Tempererat klimat: varmtempererat och kalltempererat förklarat

Tempererat klimat är klimatet på mellanbredderna, med fyra tydliga årstider och somrar som är varma nog för skog. Det delas in i varmtempererat och kalltempererat klimat och Sverige har båda. Här reder redaktionen ut var gränsen går, varför olika källor drar den på olika ställen och hur den har flyttat norrut i Sverige.

Vad är tempererat klimat?

Det tempererade klimatet finns mellan de varma områdena kring vändkretsarna och polarområdena, på ungefär samma breddgrader som Sverige. Somrarna är tillräckligt varma för skog, vintrarna är svalare än i subtropiskt klimat och året har fyra årstider. I den enkla skolmodellen med fyra klimatzoner kallas hela bältet för tempererad zon.

Meteorologer använder oftast Köppens klassificering, som delar upp det tempererade klimatet i två huvudgrupper. Grupp C kallas varmtempererat klimat och grupp D kalltempererat klimat. Enligt SMHI:s beskrivning av jordens huvudklimattyper har båda en varmaste månad med en normal medeltemperatur över 10 grader. Skillnaden sitter i vintern: i varmtempererat klimat ligger den kallaste månaden över -3 grader, i kalltempererat klimat under -3 grader.

Gränsen på 10 grader för den varmaste månaden sammanfaller ungefär med trädgränsen. Under den börjar polarklimatet, som även kallas tundraklimat. Köppen byggde systemet på månadsmedelvärden för temperatur och nederbörd och valde gränserna så att de skulle motsvara naturlig växtlighet. Därför kopplar SMHI varmtempererat klimat till lövskog och kalltempererat klimat till barrskog.

Varmtempererat och kalltempererat klimat jämfört

Tabellen visar de viktigaste skillnaderna. Gränsvärdena kommer från SMHI, exemplen från den brittiska vädertjänsten Met Office och andelarna av jordens landyta från världskartan som Peel, Finlayson och McMahon publicerade 2007.

Andelarna av landytan bygger på en gräns vid 0 grader i stället för -3 grader. Varför källorna skiljer sig förklaras längre ned.

Bokstäverna efter C och D

Efter huvudbokstaven följer bokstäver för nederbörd och sommarvärme. Bokstaven f betyder nederbörd året runt, s torr sommar och w torr vinter. Med a är sommaren het och varmaste månaden över 22 grader, med b är den varm med minst fyra månader över 10 grader. Bokstaven c betyder färre än fyra månader över 10 grader. Med d är sommaren lika kort men den kallaste månaden ligger under -38 grader, något som bara finns i kalltempererat klimat. På Peels världskarta förekommer kombinationen Csc inte alls.

Var finns tempererat klimat i världen?

Varmtempererat klimat finns enligt Met Office i större delen av Västeuropa, i västra och östra USA och i östra Kina. Medelhavsklimatet hör också hit, med torra somrar och milda, regniga vintrar runt Medelhavet, i stora delar av Kalifornien och i delar av västra Australien, Chile och Sydafrika. Storbritannien klassas till stor del som Cfb, det vill säga varmtempererat utan torrperiod och med varm sommar.

Kalltempererat klimat ligger i stället långt in på de stora kontinenterna. Havet har mindre inflytande där och skillnaden mellan sommar och vinter blir större. Störst är områdena i inre Kanada och Ryssland. På Peels karta finns inget kalltempererat klimat alls i Afrika, Sydamerika eller Australien, så gruppen hör nästan helt till norra halvklotet.

• Nordamerika13,4 %54,5 %
• Europa17,0 %44,4 %
• Asien12,3 %43,8 %
• Sydamerika24,1 %0 %
• Australien13,9 %0 %
• Afrika11,8 %0 %

Peel och kollegerna räknar Arabiska halvön och Mellanöstern till Europa. Längst ned på listan hamnar Afrika, där torrt och tropiskt klimat tillsammans täcker nästan nio tiondelar av ytan.

Tempererat klimat i Sverige

Sverige sträcker sig enligt SMHI från den varmtempererade zonen i Götalands kusttrakter, över den kalltempererade zonen som täcker större delen av landet, till polarklimat på kalfjället. I den kalltempererade zonen finns mycket barrskog och oftast ett sammanhängande snötäcke på vintern. Lövskog dominerar i den varmtempererade zonen och där är snön inte säker.

Var en viss ort hamnar går att räkna ut med SMHI:s normalvärden, som 2026 gäller perioden 1991-2020. Diagrammet visar den kallaste månadens medeltemperatur för åtta orter, från Malmö i söder till Kiruna i norr, tillsammans med de två gränser som används.

Källa: SMHI:s normalvärden för månadstemperatur 1991-2020. Mätstationer: Malmö A, Göteborg A, Visby flygplats, Stockholm, Uppsala Aut, Gävle A, Umeå flygplats och Kiruna flygplats.

Malmö och Kiruna: två ytterligheter

I Malmö ligger ingen månad under noll i normalvärdena. Fem månader har en medeltemperatur över 10 grader och den varmaste månaden stannar under 22 grader, vilket ger en varm sommar av typen b. Kiruna har en januari på -11,3 grader och bara juli och augusti över 10 grader, medan juni når 9,9 grader. Sommaren är av typen c, sval och kort.

Kiruna räknas ändå inte som polart. Julis 13,2 grader räcker för att staden ska hamna i kalltempererat klimat, eftersom polarklimat kräver att även den varmaste månaden ligger under 10 grader.

Gävle visar hur tunn gränsen är

I Gävle ligger den kallaste månaden på -3,1 grader, en tiondels grad under SMHI:s gräns. Med normalvärden från en annan station eller en annan period kan svaret bli det motsatta. SMHI påpekar att en klassning med en fast temperaturgräns alltid blir antingen eller, även när skillnaden är liten. Gränslinjerna på en klimatkarta ska därför läsas som ungefärliga.

Varför drar SMHI och Wikipedia gränsen på olika ställen?

Den som jämför källor upptäcker snart att gränsen mellan varmtempererat och kalltempererat klimat inte ligger på samma ställe överallt. Köppen själv använde -3 grader för den kallaste månaden och det gör även SMHI. Svenska Wikipedia drar i stället gränsen vid 0 grader. Samma gräns finns i flera moderna världskartor, bland annat hos Peel och kollegerna 2007 och hos forskargruppen kring Hylke Beck 2023.

Peel och kollegerna skriver att de följer en ändring som Russell föreslog 1931. För svenska orter får valet tydliga följder. Med SMHI:s gräns är Stockholm, Uppsala och Visby varmtempererade, med 0-gränsen blir de kalltempererade. Ingen av gränserna är fel. Det viktiga är att veta vilken gräns en karta bygger på innan man jämför den med en annan.

Fyra årstider i tempererat klimat

Tydliga årstider är det mest typiska för tempererat klimat. SMHI definierar årstiderna med dygnsmedeltemperaturen i stället för med kalendern, eftersom våren annars skulle komma lika tidigt till Treriksröset som till södra Skåne.

Den varmtempererade delen av Sverige får inte alltid en meteorologisk vinter. Flera stationer i södra Sverige har enligt SMHI i genomsnitt ingen vinter alls och går direkt från höst till vår. Längre norrut är vintern säker och i Luleå kommer den i genomsnitt den 30 oktober. Snösäsongen krymper ändå även där. I södra Norrland har antalet dagar med snötäcke minskat med ungefär 20 jämfört med perioden 1961-1990.

Gränsen har flyttat norrut

När SMHI jämförde normalperioderna 1961-1990 och 1991-2020 hade gränsen mellan varmtempererat och kalltempererat klimat flyttat ungefär 300 kilometer norrut, från södra Götaland till mellersta Svealand. Kartorna och resonemanget finns i en genomgång av hur zonen har förskjutits på SMHI:s blogg.

I nordväst går förändringen långsammare. Södra Norge skyddar Dalsland och södra Värmland från milda västvindar och vinterklimatet blir snabbt kallare där. Inlandet i Svealand och Norrland ligger högre över havet och i lä av de norska fjällen, så även där flyttar gränsen långsammare. Enligt SMHI stämmer zonens kant ganska väl med gränsen för var man kan räkna med ett varaktigt snötäcke på vintern.

Uppsala har en av SMHI:s längsta mätserier och där har årsmedeltemperaturen ökat med ungefär 2 grader sedan 1860. Granbarkborren har i Uppsalatrakten oftast svärmat en gång per sommar, men hinner nu vissa somrar med två generationer. Fram till omkring år 2100 räknar SMHI med ytterligare 2,5-3 grader i den delen av landet. Uppsalatrakten skulle då få ett klimat som är lite varmare än södra Skånes klimat i dag.

Även polarklimatet i fjällen påverkas. Staloluokta i Padjelanta ligger på 600 meters höjd och hade polarklimat under 1961-1990. Julitemperaturen steg sedan från 9,7 till 10,7 grader och platsen räknas nu som kalltempererad.

Tempererade klimat i en varmare värld

Forskargruppen kring Beck har tagit fram detaljerade Köppenkartor för åren 1901-2099. Mellan 1901-1930 och 1991-2020 bytte ungefär 5 procent av jordens landyta huvudgrupp, Antarktis oräknat. Med medelhöga utsläpp minskar ytan med varmtempererat klimat med 3 procent och ytan med kalltempererat klimat med 2 procent till 2071-2099.

Nettosiffrorna döljer stora förflyttningar. Ungefär 2,4 miljoner kvadratkilometer kalltempererat klimat blir varmtempererat, medan 2,8 miljoner kvadratkilometer varmtempererat blir tropiskt. Samtidigt övergår 2,6 miljoner kvadratkilometer polarklimat till kalltempererat. Zonerna försvinner inte, de förskjuts mot polerna.

Utforska tempererat klimat med barnen

Skillnaden mellan lövskog och barrskog gör klimatgrupperna konkreta för barn. Det går också att räkna fram gruppen för den egna orten med SMHI:s normalvärden, som finns för omkring 700 mätstationer.

1. Hitta den närmaste mätstationen. Leta upp orten i SMHI:s tabell med normalvärden för 1991-2020.
2. Kolla den varmaste månaden. Ligger den över 10 grader är klimatet tempererat. Under 10 grader är det polarklimat.
3. Jämför den kallaste månaden med -3 grader. Över gränsen blir det varmtempererat och under gränsen kalltempererat. Prova även 0-gränsen och se om svaret ändras.
4. Gå ut i skogen. Titta efter om lövträd eller barrträd dominerar och jämför med vad klimatgruppen säger.

Om barnen frågar varför gränsen flyttar går det att svara lugnt och sakligt. Klimatet har blivit varmare och zonerna följer med. Hur långt de flyttar beror på utsläppen de kommande decennierna och lägre utsläpp ger mindre förändring. Mer om skillnaden mellan väder och klimat finns i texten om vad klimat är.

Vanliga frågor om tempererat klimat

Vad kännetecknar tempererat klimat?

Tempererat klimat har fyra tydliga årstider och en varmaste månad med en medeltemperatur över 10 grader. Vintrarna varierar från milda till mycket kalla. Klimatet finns på mellanbredderna mellan de subtropiska områdena och polarområdena.

Vad är skillnaden mellan varmtempererat och kalltempererat klimat?

Skillnaden ligger i den kallaste månaden. Enligt SMHI är klimatet varmtempererat om den kallaste månaden ligger över -3 grader och kalltempererat om den ligger under. Varmtempererat klimat har mest lövskog, kalltempererat klimat mest barrskog.

Har Sverige tempererat klimat?

Ja, större delen av Sverige har tempererat klimat. Södra Sverige upp mot Mälardalen är varmtempererat och resten av landet är kalltempererat, utom kalfjället som har polarklimat.

Är Stockholm varmtempererat eller kalltempererat?

Det beror på vilken gräns som används. Den kallaste månaden i Stockholm har en medeltemperatur på -1,0 grader under 1991-2020. Med SMHI:s gräns på -3 grader är Stockholm varmtempererat, med 0-gränsen som används på Wikipedia och i många världskartor blir staden kalltempererad.

Var finns kalltempererat klimat?

Kalltempererat klimat finns främst i inre Kanada och Ryssland, i delar av norra USA och i större delen av Sverige. Det saknas nästan helt på södra halvklotet. Peels världskarta visar inget kalltempererat klimat alls i Afrika, Sydamerika eller Australien.

Flyttar det tempererade klimatet norrut?

Ja, i Sverige flyttade gränsen mellan varmtempererat och kalltempererat klimat ungefär 300 kilometer norrut mellan 1961-1990 och 1991-2020. Med fortsatta utsläpp beräknar SMHI att den varmtempererade zonen flyttar ännu längre norrut, framför allt längs Östersjökusten.

Källor

• SMHI: Jordens huvudklimattyper
• SMHI: Det varmtempererade klimatet har förskjutits norrut (2021)
• SMHI: Vittnesmål från de nya klimatzonerna, faktablad februari 2024 (pdf via Karlstads universitet)
• SMHI: Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020
• SMHI: Årstider
• SMHI: Vinter
• SMHI: Klimatet i Sveriges landskap
• Peel, Finlayson och McMahon: Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification, Hydrology and Earth System Sciences (2007)
• Beck m.fl.: High-resolution (1 km) Köppen-Geiger maps for 1901-2099 based on constrained CMIP6 projections, Scientific Data (2023)
• Met Office: Climate zones
• Wikipedia: Tempererat klimat

Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.