Många barn och unga oroar sig för klimatet. Oron är ofta en begriplig reaktion på det de hör i skolan och ser i flödet. För de flesta går den att hantera med stöd hemma. Här går redaktionen igenom vad forskningen visar, vad du kan säga i olika åldrar och när det är dags att söka hjälp.
- Drygt var femte 12-årig flicka och ungefär var sjätte 12-årig pojke i Sverige oroar sig ofta för klimatet.
- De flesta som oroar sig för klimatet behöver ingen vård.
- Hopplöshet påverkar barnets mående mer än oron i sig. Visa att det finns lösningar och gör något tillsammans.
- Sök hjälp om oron märks varje dag, påverkar skola, sömn eller kompisar och inte blir bättre med stöd.
- Barn kan ringa eller sms:a BRIS på 116 111 dygnet runt.
Vad är klimatångest?
Klimatångest och klimatoro är vardagsord för starka känslor inför klimatförändringen. Forskare använder engelska begrepp som eco-anxiety och climate anxiety, men enligt Folkhälsomyndigheten saknas en enhetlig definition. Myndigheten använder själv ordet klimatoro.
Känslorna kan se olika ut från barn till barn. I forskningen beskriver barn och unga oro, ångest, rädsla, ilska och förtvivlan, både för sin egen framtid och för människor som redan drabbas. En del är arga över att just deras generation ska behöva lösa problemet. 1177 nämner också sorg, nedstämdhet och känslan av att det man själv gör aldrig räcker.
Ordet ångest kan låta dramatiskt. På 1177 står det att känslan inte alltid är ångest och att de flesta som oroar sig för klimatet inte behöver söka vård. För en förälder blir frågan snarare hur stor plats oron tar i barnets vardag och om barnet känner hopp.
Hur vanligt är klimatoro hos barn och unga?
Den mest använda svenska siffran kommer från Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2021, som bygger på enkätsvar från 2019. Där uppgav 22 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i 12-årsåldern att de väldigt ofta eller ofta oroar sig för att klimatförändringen kan påverka deras liv.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Miljöhälsorapport 2021 (data från 2019).
Högst andel fanns bland flickor vars vårdnadshavare har högskoleutbildning, 24 procent. Siffrorna gäller en enda åldersgrupp och ett enda år. De visar hur ofta oron finns där men inte hur många som mår dåligt av den.
Den största internationella studien publicerades i The Lancet Planetary Health 2021. Forskare under ledning av Caroline Hickman ställde frågor till 10 000 personer i åldern 16-25 år i tio länder, bland dem Finland, Frankrike, Storbritannien och USA. Enkäten besvarades i maj och juni 2021.
Andelen som sa att känslorna påverkar vardagen var enligt studien drygt 45 procent.
Mer än hälften av de svarande kände sig ledsna, oroliga, arga, maktlösa, hjälplösa och skuldmedvetna. Oron hängde ihop med hur de unga bedömde regeringarnas klimatarbete. Fler kände sig svikna än lugnade. Sambandet säger inget om orsak och verkan. Sverige ingick inte i studien, så siffrorna går inte att överföra rakt av till svenska barn.
Vanlig oro eller tecken på att barnet mår dåligt?
Det är vanligt att barn känner oro och rädsla, skriver 1177. Ofta går oron över av sig själv. Om rädslan är så stark att den märks varje dag kan det vara ångest. Tabellen bygger på 1177:s beskrivningar av hur psykisk ohälsa kan visa sig hos barn. Den är ett stöd för att se mönster och ersätter ingen bedömning.
| Område | Vanlig klimatoro | Tecken att ta på allvar |
|---|---|---|
| Känslor | Ledsen, arg eller orolig efter ett nyhetsinslag eller en lektion men går att trösta | Oro, nedstämdhet eller irritation som finns där nästan hela tiden |
| Sömn och ork | Enstaka kvällar med grubbel | Sover för lite eller för mycket, är tröttare och har mindre energi än tidigare |
| Skola och kompisar | Vill prata om klimatet och kanske engagera sig | Vill stanna hemma från skolan, drar sig undan vänner och tappar intresset för sådant som var roligt |
| Kroppen | Kort pirr eller spänning i magen | Ofta ont i magen, illamående eller huvudvärk |
| Tankar om framtiden | Frågar vad som kommer att hända och vill ha svar | Hopplöshet, säger att ingenting spelar någon roll eller att hen inte vill leva |
| Hur länge | Kommer och går, blir bättre med stöd | Håller i sig över tid och blir inte bättre med stöd hemma |
Säger barnet att hen inte vill leva ska det alltid tas på allvar. Kontakta BUP. Ring 112 eller åk till en akutmottagning om barnet är på väg att skada sig själv.
Så pratar du med barn om klimatångest i olika åldrar
1177 råder föräldrar att anpassa samtalet efter barnets ålder. Gemensamt för alla åldrar är att lyssna först, fråga vad barnet redan har hört och vara ärlig utan att lasta över vuxnas oro på barnet. Flikarna ger exempel på hur samtalet kan låta, men ditt eget barn vet bäst vad det behöver.
Förskolebarn: nära och konkret
Små barn behöver korta och konkreta svar. Börja i det nära, som djur, natur och sådant ni kan göra tillsammans. Plantera något på balkongen eller plocka skräp i parken. Långa förklaringar om framtida katastrofer hjälper sällan i den här åldern.
- ”Vad bra att du frågar. Det finns många vuxna som jobbar med det här varje dag.”
- ”Vad tänker du på när du hör ordet klimat?”
- ”Ska vi ta reda på mer om bina tillsammans?”
Lågstadiet och mellanstadiet: fakta och lösningar
Under mellanstadiet börjar många barn tänka mer abstrakt och intressera sig för världen utanför familjen. Då kommer frågorna om varför jorden blir varmare och vem som bestämmer. Ta reda på svaren tillsammans, gärna med en enkel förklaring av vad klimat är som utgångspunkt. Prata lika mycket om lösningarna som om problemen.
- ”Det är sant att klimatet förändras. Forskare vet varför och det finns mycket man kan göra.”
- ”Vad har du hört i skolan? Finns det något som låter konstigt?”
- ”Vilken av de här idéerna vill du att vi testar hemma?”
Tonåringar: ta analysen på allvar
Tonåringar söker ofta egen information och kan ha skarpare åsikter än sina föräldrar. Lyssna utan att rätta eller trösta bort det de säger. I Hickmans studie hängde oron ihop med en känsla av att vuxna och beslutsfattare inte gör tillräckligt, så det kan hjälpa att visa vad du själv gör. Många tonåringar mår bra av att hitta andra som delar engagemanget. På UMO.se, som riktar sig till unga mellan 13 och 25 år, finns texter om oro.
- ”Jag förstår att du är arg. Vad skulle du vilja att vuxna gjorde annorlunda?”
- ”Hur mycket tar det här av din energi just nu?”
- ”Finns det någon grupp eller förening som du skulle vilja kolla upp?”
Fem råd som hjälper barn med klimatoro
Råden nedan bygger på 1177:s råd till föräldrar om oro för klimatet och om barn som mår psykiskt dåligt. De fungerar för de flesta barn med vanlig klimatoro.
- Ta känslorna på allvar. Lyssna, ställ frågor och visa att du bryr dig. Avfärda inte oron med att allt kommer att lösa sig och skuldbelägg inte barnet för att det känner som det gör.
- Ta reda på fakta tillsammans. Var ärlig om att problemet är allvarligt men berätta att det finns lösningar och att många arbetar med dem. Kolla själv om barnets rädsla bygger på fakta eller på ett missförstånd.
- Hantera din egen oro. Enligt 1177 minskar det risken att du förstärker barnets oro, ilska eller ledsenhet.
- Gör något tillsammans. Barn känner sig ofta tryggare när de ser vuxna agera. Be barnet om idéer och välj något som passar familjen, till exempel bland tipsen om vad man själv kan göra för miljön.
- Ge plats för vila. Kompisar, fritidsintressen, mat, sömn och rörelse ger ork. Det är också rimligt att pausa nyhetsflödet en period om barnet mår dåligt av det.
Det viktigaste beskedet från 1177 är kanske att hopplöshet påverkar barnets mående mer än oron i sig. Målet är inte att få bort all oro utan att barnet ska känna att det finns något att göra och vuxna som tar ansvar.
Hopp och handling: vad forskningen säger
Forskaren Maria Ojala har studerat hur 293 svenska 12-åringar hanterar sin oro för klimatet. Hon hittade tre strategier med olika följder för både engagemang och välmående.
Bland barn som sökte mycket information om vad de själva kunde göra fungerade meningsfokuserade strategier som ett skydd mot negativa känslor. En möjlig förklaring enligt Ojala är att barn har ännu mindre kontroll än vuxna över sådant som påverkar klimatet. Ett ensidigt fokus på vad barnet själv ska göra kan i så fall öka oron i stället för att minska den.
Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd pekar åt samma håll. Faktorer som forskarna kopplar till hopp är att känna mening med livet, att ha tillit till tekniska framsteg och att ha positiva bilder av framtiden. Skolan rekommenderas att undervisa lösningsfokuserat. Vuxna och beslutsfattare uppmanas att tydligt visa att de tar ansvar och att göra barn delaktiga. Mer om hur du kan stötta barnens engagemang för miljön finns i en separat artikel.
Kvällsoro: en rutin för läggdags
Många föräldrar märker att frågorna kommer när lampan släcks. En enkel och förutsägbar rutin kan göra kvällarna lugnare för både barnet och dig.
- Sätt av en stund tidigare på kvällen för stora frågor, så att läggdags inte blir enda tillfället.
- Undvik nyheter och klipp om klimatkatastrofer den sista timmen före sänggåendet.
- Fråga vad som är jobbigast just i kväll och lyssna utan att genast komma med lösningar.
- Påminn om något konkret ni har gjort eller ska göra tillsammans.
- Gör en lugn andningsövning. 1177 har en guide om avslappning genom andning.
- Lova att ni fortsätter samtalet dagen efter och håll det.
När ska man söka hjälp?
De flesta barn med klimatoro behöver ingen vård. Kontakta vården om oron påverkar vardagen och du tycker att det är svårt att hantera. Detsamma gäller om du är orolig för att den påverkar barnets utveckling. Känslor som håller i sig över tid och inte blir bättre med stöd hemma är också en signal. Hur vården är organiserad skiljer sig mellan regionerna, så välj din region på 1177.se.
Barn och unga kan också söka stöd själva. Den som är under 18 år kan ringa eller sms:a 116 111 eller chatta med stödlinjen hos BRIS. Det kostar ingenting och man behöver inte säga vem man är. Stödet finns alla dagar, även på natten.
Texten ger allmän information och ersätter inte en bedömning från vården. Är du osäker, ring 1177.
Klimatoro hos föräldrar och andra vuxna
Oron finns inte bara hos barnen. I SOM-institutets mätning 2025 svarade 46 procent av de tillfrågade att förändringar av jordens klimat är mycket oroande och 36 procent att de är ganska oroande. Bland kvinnor tyckte 55 procent att det var mycket oroande, bland män 35 procent. I åldern 30-49 år var 80 procent mycket eller ganska oroade.
Känslorna kan bli starkare när livet förändras, till exempel när man får barn. Så beskriver 1177 oro för klimatet hos vuxna, med rädsla för framtiden, ilska över att för lite görs och sorg över det som har gått förlorat. Vissa får energi av känslorna och agerar. Andra känner sig ensamma och maktlösa.
Vuxna hanterar oron på olika sätt. Somliga engagerar sig högljutt i föreningar och manifestationer, andra arbetar i det tysta med vanor hemma eller samtal med grannar och kollegor. Båda vägarna kan ge mening. Enligt 1177 kan det göra att man mår bättre att agera tillsammans med andra. En överblick över svenska klimatorganisationer kan vara en början.
Råd för dig som vuxen
- Prata med någon du litar på om hur du mår.
- Leta upp andra som känner likadant och gör något tillsammans.
- Lär dig mer om klimatet och leta efter tecken på framsteg, inte bara dåliga nyheter.
- Begränsa nyhetsflödet en period om du mår mycket dåligt av det.
- Prioritera återhämtning: sömn, mat, rörelse, vänner och fritid.
- Pröva avslappningsövningar.
- Vårda hoppet genom att förstå informationen, märka att det du gör spelar roll och tro att samhället kan förändras.
Din oro och barnets
Barn märker hur vuxna mår. 1177 råder föräldrar att vara ärliga om sina känslor men att göra klart att barnet inte ansvarar för förälderns mående. Får du själv svårt att sova, tappar lusten eller känner dig nedstämd under lång tid kan du kontakta en vårdcentral eller ringa 1177.
Vanliga frågor om klimatångest hos barn
Vad är skillnaden mellan klimatoro och klimatångest?
Orden används ofta som synonymer. Folkhälsomyndigheten använder klimatoro som samlingsord, medan klimatångest oftast syftar på starkare känslor. 1177 påpekar att känslan inte alltid är ångest.
Hur vanligt är klimatångest bland barn i Sverige?
I Folkhälsomyndighetens mätning från 2019 oroade sig 22 procent av 12-åriga flickor och 16 procent av 12-åriga pojkar väldigt ofta eller ofta för klimatet. Oron var vanligare i storstäder.
Vad ska jag säga till mitt barn som är rädd för klimatet?
Lyssna först och fråga vad barnet har hört. Var ärlig om att problemet är allvarligt men berätta att det finns lösningar och att många arbetar med dem. Anpassa svaren efter åldern och gör gärna något konkret tillsammans.
När behöver ett barn med klimatångest professionell hjälp?
Sök hjälp om oron märks varje dag, påverkar skola, sömn eller kompisar och inte blir bättre med stöd hemma: elevhälsan, vårdcentralen och BUP kan hjälpa. Pratar barnet om att inte vilja leva ska du alltid kontakta vården.
Kan vuxna också få klimatångest?
Ja, många vuxna oroar sig för klimatet. Känslorna kan bli starkare vid stora förändringar som att få barn. De flesta behöver ingen vård, men den som mår psykiskt dåligt kan vända sig till en vårdcentral.
Vart kan barn vända sig anonymt?
Barn och unga under 18 år kan ringa eller sms:a BRIS på 116 111 eller chatta via BRIS webbplats, gratis och anonymt. Unga mellan 13 och 25 år hittar information om oro på UMO.se.
Källor
- Folkhälsomyndigheten: Barn och unga upplever klimatoro, kunskapsstöd (2023, artikel 23026)
- Folkhälsomyndigheten: Miljöhälsorapport 2021
- 1177: Att leva med oro för klimatet
- 1177: När barn mår psykiskt dåligt
- 1177: Ångest och fobier hos barn och tonåringar
- 1177: BUP, barn- och ungdomspsykiatrin
- 1177: Elevhälsan
- BRIS: Prata med oss
- UMO: Att vara orolig
- Hickman m.fl.: Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change, The Lancet Planetary Health 5(12), 2021
- Ojala: How do children cope with global climate change? Coping strategies, engagement, and well-being, Journal of Environmental Psychology 32, 2012
- Léger-Goodes m.fl.: Eco-anxiety in children: a scoping review of the mental health impacts of the awareness of climate change, Frontiers in Psychology, 2022
- SOM-institutet, Göteborgs universitet: Miljö- och klimatopinion i Sverige 2025 (SOM-rapport 2026:19)
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
