Sveriges klimat: så har det förändrats och vart det är på väg

Sverige är ett långt land och klimatet skiljer sig mycket mellan Skånes kust och fjällen i Lappland. Här beskriver redaktionen klimatet i Sverige region för region, hur det har förändrats enligt SMHI:s mätningar sedan 1860-talet och vart det är på väg enligt SMHI:s klimatscenarier. Sist går vi igenom vad förändringarna betyder för barnfamiljer, från värmeböljor till vintrar utan snö.

Klimatet i Sverige: en beskrivning

I stort sett har Sverige ett tempererat klimat med tydliga årstider. Landet ligger i västvindbältet, där vindarna oftast kommer från sydväst eller väster och lågtrycken drar fram längs polarfronten mellan varm och kall luft. Tillsammans med närheten till Nordatlanten ger det enligt SMHI en mycket mild vinter för att vara så långt norrut. Ibland blockerar ett högtryck lågtrycken och då kan det bli långa torrperioder.

Enligt Köppens klassificering har Sverige tre klimatzoner. Götaland och sydligaste Svealand har varmtempererat klimat med lövskog som naturlig växtlighet, större delen av landet har kalltempererat klimat med snörika vintrar och barrskog och kalfjället har lokalt polarklimat med tundra. Hur zonerna fungerar i hela världen förklaras i texten om klimatzoner. Grunderna om väder och 30-årsperioder finns i genomgången av vad klimat är.

Temperatur, nederbörd och snö i dag

SMHI beskriver dagens klimat med normalperioden 1991-2020. Årsmedeltemperaturen ligger mellan 7 och 9 grader i söder och mellan 0 och minus 2 grader i norr. I januari är medeltemperaturen 1-2 grader på många platser längs Götalands kust, medan de kallaste dalgångarna i Lapplands inland har minus 15 grader i snitt. Juli ger ungefär 18 grader på många håll i Götaland och södra Svealand.

Nederbörd faller året runt och mest under sommar och höst. Typiskt för landet är 500-800 millimeter per år, men skillnaderna är stora. De blötaste bebodda trakterna finns i sydvästra Sverige med 1 000-1 300 millimeter. Lokalt i fjällen nära norska gränsen kan det falla 1 500-2 000 millimeter. Torrast är små öar i Östersjön och vissa dalar i nordligaste Lappland. Abisko har landets lägsta normala årsnederbörd med 347 millimeter, eftersom orten ligger i nederbördsskugga vid de flesta vindriktningar.

Vinternederbörden kommer mest som snö, utom längs sydkusten där regn dominerar. I söder ligger snötäcket oftast bara kortare perioder. Norra Sverige och särskilt fjällen har i genomsnitt snötäcke drygt sex månader om året.

Värdena är normalvärden för 1991-2020 från SMHI. Gränserna mellan regionerna är förenklade.

Kustklimat och inlandsklimat

Havet lagrar värme. Nära kusten blir vintrarna därför mildare och somrarna svalare, ett klimat som brukar kallas kustklimat eller maritimt klimat. Längre in över land värms luften upp och kyls av snabbare och skillnaden mellan sommar och vinter blir större. Det kallas inlandsklimat eller kontinentalt klimat.

Samma mönster syns i mindre skala. I Bohuslän är kusten mild, men de inre delarna har enligt SMHI ett relativt kontinentalt klimat. Höjden över havet påverkar också: temperaturen sjunker i snitt med 0,7 grader per 100 meter uppåt. På vintern är det ofta tvärtom, för då samlas den kalla luften i dalgångarna medan topparna kan vara mildare.

Så har Sveriges klimat förändrats

SMHI:s analys Observerad klimatförändring i Sverige 1860-2021 visar att årsmedeltemperaturen för 1991-2020 är 1,9 grader högre än för 1861-1890. Globalt steg medeltemperaturen 0,9 grader under samma tid, så Sverige har blivit varmt ungefär dubbelt så snabbt. En förklaring är att land värms snabbare än hav. Den andra är att snö och is, som reflekterar solljus, har minskat.

• Våren+2,6°
• Vintern+2,3°
• Hela året+1,9°
• Hösten+1,5°
• Sommaren+1,3°

Uppvärmning i Sverige från mitten av 1800-talet till de senaste 30 åren, enligt SMHI.

Våren har värmts mest och sommaren minst. Jämfört med normalperioden 1961-1990 var 1991-2020 ungefär en grad varmare, med störst ökning på vintern i mellersta och norra Sverige.

Mer nederbörd och färre dagar med snö

Årsnederbörden har ökat från ungefär 600 millimeter till nästan 700 millimeter per år. Ökningen har främst kommit på vintern och hösten, medan vår och sommar saknar tydlig trend. Under slutet av 1800-talet föll omkring 100 millimeter på vintern och de senaste 30 åren omkring 150 millimeter.

Snösäsongen har krympt. Under 1991-2020 hade Sverige i genomsnitt 16 färre dagar med snötäcke per år än under 1961-1990, men det största snödjupet under vintrarna visar ingen signifikant trend.

Längre vegetationsperiod

Vegetationsperioden är den del av året då dygnsmedeltemperaturen ligger över 5 grader. Den har blivit längre, främst för att våren kommer tidigare. Trenden är särskilt tydlig sedan omkring 1990.

Hur stor förlängningen är beror på beräkningssätt och period. SMHI:s klimatindikator för vegetationsperiodens längd anger omkring tre veckor för hela landet sedan början av 1900-talet, med cirka fem veckor i Götaland och cirka två veckor i norra Norrland. Kunskapsbanken skriver i stället nästan 30 dygn i genomsnitt. Rapporten om framtidens klimat beskriver förlängningen i Götaland som drygt två veckor.

Klimatzonerna har flyttat norrut

Förändringen syns även på klimatkartan. Under 1961-1990 hade det varmtempererade klimatet svårt att nå upp över Sydsvenska höglandet, men under 1991-2020 nådde det Mälardalen och en bit av kusten i södra Norrland. I fjällen har Staloluokta på 600 meters höjd gått från polarklimat till kalltempererat klimat, när normalvärdet för juli steg från 9,7 till 10,7 grader.

Alla mått har inte förändrats på samma sätt. Solinstrålningen har ökat med omkring tio procent sedan mitten av 1980-talet, främst eftersom molnigheten och mängden partiklar i luften har minskat. Vinden visar ingen systematisk förändring sedan 1940-talet, varken i medelvind eller i antalet blåsiga dagar.

Vart är klimatet i Sverige på väg?

Hur varmt det blir beror på hur mycket växthusgaser som släpps ut. SMHI har för Nationella expertrådet för klimatanpassning tagit fram ett samlat underlag om Sveriges framtida klimat som jämför två utsläppsscenarier. RCP4,5 innebär medelhöga utsläpp som ökar till knappt mitten av seklet och sedan minskar. RCP8,5 innebär fortsatt kraftigt ökande utsläpp. Båda ger högre uppvärmning än vad Parisavtalet anger.

De närmaste årtiondena ger scenarierna mycket lika resultat. Runt mitten av seklet börjar de skilja sig åt och mot slutet av seklet avgör mängden växthusgaser i atmosfären hur stor förändringen blir. Tabellen jämför perioden 2071-2100 med 1971-2000.

Siffrorna är medelvärden från flera klimatmodeller och enskilda år kan avvika mycket. De gäller förändringen jämfört med 1971-2000, inte med 1800-talet.

Dagens skånska klimat flyttar norrut

Ett åskådligt sätt att se förändringen är att följa klimatet i Skåne under 1971-2000 och se var det hamnar i slutet av seklet. Den gula markeringen visar medelhöga utsläpp och den röda höga utsläpp.

Vatten, hav och brandrisk

När snön minskar förändras vattnet i landskapet. I Götaland och södra Svealand väntas vårfloden utebli de flesta år i slutet av seklet och vattendragen får i stället sina högsta flöden på vintern. Längre norrut finns vårfloden kvar, men den kommer tidigare och blir mindre. Ökad avdunstning ger lägre flöden på sommaren och längre perioder med grundvattentorka längs norrlandskusten och i Götaland och Svealand.

Havet stiger mest i söder. Landhöjningen är cirka 10 millimeter per år vid Bottenvikskusten men bara cirka 1 millimeter i Skåne. Därför sjunker medelvattenståndet i norr i det medelhöga scenariot SSP2-4,5. Längs Skånes och Blekinges kust kan det stiga med 120-130 centimeter fram till år 2150 i det mycket höga scenariot SSP5-8,5. Ett högre utgångsläge gör att tillfälliga högvatten når längre upp på land än i dag vid samma väder.

Brandrisken ökar också. Säsongen med hög brandrisk har hittills varit längst i landskapen kring Egentliga Östersjön, upp till två månader. Där och längs norra Norrlands kust kan säsongen bli upp till en månad längre i slutet av seklet, mest med höga utsläpp.

Vad betyder förändringarna för barnfamiljer?

Fler heta dagar och varma nätter

Värmeböljor är den förändring som många familjer märker tydligast. Folkhälsomyndigheten räknar små barn och gravida till de grupper som är särskilt känsliga för värme, tillsammans med äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning och personer som tar viss medicin. Risken för hälsoproblem ökar påtagligt när det är 26 grader eller varmare utomhus tre dagar i följd. Eftersom vi i Sverige är ovana vid hetta kan hälsan påverkas vid betydligt lägre temperaturer än i till exempel Sydeuropa.

Myndighetens råd till skola och fritidshem fungerar bra även hemma:

• Låt barnen dricka ofta och vänta inte tills de blir törstiga. Vätskerik mat som frukt och grönsaker hjälper.
• Håll bostaden sval med gardiner, persienner eller markiser och vädra när det är svalare ute.
• Undvik ansträngande lek under dygnets varmaste timmar och sök skugga.
• En blöt handduk runt nacken eller en sval dusch svalkar snabbt.
• Var uppmärksam på ändrat beteende, irritabilitet, yrsel, huvudvärk, illamående eller kräkningar. Ring 1177 om besvären inte går över.
• Följ SMHI:s varningar för höga temperaturer i appen SMHI Väder, på smhi.se eller via krisinformation.se.

Nätterna blir också varmare. Tropiska nätter, då temperaturen inte går under 20 grader, har varit mycket ovanliga i Sverige men ökar i hela landet. Med höga utsläpp kan det bli upp mot 20 sådana nätter per år längs Östersjökusten och på Öland och Gotland i slutet av seklet. Med medelhöga utsläpp blir det runt fem.

Vintrar med mindre snö

För barn i södra Sverige kan snöiga vintrar bli ovanliga. Enligt SMHI minskar snömängderna även i söder, mest längs västkusten. I slutet av seklet blir snö ovanligt i södra Sverige i båda scenarierna. Pulkaåkning och skridskor kan då oftare kräva en resa norrut.

I Norrland, Värmland och Dalarna blir snötäcket ett par decimeter tunnare, men snön finns kvar i stora delar av området med medelhöga utsläpp. Med höga utsläpp blir det ovanligt med snö även i södra Värmland, Dalarna och Gästrikland. Antalet vinterdagar då temperaturen pendlar kring noll ökar i Norrland, med upp till 24 fler dagar per år i det höga scenariot.

Fästingar under större del av året

Fästingar är aktiva när det är varmare än 5 grader. I delar av södra Sverige kan de vara aktiva nästan året om, medan säsongen i norra Sverige brukar pågå från maj till september. Folkhälsomyndigheten pekar på vegetationsperiodens längd och vädret som faktorer bakom ökningen av TBE och på ett varmare klimat som en orsak till att fästingarna har spridit sig längre norrut. Mer om smittan och vaccinet finns i myndighetens frågor och svar om fästingburen TBE.

Kraftigare skyfall

SMHI definierar skyfall som minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut. Regnmängden vid skyfall väntas öka med cirka 10 procent redan under 2011-2040, oavsett scenario. I slutet av seklet är ökningen cirka 20 procent med medelhöga utsläpp och cirka 40 procent med höga. Höga flöden i vattendrag blir vanligare i Götaland och södra Svealand, framför allt på vintern. Det ökar risken för översvämningar.

Så kan du prata med barnen om klimatet i Sverige

Barn märker förändringarna själva, till exempel när snön uteblir eller sommaren blir het. Ett lugnt och sakligt svar brukar fungera bäst: klimatet har blivit varmare, forskarna mäter det noga och hur stor förändringen blir beror på utsläppen de kommande årtiondena.

Scenarierna visar en tydlig skillnad mellan medelhöga och höga utsläpp. Skyfallen ökar till exempel ungefär dubbelt så mycket i det höga scenariot och fler platser behåller snön om utsläppen blir lägre. Hur Sverige hänger ihop med resten av världen beskrivs i texten om global uppvärmning.

Vanliga frågor om klimatet i Sverige

Hur beskriver man klimatet i Sverige?

Sverige har ett tempererat klimat med tydliga årstider och en mild vinter för breddgraden, tack vare västvindarna och närheten till Nordatlanten. Södra Sverige är varmtempererat, större delen av landet kalltempererat och kalfjället polart. Årsmedeltemperaturen för 1991-2020 ligger mellan 7 och 9 grader i söder och mellan 0 och minus 2 grader i norr. Nederbörden är typiskt 500-800 millimeter per år.

Vad är skillnaden mellan kustklimat och inlandsklimat?

Vid kusten dämpar havet temperaturen, så vintrarna blir mildare och somrarna svalare medan skillnaden mellan årstiderna blir större i inlandet. I Falsterbo skiljer det knappt 17 grader mellan kallaste och varmaste månaden, i Jokkmokk nästan 30 grader.

Hur mycket varmare har det blivit i Sverige?

Årsmedeltemperaturen för 1991-2020 är 1,9 grader högre än för 1861-1890 enligt SMHI. Det är ungefär dubbelt så mycket som den globala ökningen under samma tid och mest har våren och vintern värmts.

Hur blir klimatet i Sverige 2050?

Fram till mitten av seklet ger SMHI:s scenarier ganska lika resultat. Under 2041-2070 väntas skyfallen ge cirka 15-20 procent mer regn än under 1971-2000. Därefter skiljer sig scenarierna mer och mot slutet av seklet kan årsmedeltemperaturen ha stigit med 3,0-6,5 grader jämfört med 1971-2000.

Kommer det att finnas snö i Sverige i framtiden?

Ja, i norra Sverige och fjällen finns snön kvar i stora delar med medelhöga utsläpp, men snötäcket blir tunnare. I södra Sverige blir snö ovanligt mot slutet av seklet i båda SMHI:s scenarier.

Varför blir Sverige varmare snabbare än jorden i genomsnitt?

Enligt SMHI beror det dels på att land värms snabbare än hav. Snö och is reflekterar också solljus och när de minskar tar marken upp mer värme.

Källor

• SMHI: Ny analys tydliggör förändringar av Sveriges klimat (2022)
• SMHI: Observerad klimatförändring i Sverige 1860-2021, Klimatologi 69
• SMHI: Klimatunderlag för klimat- och sårbarhetsanalyser, Klimatologi 74 (2025)
• SMHI: Ny rapport belyser Sveriges framtida klimat (2025)
• SMHI: Sveriges klimat
• SMHI: Normalperioden 1991-2020
• SMHI: Ny normalnederbörd, några kuriosavärden (2021)
• SMHI: Vilka faktorer styr det lokala klimatet
• SMHI: Klimatet i Sveriges landskap
• SMHI: Klimatindikator vegetationsperiod
• SMHI: Vegetationsperiod
• SMHI: Det varmtempererade klimatet har förskjutits norrut (2021)
• Folkhälsomyndigheten: Råd vid värmeböljor till personal inom skola och fritidshem (pdf, 2023)
• Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om TBE

Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.