I en barnfamilj blir det lätt mat över. Barnen är hungriga ena dagen och petar i maten nästa, mjölken hinner gå ut under en vecka med feber och matlådan från i söndags glöms längst in i kylen. Den här guiden visar var svinnet uppstår hos familjer med barn och hur ni kan minska matsvinn med en veckomeny, rätt portioner, frysen och lite koll på datummärkningen.
Kort svar
Planera veckans middagar utifrån det som redan finns hemma och ha en fast restkväll. Lägg upp mindre portioner till barnen och låt dem ta om. Kyl ner rester snabbt och frys det ni inte hinner äta. Använd syn, lukt och smak när bäst före-datumet har passerat.
Hur mycket mat slänger en barnfamilj?
Varje person i Sverige slänger i genomsnitt omkring 16 kilo ätbar mat i soporna per år. Ytterligare cirka 18 kilo mat och dryck hälls ut i avloppet. För en familj med två vuxna och två barn blir det enligt Livsmedelsverket drygt 130 kilo per år.
Hushållen står för mer än 70 procent av livsmedelsavfallet i butiks- och konsumentledet. Enligt Naturvårdsverkets statistik över livsmedelsavfall uppstod 60 kilo livsmedelsavfall per person i hushållen under 2024. Ungefär en fjärdedel av det var mat som hade kunnat ätas. Resten är skal, ben, kaffesump och annat som inte går att äta. Det ska sorteras som matavfall.
Plockanalyser av hushållens soppåsar visar vad som slängs. Tabellen räknar om genomsnittet per person till en familj på fyra personer, så att det blir lättare att se var den egna familjen kan börja.
| Det här slängs | Kilo per person och år | Familj på fyra, ungefär | Vanligt i en barnfamilj |
|---|---|---|---|
| Frukt och grönsaker | 5,6 kg | 22 kg | Bananer som blivit bruna, halvätna äpplen och gurka som mjuknat |
| Bröd | 3,0 kg | 12 kg | Brödkanter och limpor som torkat innan de tagit slut |
| Matrester | 1,9 kg | 8 kg | Pasta, ris och gryta som blev över och sedan glömdes |
| Kött | 1,9 kg | 8 kg | Pålägg och färs som passerat datum |
| Mejeriprodukter | 0,8 kg | 3 kg | Ostbitar, yoghurt och fil |
| Övrigt ätbart och fisk | 2,5 kg | 10 kg | Smårester, såser och sådant som blev kvar i kylen |
Källa: Livsmedelsverket, Matsvinn i hemmet 2024 (plockanalys av hushållens sopkorg). Kolumnen för en familj på fyra är redaktionens avrundade omräkning. Exemplen i högra kolumnen är redaktionens.
I avloppet hamnar mest kaffe och te, följt av mejeriprodukter. Det gäller inte minst familjer där mjölkglasen ofta blir halvdruckna. Servera hellre lite i glaset och fyll på vid behov.
Svinnet påverkar mer än plånboken. Enligt Livsmedelsverket står matsvinnet för mellan 8 och 10 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Mat som slängs hemma har hunnit odlas, förädlas, packas och transporteras, så hela kedjans klimatpåverkan går förlorad. Hur maten passar in i familjens hela klimatavtryck beskrivs i guiden om vad man själv kan göra för miljön.
Målen för minskat matsvinn
Sverige hade ett etappmål om att livsmedelsavfallet skulle minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025. Mängderna i butik och hushåll har legat i stort sett stilla under perioden, så målet syns inte i statistiken. EU har nu beslutat om bindande mål: till 2030 ska livsmedelsavfallet i butiks- och konsumentledet minska med 30 procent per person.
Varför blir det mat över hos barnfamiljer?
När Livsmedelsverket frågar konsumenter varför mat slängs är de vanligaste svaren att maten känns ofräsch, att man inte vill riskera att bli sjuk och att man tar det säkra före det osäkra. Svaren att man lagat för mycket eller tagit för mycket på tallriken har blivit ovanligare de senaste åren. Myndigheten ser också att unga vuxna och barnfamiljer har mindre kunskap om matsvinn än äldre åldersgrupper.
I vardagen med barn finns några extra orsaker. Aptiten svänger från dag till dag, planer ändras när någon blir sjuk och barn vill gärna prova nya saker men äter inte alltid upp dem. Matsäck och mellanmål som följer med hem igen hamnar lätt i soporna. Ju fler i familjen som handlar och lagar mat, desto lättare blir det att köpa samma sak två gånger.
Veckomeny för familjen: planera innan ni handlar
Planering är det verktyg som ger mest. Livsmedelsverket rekommenderar att gå igenom vad som finns hemma på en fast dag varje vecka och sortera så att det som går ut först står längst fram. En veckomeny för familjen utgår sedan från det ni redan har.
- Inventera kyl, frys och skafferi samma dag varje vecka, gärna dagen före storhandlingen.
- Skriv veckomenyn utifrån det som behöver ätas först. Låt varje barn välja en middag.
- Planera för resterna. Låt två rätter dela råvaror, till exempel kokt potatis som blir pytt eller ris som blir stekt ris.
- Lägg in en restkväll där allt som finns kvar i kylen ställs fram.
- Skriv inköpslistan efter menyn och handla bara det som saknas. Köp frukt och grönt i mindre mängder och oftare.
- Dela storpack direkt när ni kommer hem och frys det ni inte använder inom några dagar.
Här är ett exempel på hur en vecka kan hänga ihop. Rätterna går att byta mot familjens egna favoriter.
| Dag | Middag | Det som blir över |
|---|---|---|
| Måndag | Linssoppa med bröd | Soppa i portionsburkar till frysen |
| Tisdag | Ugnsbakad fisk med kokt potatis | Potatis till torsdagens pytt |
| Onsdag | Pasta med köttfärssås eller bönsås | Matlåda till en vuxen och sås till frysen |
| Torsdag | Pytt med grönsaker som behöver ätas upp | Lite eller inget |
| Fredag | Tacos med bönor och grönsaker | Grönsaker till lördagens omelett |
| Lördag | Omelett eller pannkakor | Inget |
| Söndag | Restkväll | Kylen tom inför nästa veckas inventering |
Redaktionens exempel. Vegetariska middagar och fisk ett par gånger i veckan passar också för klimatet och för barnens kost.
Lagom portioner till barnen
Tallrikssvinnet är den del som barn själva påverkar mest. Livsmedelsverkets råd är enkelt: lägg inte upp för mycket på tallriken, ta hellre om. Låt barnen ta själva när de är tillräckligt stora, med en mindre slev eller sked. Ställ fram en skål för påfyllning i stället för att fylla tallriken från början.
Barn behöver få smaka på nytt utan krav på att äta upp. Livsmedelsverket kallar det måltidspedagogiskt matsvinn när det gäller förskolan och skriver att det behöver finnas utrymme för det. Hemma kan ni ge en liten smakbit av den nya rätten och spara resten i kastrullen. Det som inte hamnat på tallriken kan bli en matlåda.
Matrester och matlådor
Matlådor till vuxna, skolutflykter och lediga dagar är ett av de bästa sätten att ta vara på rester. Hur länge resterna håller beror på hur snabbt maten kyls och hur kallt kylskåpet är. Med 4 grader i kylen håller tillagad mat upp till en vecka och ibland längre, enligt Livsmedelsverket. Vid 4 grader håller maten ungefär dubbelt så länge som vid 8 grader, men bara fyra av tio vet att tillagad mat kan hålla så länge.
Så kyler ni ner resterna
- Mindre än en halv liter mat kan ställas in i kylen direkt, även om den är lite varm.
- Större mängder delas upp i mindre burkar eller kyls i ett kallt vattenbad där vattnet byts ofta.
- Ris, pasta och potatismos bör kylas ner inom ungefär två timmar och sedan stå i en kyl på cirka 4 grader. Annars kan bakterien Bacillus cereus föröka sig och bilda gifter som tål värme.
- Sätt in resterna så snart som möjligt och frys det ni inte tror att ni äter de närmaste dagarna.
Rester blir lätt något nytt. Livsmedelsverket föreslår omelett, gryta, soppa, risotto eller pytt för överblivna grönsaker och smoothie eller fruktsallad för frukt som börjat bli för mogen. Barn tycker ofta om att få bestämma vad resterna ska bli.
Bäst före eller sista förbrukningsdag?
Datummärkningen är en vanlig orsak till att fullt ätbar mat slängs. Nästan nio av tio konsumenter vet i dag att mat oftast går att äta efter bäst före-dagen. Skillnaden mellan märkningarna är viktig att känna till, särskilt när ni handlar nedsatt mat som närmar sig datum.
| Märkning | Vad den betyder | Så gör ni |
|---|---|---|
| Bäst före | Ett löfte om kvalitet. Smak, färg och konsistens kan förändras efter datumet utan att maten blir farlig, om den förvarats rätt. | Titta, lukta och smaka innan ni bestämmer er. |
| Sista förbrukningsdag | Mat som snabbt kan bli farlig, även om den förvaras rätt. Färsk fågel har alltid den här märkningen. | Ät, tillaga eller frys maten senast den dagen. |
Källa: Livsmedelsverket, Vad betyder datummärkningen? Om färs och färsk fisk får bäst före eller sista förbrukningsdag bestäms av producenten.
Livsmedelsverkets förklaring av datummärkningen påpekar att det är tillverkaren som bestämmer vilken märkning en vara får. Samma sorts vara kan därför ha olika märkning i butiken. Gravida och personer med nedsatt immunförsvar har särskilda kostråd om bland annat listeria. För dem gäller de råden först.
Frysen som familjens buffert
Nästan all mat går att frysa. Packa lufttätt och gärna i portioner. Skriv alltid datum och innehåll på förpackningen. Frysen ska hålla minus 18 grader. Mat blir inte farlig av att ligga länge i frysen, men den kan torka och tappa smak och konsistens.
Bröd i skivor
Skiva mjukt bröd innan det fryses, så tar ni bara fram det som behövs till frukost och matsäck. Förvara inte mjukt bröd i kylen.
Mjölk, ost och grädde
Mejerivaror som snart går ut kan frysas. Fryst grädde går inte att vispa men fungerar i matlagning.
Färdiga portioner
Laga dubbel sats och frys i barnportioner. Pasta och ris går också bra att frysa i burk eller påse.
Frukt och grönt
Skär frukten i bitar innan den fryses och förväll grönsakerna först. Fryst frukt, bär och grönsaker håller ett år eller mer.
Feta livsmedel tappar kvaliteten snabbare i frysen än magra. Lägg nyfryst längst bak och flytta fram det äldsta, på samma sätt som i kylen.
Matsvinnet på förskolan och i skolan
Svinn uppstår också där barnen äter lunch. I förskolan slängs ungefär 61 gram mat per barn och lunch, enligt Livsmedelsverkets kartläggning av matsvinnet i förskolor och skolor. Uppräknat till hela landet blir det omkring 3 500 ton per år. I skolan är svinnet ungefär 51 gram per elev och lunch.
Myndigheten konstaterar att svinnet i offentliga måltider är ett tecken på att för lite mat äts upp. En lugn matsal med lagom ljudnivå och tillräckligt med tid att äta gör att mer mat äts och mindre slängs. Det ansvaret ligger hos rektor och förskolechef, inte bara hos köket. Som förälder kan ni fråga på ett föräldramöte om förskolan mäter svinnet och hur länge barnen får sitta vid bordet. Fler vägar att påverka beskrivs i guiden om hur föräldrar kan påverka förskola och skola.
Låt barnen vara med
Barn som får ansvar tar ofta uppdraget på stort allvar. En sexåring kan kontrollera kylen inför helgen och en tioåring kan planera och laga en middag av resterna. Att se hur mycket som slängs kan också bli en väg in i samtal om klimatet. Tips om hur sådana samtal kan gå till finns i texten om att prata med barn om klimatet.
Bocka av det ni redan gör och välj ett nytt steg i taget. Fler sätt att göra vardagen mer hållbar finns i guiden till en hållbar barnfamilj.
Vanliga frågor om att minska matsvinn
Hur mycket mat slänger en barnfamilj per år?
En familj med två vuxna och två barn slänger i genomsnitt drygt 130 kilo mat och dryck per år, enligt Livsmedelsverket. Det motsvarar omkring 16 kilo i soporna och 18 kilo i avloppet per person.
Hur länge håller matrester i kylen?
Med 4 grader i kylskåpet håller tillagad mat upp till en vecka och ibland längre, enligt Livsmedelsverket. Maten ska ha kylts ner snabbt och förvarats i tillsluten burk. Lukta, titta och smaka innan ni äter.
Får man äta mat efter bäst före-datum?
Ja, ofta. Bäst före är ett löfte om kvalitet och inte om säkerhet. Mat med sista förbrukningsdag ska ätas, tillagas eller frysas senast den dagen.
Hur gör man en veckomeny som minskar matsvinnet?
Utgå från det som redan finns hemma och planera rätter som delar råvaror. Lägg in en restkväll och skriv inköpslistan efter menyn.
Varför ska ris kylas ner snabbt?
Ris, pasta och potatismos som står för länge i rumstemperatur kan få tillväxt av bakterien Bacillus cereus. Livsmedelsverket råder att kyla ner dem inom ungefär två timmar och förvara dem i en kyl på cirka 4 grader.
Källor
- Livsmedelsverket: Fakta om matsvinn
- Livsmedelsverket: Matsvinn i hemmet 2024, en konsumentundersökning
- Livsmedelsverket: Tips för minskat matsvinn
- Livsmedelsverket: Så håller maten längre
- Livsmedelsverket: Vad betyder datummärkningen?
- Livsmedelsverket: Avsvalning av mat
- Livsmedelsverket, Fråga oss: Nedkylning av ris, pasta och potatismos
- Livsmedelsverket: Matsvinn i kommunala förskolor och skolor, kartläggning 2024
- Naturvårdsverket: Livsmedelsavfall i Sverige
- Naturvårdsverket: Livsmedelsavfall och matsvinn 2024, statistikblad
- Konsumentverket: Minska matsvinnet
Uppgifterna kontrollerades 14 oktober 2026.
