vi kallar klimat.
Vetenskapen bakom
SMHI beskriver klimat som det långsiktiga medelvärdet av vädret på en plats, ofta räknat över 30 år. Vädret är det kortvariga och föränderliga som händer just nu. En veckas vädertavla säger därför ingenting om klimatet, men arbetssättet liknar meteorologernas: samla många observationer och leta mönster. Mer om skillnaden finns i texten om vad klimat är.
2. Vattnets tre former
Vatten finns överallt i klimatsystemet, i moln, i havet, i snön och i luften vi andas. Barnen får följa hur samma vatten byter form utan att något försvinner.
Material
- Isbitar och en skål
- Ett glas som har stått i kylskåpet en stund
- En kökshandduk
- Ett förstoringsglas om ni har ett
Gör så här
- Låt barnet hålla en isbit och berätta hur den känns.
- Lägg isbitarna i skålen och titta efter en kvart och efter en timme.
- Ställ det kalla glaset på bordet och se hur små droppar bildas på utsidan.
- Prata om var dropparna kom ifrån. De kom från osynlig vattenånga i luften som blev vatten igen mot det kalla glaset.
Visar: Vatten kan vara fast, flytande eller gas. Vattenånga syns inte men finns i luften runt omkring oss.
Vetenskapen bakom
Skolverket skriver att undervisningen i de första skolåren ska behandla vattnets former fast, flytande och gas samt övergångarna mellan dem, som smältning, avdunstning och kondensering. Kopplingen till klimatet är tydlig. Enligt Naturvårdsverket är vattenånga den viktigaste växthusgasen och står för minst tre fjärdedelar av den naturliga växthuseffekten. Varmare luft kan rymma mer vattenånga, vilket i sin tur förstärker uppvärmningen.
3. Sorteringsstationen
Sortering är något barn gör hela tiden med leksaker, strumpor och klossar. Att sortera förpackningar bygger på samma förmåga och visar att skräp är material som kan bli något nytt.
Material
- Rena förpackningar av papper, plast och metall
- Fyra lådor eller kassar
- Barnets egna teckningar som skyltar
- Kommunens sorteringsguide
- Glasförpackningar hanterar en vuxen
Gör så här
- Läs kommunens sorteringsguide tillsammans och bestäm vilka fraktioner ni har.
- Låt barnet rita en skylt till varje låda.
- Lägg förpackningarna i en hög och låt barnet sortera. Fråga vad varje sak är gjord av.
- Ta med barnet när ni lämnar förpackningarna.
Visar: Förpackningar består av olika material som samlas in var för sig. Det barnet väljer att göra med en tom förpackning påverkar vad som kan återvinnas.
Vetenskapen bakom
Sedan den 1 januari 2024 ska kommunen varje år ge hushållen lättillgänglig information om hur sorteringen av förpackningar ska gå till och var avfallet ska lämnas. Från den 1 januari 2026 ska kommunerna även samla in förpackningar på torg, i parker och på andra populära platser. Detaljerna skiljer sig mellan kommuner, så utgå alltid från er egen kommuns guide. Förskolans läroplan tar upp samma tanke när den säger att barnen ska få förståelse för hur människors val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
Klimatexperiment för lågstadiet (6-9 år)
I lågstadiet börjar barn mäta och jämföra på allvar. Skolverket beskriver att NO i årskurs 1-3 bland annat ska innehålla enkla fältstudier, observationer och experiment i närmiljön. Experimenten nedan passar lika bra på en skolgård som i en trädgård eller på en balkong. De går att upprepa under hela året om ni vill följa förändringar.
4. Is på mörkt och ljust
Varför smälter snön först där marken är mörk? Det här experimentet ger svaret på en halvtimme en solig dag.
Material
- Två lika stora isbitar
- Ett svart och ett vitt papper
- En solig plats
- En klocka eller timer
Gör så här
- Lägg papperen bredvid varandra i solen.
- Låt barnet gissa vilken isbit som kommer att smälta först och varför.
- Lägg en isbit mitt på varje papper.
- Titta var tionde minut och rita hur stora isbitarna är.
- Äldre barn kan lägga en termometer under varje papper i stället och jämföra temperaturen.
Visar: Den mörka ytan tar upp mer av solens energi och blir varmare. Den ljusa ytan reflekterar mer av ljuset, så isen där smälter långsammare.
Vetenskapen bakom
Hur stor andel av solstrålningen en yta reflekterar kallas albedo. Enligt SMHI har de flesta naturliga ytor ett albedo mellan 5 och 30 procent, medan snötäckt mark har ett albedo på över 60 procent. Ett snötäcke skickar därför tillbaka en stor del av solenergin. När snön smälter bort blir marken mörkare och tar upp mer värme, vilket barnen kan se i liten skala på sina papper.
5. Väderstationen
Med en hemmabyggd regnmätare och en vanlig utetermometer kan barnen föra samma slags anteckningar som en väderstation. Efter en månad finns det data nog för ett eget stapeldiagram.
Material
- En genomskinlig burk eller flaska med raka sidor
- En linjal och en vattenfast penna
- En utetermometer
- En anteckningsbok eller ett rutat papper
Gör så här
- En vuxen klipper av toppen på flaskan om ni använder en sådan.
- Ställ regnmätaren på en öppen plats en bit från träd och takfot. Fäst den så att den inte välter.
- Häng termometern i skugga 1,5-2 meter över marken och inte tätt intill en husvägg.
- Läs av båda vid samma tid varje morgon. Mät vattnet i millimeter med linjalen och töm burken.
- Skriv in värdena i en tabell och rita ett diagram efter en månad.
Visar: Hur väder mäts på riktigt. Mätningar måste göras på samma sätt varje gång för att gå att jämföra.
Vetenskapen bakom
SMHI mäter lufttemperaturen helst på en öppen och plan plats med kort gräs, 1,5-2 meter över marken. Det är bara termometern som ska skyddas mot sol, inte hela platsen. Avståndet till närmaste hus bör vara minst lika långt som huset är högt. För regn finns en enkel tumregel, eftersom 1 millimeter regn motsvarar 1 liter vatten per kvadratmeter. Vinden är den i särklass största felkällan när nederbörd mäts. Skolverket nämner just temperatur, regnmängd, lufttryck och vindstyrka som exempel på enkla väderobservationer i årskurs 4-6.
6. Årstidsspanarna
Naturen har en egen kalender där knoppar, blommor och höstlöv kommer olika tidigt olika år. Barn kan följa ett eget träd under ett helt år och bidra med sina iakttagelser till forskningen.
Material
- Ett träd eller en buske nära hemmet eller skolan
- En mobilkamera eller ett ritblock
- En almanacka för datum
Gör så här
- Välj ett träd tillsammans och ge det gärna ett namn.
- Fotografera eller rita trädet från samma plats en gång i veckan.
- Skriv upp datum när knopparna spricker, när trädet blommar och när löven gulnar och faller.
- Rapportera iakttagelserna till Naturens kalender.
Visar: Naturens årstider kommer inte på samma datum varje år. Jämför ni anteckningarna år efter år syns hur våren och hösten varierar.
Vetenskapen bakom
Läran om när växter och djur gör saker under året kallas fenologi. Portalen Naturens kalender drivs av Svenska fenologinätverket vid SLU och tar emot iakttagelser från allmänheten. Kring Valborg görs en ögonblicksbild som heter Vårkollen och kring nationaldagen en som heter Försommarkollen. För skolor finns projektet Höstförsöket, där elever följer och rapporterar lövträdens höstfärger.
Klimatexperiment för mellanstadiet (10-12 år)
På mellanstadiet går det att börja prata om skillnaden mellan en modell och verkligheten. Skolverkets kursplan i fysik tar upp vanliga väderfenomen och deras orsaker i årskurs 4-6, liksom energiformer och energikällornas påverkan på miljön. Här passar experiment där barnen gör en hypotes innan de mäter. Efteråt jämför de resultatet med vad de trodde.
7. Is på land och is i havet
Det här är ett av de tydligaste klimatexperimenten för barn, eftersom resultatet går att mäta med en linjal. Det svarar på en fråga som många vuxna också undrar över: höjer smältande is havsnivån?
Material
- Två likadana genomskinliga skålar eller burkar
- En sten eller en klump lera
- Lika många isbitar till varje skål
- Vatten, en vattenfast penna och en linjal
Gör så här
- Lägg stenen i den ena skålen. Den är ”land”.
- Häll lika mycket vatten i båda skålarna så att stenen sticker upp.
- Lägg isbitarna ovanpå stenen i den första skålen och låt dem flyta i den andra.
- Markera vattennivån i båda skålarna med pennan.
- Vänta tills all is har smält och mät hur mycket nivån har ändrats.
Visar: När is på land smälter rinner nytt vatten ut i ”havet” och nivån stiger. Is som redan flyter ändrar nivån mycket lite.
Vetenskapen bakom
SMHI förklarar att smältande havsis har liten effekt på havsnivån, eftersom inget nytt vatten tillförs havet. Det är avsmältningen av glaciärer och inlandsisar som bidrar mest till höjningen i dag. Vatten tar också mer plats när det värms upp, något experimentet inte visar. Den globala havsnivån steg med ungefär 20 centimeter mellan 1901 och 2018. Takten var i genomsnitt ungefär 1,7 millimeter per år under hela perioden men 3,7 millimeter per år under 2006-2018.
8. Växthuseffekten i en burk
Experimentet om växthuseffekten är en klassiker. Det ger mest när barnen också får prata om vad modellen inte visar.
Material
- Två likadana glasburkar
- Ett lock eller plastfolie och ett gummiband
- Två termometrar som visar samma temperatur från början
- En solig fönsterbräda
- Papper och penna för en tabell
Gör så här
- Lägg en termometer i varje burk så att siffrorna syns.
- Sätt lock eller plastfolie på den ena burken. Låt den andra stå öppen.
- Ställ burkarna bredvid varandra i solen.
- Läs av båda termometrarna direkt och sedan var femte minut i en halvtimme.
- Rita en kurva för varje burk och jämför.
Visar: Burken med lock blir varmare än den öppna. Värmen stannar kvar när luften i burken inte kan blandas med luften i rummet.
Vetenskapen bakom
Solljuset tar sig nästan obehindrat genom atmosfären och värmer mark och vatten. Jordytan skickar sedan ut energin igen som värmestrålning. Vissa gaser i luften fångar upp en del av den strålningen och sänder ut den igen åt alla håll, även tillbaka mot marken. Utan den naturliga växthuseffekten skulle det enligt Naturvårdsverket vara 35 grader kallare på jorden.
De viktigaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. Luftens halt av koldioxid har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid, metanhalten med över 150 procent och mängden lustgas med drygt 20 procent. SMHI beskriver hur den ökade halten av växthusgaser förstärker den naturliga effekten.
Burken är en förenklad modell. Locket hindrar den varma luften från att blandas med luften i rummet, medan atmosfären saknar lock. Där är det gaserna som fångar upp värmestrålning. Skolverket påpekar i sitt kommentarmaterial till fysikämnet att elever ibland förväxlar en modell med fenomenet i sig. Fråga därför barnen vad burken liknar och vad den inte liknar.
9. Energidetektiven
Energi syns inte, men den lämnar spår i form av lampor i tomma rum, små lysdioder på apparater och varma laddare. Ett detektivuppdrag gör barnen till familjens energiexperter för en dag.
Material
- Ett anteckningsblock och en penna
- Färgade klisterlappar
- En ficklampa för mörka hörn
Gör så här
- Gå igenom hemmet rum för rum.
- Sätt en klisterlapp på varje apparat som står i vänteläge med en lysande lampa.
- Låt en vuxen känna på laddare och nätadaptrar som sitter i uttagen. Barnet antecknar vilka som är varma.
- Räkna lampor som lyser i rum där ingen är.
- Bestäm tillsammans tre saker familjen ska ändra och följ upp efter en vecka.
Visar: Apparater kan dra el även när ingen använder dem. Barnen ser också var i hemmet energin går åt.
Vetenskapen bakom
Broschyren Spara energi hemma från Energikontor Norra Småland beskriver standby som ett vänteläge där till exempel tv:n drar el fast ingen tittar. Laddare och transformatorer som sitter i uttaget dygnet runt använder också el i onödan. Broschyren ger en enkel regel: om något blir varmt drar det el. I broschyrens exempel på hur energin fördelas i ett hem går hälften till uppvärmning och en fjärdedel till varmvatten. Låt därför detektiverna titta på duschtider och inomhustemperatur också, inte bara på apparater.
10. Matsvinnsveckan
Mat som slängs har tagit resurser att odla, förädla och transportera utan att någon har ätit den. Matsvinnsveckan gör det osynliga synligt med hjälp av en köksvåg.
Material
- En skål med lock för mat som hade kunnat ätas
- En köksvåg
- En tabell på kylskåpsdörren
Gör så här
- Bestäm vad som räknas. Skal, ben och kaffesump räknas inte, bara mat som hade kunnat ätas.
- Lägg all sådan mat i skålen i stället för i soporna under en vecka.
- Väg skålen varje kväll och skriv in vikten i tabellen.
- Räkna ut ett helt år genom att multiplicera veckans vikt med 52 och dela med antalet personer i familjen.
- Prata om vad som slängdes och varför.
Visar: Hur mycket ätbar mat familjen slänger och vilka vanor som ligger bakom. Barnen tränar samtidigt på att väga, räkna och jämföra.
Vetenskapen bakom
Naturvårdsverkets statistik för 2024 visar att hushållen står för över 70 procent av livsmedelsavfallet i Sverige. Per person uppstod 16 kilo matsvinn och 45 kilo övrigt livsmedelsavfall. Matsvinn betyder mat som hade kunnat ätas. Mat och dryck som hälls ut i avloppet ingår inte i siffrorna. Sveriges etappmål var att livsmedelsavfallet skulle minska med 20 procent per person till 2025 jämfört med 2020, men mängderna har legat stilla. Naturvårdsverket råder hushållen att planera inköpen bättre och våga titta, lukta och smaka på maten innan den slängs.
Välj aktivitet efter plats
Ibland styr vädret eller platsen mer än barnets ålder. Välj en flik för att se vilka aktiviteter som passar där ni är just nu.
- Vattnets tre former vid köksbordet
- Sorteringsstationen i hallen eller köket
- Is på land och is i havet på diskbänken
- Växthuseffekten i en burk i ett soligt fönster
- Energidetektiven i alla rum
- Matsvinnsveckan vid kylskåpet
- Is på mörkt och ljust en solig dag
- Väderstationen på gården eller balkongen
- Årstidsspanarna vid ett träd i närheten
- Vädertavlan efter en kort promenad
Väderstationen och Årstidsspanarna fungerar bäst som återkommande uppgifter under en hel termin. Is på land och is i havet ryms i en enda lektion. Sorteringsstationen och Vädertavlan kan bli en naturlig del av förskolans vardag.
Säkerhet och förberedelser
Ingen av aktiviteterna kräver eld eller kemikalier. Vi har valt bort experiment med tändstickor och kokande vatten, som ofta finns i andra samlingar, eftersom de inte behövs för att visa samma sak.
- En vuxen hanterar glasburkar, sax och allt som har med el att göra.
- Barn drar aldrig själva ur sladdar eller laddare under energijakten.
- Små barn ska inte stoppa isbitar i munnen, eftersom de kan fastna i halsen.
- Termometrar av glas hanteras av en vuxen eller byts mot digitala.
- Matresterna i Matsvinnsveckan förvaras med lock och läggs i matavfallet efter vägningen.
- Gör experimenten i solen i korta pass och tänk på solskydd för barnen sommartid.
Så pratar ni om klimatet utan att skrämma
Experimenten väcker ofta stora frågor, till exempel om isen på jorden kommer att ta slut. Barn behöver ärliga svar som passar deras ålder, men de behöver också se att människor gör något åt problemen.
Börja i det barnet ser
Utgå från snön på gården eller regnet i mätaren. Det konkreta är lättare att hantera än globala siffror.
Avsluta med något att göra
Låt varje aktivitet sluta med en sak familjen kan göra. Förskolans läroplan betonar att en positiv framtidstro ska prägla utbildningen.
Säg ”jag vet inte”
Ingen kan allt om klimatet. Att leta svar tillsammans hos SMHI eller i en bok lär barnet hur man kontrollerar fakta.
Låt barnet välja nästa steg
Ett barn som får bestämma nästa experiment behåller nyfikenheten. Det känns som ett äventyr och inte som en läxa.
Fler idéer om hur barn kan engagera sig finns i texten om att stötta barnens engagemang för miljön. Vill familjen ta steget från experiment till vardagsvanor kan ni läsa om vad man själv kan göra för miljön.
Så kopplar aktiviteterna till läroplanerna
Aktiviteterna går att använda som stöd i förskola och skola. Tabellen visar vad läroplanerna tar upp och vilka aktiviteter som passar till respektive stadium.
| Stadium | Läroplanen tar upp | Passande aktiviteter |
|---|---|---|
| Förskola | Ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt, naturens kretslopp och hur val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling | Vädertavlan, Vattnets tre former, Sorteringsstationen |
| Årskurs 1-3 | Året runt i naturen, vattnets former och enkla fältstudier, observationer och experiment | Is på mörkt och ljust, Väderstationen, Årstidsspanarna |
| Årskurs 4-6 | Vanliga väderfenomen och deras orsaker samt energiformer, energikällor och deras påverkan på miljön | Väderstationen, Is på land och is i havet, Energidetektiven, Matsvinnsveckan |
| Årskurs 7-9 | Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar | Växthuseffekten i en burk som start för ett samtal om modeller |
Sammanställningen bygger på Skolverkets läroplan för förskolan och kommentarmaterialet till kursplanen i fysik. Läs alltid den aktuella kursplanen om en aktivitet ska ingå i undervisningen.
Vanliga frågor om klimataktiviteter för barn
Vilka klimataktiviteter passar förskolebarn?
Aktiviteter där barnen använder sinnena passar bäst, som en vädertavla, att följa hur is smälter och att sortera rena förpackningar. Målet är upptäckarglädje och inte att lära sig begrepp.
Hur gör man ett enkelt experiment om växthuseffekten?
Lägg en termometer i var sin glasburk och sätt lock på den ena. Ställ båda i solen och läs av var femte minut. Burken med lock blir varmare, men prata också om att atmosfären saknar lock och att det är gaser som fångar värmestrålningen där.
Höjer smältande havsis havsnivån?
Mycket lite, eftersom smältande havsis enligt SMHI inte tillför något nytt vatten till havet. Det är glaciärer och inlandsisar på land som bidrar mest till att havsnivån stiger, tillsammans med att havsvattnet utvidgas när det blir varmare.
Har den här sidan något med föreningen eller boken Klimatklubben att göra?
Nej. Namnet används här för en fri aktivitetsbank för familjer. Sidan har ingen koppling till föreningen Klimatklubben, dess lokalgrupper eller barnboksserien med samma namn.
Hur pratar man om klimatet med barn utan att skapa oro?
Utgå från det barnet ser och undrar över och svara ärligt men kort. Avsluta gärna med något familjen kan göra tillsammans, så att barnet upplever att det går att påverka.
Källor
- SMHI: Klimat eller väder?
- SMHI: Hur mäts lufttemperatur?
- SMHI: Hur mäts nederbörd?
- SMHI: Variationer i mängden solstrålning
- SMHI: Global havsnivåhöjning
- SMHI: Växthuseffekten
- Naturvårdsverket: Växthuseffekten förstärks
- Naturvårdsverket: Kommunens informationsansvar för förpackningar
- Naturvårdsverket: Oförändrad mängd matsvinn i Sverige (2025)
- Skolverket: Läroplan för förskolan Lpfö 18
- Skolverket: Kommentarmaterial till kursplanen i fysik (2022)
- Naturens kalender, Svenska fenologinätverket vid SLU
- Energikontor Norra Småland: Spara energi hemma
- Klimatklubben, ideell förening
- Lärarhandledning till Klimatklubben: De svarta svanarna
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
