PFAS: vad det är och hur barnfamiljer kan minska exponeringen

PFAS är tusentals konstgjorda ämnen som aldrig bryts ner helt i naturen. Nästan alla människor har dem i kroppen och barn får i sig mer än vuxna i förhållande till sin vikt. Här går redaktionen igenom vad PFAS är, var ämnena finns, vad svenska myndigheter och EU vet om hälsoeffekterna, vilka förbud som gäller och vad din familj kan göra i vardagen.

Vad är PFAS?

Förkortningen PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och kallas ibland högfluorerade ämnen. Det är ett samlingsnamn för mer än 10 000 identifierade ämnen som alla är framställda av människor. Gemensamt är en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis har bytts ut mot fluor. Bindningen mellan kol och fluor är extremt stark. En del PFAS bryts inte ner alls medan andra omvandlas till nya PFAS som i sin tur blir kvar i miljön.

Egenskapen har gett ämnena smeknamnet evighetskemikalier. De har tillverkats sedan 1950-talet och sprids långväga med luft och vatten, så långt att de har hittats i isbjörnar i Arktis. De mest kända är PFOS och PFOA, som i dag är förbjudna.

Det minsta ämnet som räknas som PFAS är TFA, trifluorättiksyra. TFA används bland annat i köldmedier och värmepumpar och bildas när andra PFAS bryts ner. Ämnet lagras inte i kroppen och Livsmedelsverket bedömer att den mängd vi får i oss via mat och dricksvatten i dag inte innebär någon hälsorisk. Myndigheten vill ändå begränsa ytterligare förorening så att halterna inte ökar. I juni 2026 rekommenderade riskbedömningskommittén vid EU:s kemikaliemyndighet Echa att TFA ska klassas som reproduktionstoxiskt.

Var finns PFAS?

Ämnena används där ytor ska stöta bort vatten, fett och smuts eller tåla höga temperaturer. Ofta räcker mycket låga halter för att få funktionen och därför står PFAS sällan på förpackningen. Tabellen visar var Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket pekar ut ämnena och vad du själv kan göra. På mobilen visas varje rad som ett kort.

I Sverige är brandskum från brandövningsplatser den största utsläppskällan som har identifierats. Det har gett lokalt höga halter i grundvatten, ytvatten och dricksvatten. Ronneby, Karlskrona och Uppsala är exempel på platser där både kommunala vattentäkter och privata brunnar har förorenats. Inga företag i Sverige tillverkar PFAS, men utsläpp kan komma från företag som använder ämnena, från reningsverk och deponier samt via nedfall från luften.

Hur mycket PFAS får barn i sig?

Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa har satt ett tolerabelt veckointag, TVI, på 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka. Värdet gäller summan av fyra PFAS: PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. Det är den nivå man bör hålla sig under sett över hela livet och bygger på den känsligaste effekt som har setts hos människor, att barn får ett sämre antikroppssvar efter vaccination.

Små barn och andra barn är de mest exponerade grupperna enligt Efsa och får ungefär dubbelt så mycket PFAS som ungdomar och vuxna i förhållande till kroppsvikten. Livsmedelsverkets beräkningar för Sverige visar ett medianintag från maten på 3-4 nanogram per kilo och vecka för barn upp till 12 år och 2 nanogram för vuxna. Dricksvatten och andra källor ingår inte i de siffrorna. I en rapport från 2024 skriver Livsmedelsverket att maten för de flesta yngre barn räcker för att TVI ska överskridas. Belastningen minskar när barnen växer och äter mindre i förhållande till sin vikt. Barn som under en period får i sig mer än TVI behöver därför inte nödvändigtvis påverkas negativt, enligt myndigheten.

Utvecklingen går åt rätt håll. Enligt Livsmedelsverkets matkorgsundersökningar har det beräknade medelintaget av PFAS i Sverige sjunkit med ungefär 8 procent per år mellan 1999 och 2022.

Graviditet och amning

PFAS förs över till fostret via moderkakan och till ammade spädbarn via bröstmjölken. Livsmedelsverket råder därför att man ska få i sig så lite som möjligt, framför allt innan man får barn. Efsa har räknat in den högre exponeringen under foster- och amningstiden när TVI togs fram. Värdet är därför inte relevant för spädbarn.

Livsmedelsverket har sedan 1996 undersökt miljöföroreningar i modersmjölk och blod hos förstföderskor i Uppsala län. Myndighetens bedömning är att de halter av organiska miljöföroreningar som har uppmätts i modersmjölk i Sverige inte är skäl att avråda från amning. Nyttan med amning är större än den eventuella hälsorisken. Har du frågor om amning kan du prata med barnavårdscentralen.

Vad vet man om hälsoeffekterna?

De mängder PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, skriver Livsmedelsverket i sin genomgång av PFAS. Svårigheten är att vissa ämnen lagras i kroppen i flera år. De binder till proteiner och samlas i blodet och levern, inte i fettvävnaden som många andra miljögifter. Får man i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan.

I studier på människor har forskare sett samband mellan PFAS och följande effekter:

• sämre antikroppssvar hos barn efter vaccination mot bland annat difteri och stelkramp
• högre halt av kolesterol i blodet
• förhöjda nivåer av leverenzym
• lägre födelsevikt hos barn som exponerats i fosterstadiet.

Djurstudier har även visat påverkan på immunsystemet, hjärnans utveckling, sköldkörtelhormoner och fortplantningen. Kemikalieinspektionen skriver att fler studier behövs för att avgöra om resultaten från djur gäller för människor.

Myndigheterna gör olika bedömningar om cancer

Efsa anser att det inte finns tillräckligt stöd för att PFOS och PFOA orsakar cancer hos människor. WHO:s cancerforskningsorgan IARC gjorde 2023 en annan bedömning och klassade PFOA som cancerframkallande för människor och PFOS som möjligen cancerframkallande. Inom EU är PFOS, PFOA och PFNA klassificerade som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.

För de flesta av de tusentals PFAS-ämnena saknas kunskap om hälsoeffekterna. Kemikalieinspektionen anser ändå att det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga och vill att användningen ska minimeras och på sikt upphöra.

Förbud och regler: vad gäller och vad som kommer

PFAS har länge reglerats ett ämne i taget. När ett ämne förbjöds ersattes det ofta med ett annat PFAS som inte var reglerat. Sverige och flera andra EU-länder arbetar därför för att PFAS ska bedömas och regleras som en grupp. Tusentals PFAS är redan förbjudna, men många är fortfarande tillåtna och kan finnas i varor som säljs i Europa.

PFHxA-regeln är ett exempel på att en enskild grupp av PFAS begränsas. Andra PFAS kan fortfarande finnas i kläder och skor efter den 10 oktober 2026, så det är fortsatt klokt att fråga i butiken.

Det breda förbudet: så långt har processen kommit

Förslaget om att begränsa alla PFAS lämnades in till Echa den 13 januari 2023 av myndigheter i Danmark, Nederländerna, Norge, Sverige och Tyskland. Echas riskbedömningskommitté antog sitt slutliga yttrande den 2 mars 2026 och den socioekonomiska kommittén kom med ett utkast den 10 mars. Båda stöder en EU-gemensam begränsning med riktade undantag för vissa användningar. Utkastet var ute på samråd till den 25 maj 2026 och det slutliga yttrandet väntas i slutet av 2026. Därefter lägger EU-kommissionen fram ett förslag som medlemsländerna röstar om. När reglerna i så fall börjar gälla är inte bestämt.

Så kan barnfamiljen minska exponeringen

Ingen familj kan undvika PFAS helt eftersom ämnena finns överallt i miljön. Det går ändå att minska mängden. Börja där effekten är störst, i maten, vattnet och inomhusmiljön. Råden nedan kommer från Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och 1177.

1. Ät varieratVäxla mellan olika sorter och märken, särskilt när det gäller fisk. Fisk är fortfarande bra mat för barn, men fisk från förorenade områden kan vara en stor källa till PFAS.
2. Fråga kommunen om egenfångad fiskÄter ni ofta fisk som ni fångat själva? Kommunen kan berätta om sjöarna och vattendragen där ni fiskar har förhöjda halter av PFAS eller andra miljögifter.
3. Ta reda på vad som gäller för ert dricksvattenKommunalt dricksvatten ska klara gränsvärdet. Har ni egen brunn i ett område som kan vara förorenat, till exempel nära en brandövningsplats, bör ni lägga till PFAS vid nästa vattenprov.
4. Välj bort impregnering som ni inte behöverEn vatten-, fett- eller smutsavvisande yta kan vara behandlad med PFAS. Fundera på om vardagskläder, skor och möbeltyg behöver den egenskapen. Tips om material finns i guiden om hållbara barnkläder.
5. Fråga och välj miljömärktDet framgår sällan om en vara innehåller PFAS. Fråga i butiken före köpet och be om PFAS-fria eller miljömärkta alternativ. Några PFAS finns på EU:s lista över särskilt farliga ämnen och då har du rätt att få veta om varan innehåller dem.
6. Vädra och håll dammet bortaPFAS kan läcka från prylar och material till inomhusluften. Vädra, låt ventilationen vara igång och torka golven fuktigt där små barn kryper och leker.
7. Var rädd om stekpannanLivsmedelsverket har inga vetenskapliga belägg för att non-stick-pannor, repiga eller hela, är en hälsofara. Använd redskap som inte repar beläggningen eller välj pannor i material som inte repas lika lätt, som gjutjärn.

Kemikalieinspektionen har en sida med råd om PFAS i vardagsvaror där du kan läsa mer om hur du känner igen varor som kan vara behandlade. Den stora bilden av kemikalier i hemmet, rum för rum, finns i vår guide till ett giftfritt hem med barn.

Det här behöver du inte göra

Kunskapen om PFAS kan väcka oro. Myndigheternas råd är ändå lugna och gäller vanor över tid, inte enskilda tillfällen. Fyra saker som du kan släppa:

Att välja bort PFAS minskar också utsläppen, eftersom ämnena sprids under hela sin livscykel. Fler idéer finns i vår guide om vad man själv kan göra för miljön. Undrar större barn över evighetskemikalier fungerar samma lugna och konkreta samtal som när ni pratar med barn om klimatet.

När ska du kontakta vården?

De halter av PFAS som barn vanligtvis får i sig via mat och dricksvatten ger inga akuta symtom, enligt Livsmedelsverket. Funderar du över ditt barns hälsa eller hur barnet kan ha exponerats kan du kontakta barnavårdscentralen, elevhälsan, vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen på 1177.

Om ett barn har fått i sig en farlig kemisk produkt och situationen är akut ska du ringa 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen. Ring även om du inte är säker på att barnet har fått i sig något. För frågor som inte är akuta nås Giftinformationscentralen på 010-456 6700.

Den här texten ger allmän information från svenska myndigheter och EU-organ. Den ersätter inte en bedömning från vården.

Vanliga frågor om PFAS

Vad är PFAS?

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en grupp på mer än 10 000 konstgjorda ämnen. De gör ytor vatten-, fett- och smutsavvisande och används i allt från ytterkläder och matförpackningar till brandskum. Ämnena bryts aldrig ner fullständigt i naturen.

Varför kallas PFAS evighetskemikalier?

Bindningen mellan kol och fluor är så stark att ämnena inte bryts ner fullständigt. Vissa PFAS bryts inte ner alls och andra omvandlas till nya PFAS som blir kvar i miljön för alltid.

Är PFAS farligt för barn?

De mängder som barn vanligtvis får i sig ger inga akuta hälsoproblem. Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga på lång sikt och studier har bland annat visat ett sämre antikroppssvar efter vaccination. Därför är målet att barnen ska få i sig så lite som möjligt.

Är PFAS förbjudet i Sverige?

Flera PFAS är förbjudna, bland annat PFOS, PFOA och PFHxS. Under 2026 har nya EU-regler börjat gälla för livsmedelsförpackningar, för PFHxA i kläder och kosmetika och för brandskum. Ett förbud mot alla PFAS som grupp utreds av EU men är inte beslutat. För leksaker gäller ett totalförbud från den 1 augusti 2030.

Var får vi i oss mest PFAS?

Via mat och dricksvatten. Fisk är den livsmedelsgrupp som bidrar mest i Sverige. Vi får också i oss PFAS från inomhusluft och damm.

Kan jag fortsätta amma?

Ja, Livsmedelsverket bedömer att de halter av miljöföroreningar som har uppmätts i modersmjölk i Sverige inte är skäl att avråda från amning eftersom nyttan med amning är större. Prata med barnavårdscentralen om du har frågor.

Måste jag slänga min non-stick-panna?

Nej. Livsmedelsverket har inga vetenskapliga belägg för att non-stick-pannor är en hälsofara, varken hela eller repiga. Använd redskap som inte repar beläggningen.

Källor

• Livsmedelsverket: PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser
• Livsmedelsverket: PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, kontroll
• Livsmedelsverket: Frågor och svar om dricksvattenföreskrifterna
• Livsmedelsverket: PFAS i dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk (L 2024 nr 03)
• Livsmedelsverket: Undersökning av miljöföroreningar i modersmjölk och blod
• Livsmedelsverket, Fråga oss: Är teflon hälsofarligt?
• Kemikalieinspektionen: PFAS
• Kemikalieinspektionen: PFAS i vardagsvaror, råd till privatpersoner
• Echa: ECHA supports PFAS restriction with targeted derogations
• Echa: Risk Assessment Committee adopts its opinion on PFAS restriction proposal
• Echa: Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS)
• Efsa: PFAS in food, EFSA assesses risks and sets tolerable intake
• 1177: Barn och kemikalier
• 1177: Säkerhet för barn

Uppgifterna kontrollerades 15 oktober 2026.