Väder är det som händer i luften i dag och de närmaste dagarna. Klimat är hur vädret brukar bete sig på en plats sett över trettio år eller mer. Skillnaden låter enkel men förklarar varför en snöig januari inte säger emot den globala uppvärmningen och varför en prognos för nästa lördag är svårare än en beräkning för år 2080.
Kort svar
Vädret beskriver atmosfärens tillstånd just nu: temperatur, vind, nederbörd och moln. Klimat är medelvärdet och variationen av vädret under minst 30 år. SMHI använder normalperioden 1991-2020 för att beskriva dagens klimat i Sverige.
Grunderna om vad klimat är och hur det mäts med normalperioder finns i guiden vad är klimat. Här går vi djupare i fem frågor som ofta dyker upp i skolarbeten och vid middagsbordet: hur mätningarna går till, vad som skiljer en prognos från ett klimatscenario, varför kalla vintrar fortfarande förekommer, hur forskare kopplar extremväder till klimatet och hur du kan visa skillnaden för ett barn.
Väder och klimat sida vid sida
Tabellen samlar skillnaderna på ett ställe. Den bygger på hur SMHI och Världsmeteorologiska organisationen WMO beskriver de två begreppen.
| Väder | Klimat | |
|---|---|---|
| Tidsspann | Minuter upp till ungefär tio dygn | Minst 30 år |
| Frågan det svarar på | Blir det regn i eftermiddag? | Hur mycket regnar det här en vanlig juli? |
| Så tas det fram | Observationer som matas in i vädermodeller och granskas av meteorologer | Långa mätserier, normalvärden och klimatmodeller |
| Blick framåt | Väderprognos | Klimatscenario för kommande årtionden |
| Typiskt mått | Temperaturen klockan sju i morse | Medeltemperaturen i januari under 1991-2020 |
| Ändras | Från timme till timme | Långsamt, märks först över årtionden |
Garderoben som minnesregel
Vädret avgör vilken jacka du tar på dig i dag. Klimatet avgör vilka jackor som finns i garderoben från början. Den som bor i Kiruna har andra kläder hemma än den som bor i Malmö, även om båda någon dag i oktober kan ha samma väder.
Hur klimatet varierar över jordklotet beskrivs närmare i texten om jordens klimatzoner. Där syns det tydligt att klimat är ett mönster som hör till en plats, medan vädret rör sig fritt från dag till dag.
Så mäter SMHI vädret som blir klimat
Varje klimatvärde börjar som en vädermätning. SMHI observerar vädret dygnet runt. Samma mätningar används senare för att räkna ut normalvärden och följa hur klimatet förändras. Kraven är därför höga: en mätserie som ska visa förändringar över hundra år måste göras på samma sätt år efter år.
Automatstationer
Automatiska stationer dominerar i dag observationerna i Sverige. Nätet togs i officiell drift 1995 och sedan 2016 samlar SMHI:s egna stationer in data varje minut.
Manuella klimatstationer
Frivilliga privatpersoner läser av nederbörd en till två gånger per dygn och snödjup under vinterhalvåret. Stationerna har ofta mycket långa mätserier.
Väderballonger
Sverige har fyra stationer som skickar upp radiosonder. De mäter vind, temperatur och fuktighet på höjden och når ofta 15 till 30 kilometer innan ballongen spricker.
Satellit, radar och blixtpejl
Fjärranalys täcker stora ytor som enstaka stationer inte kan se. Satellitdata blir allt viktigare för både prognoser och klimatövervakning.
Varför termometern sitter där den sitter
Lufttemperaturen mäts helst 1,5 till 2 meter över en öppen och plan yta med kortklippt gräs. Termometern ska stå i skugga, eftersom direkt eller reflekterat solljus ger för höga värden. Moderna stationer har ett strålningsskydd av staplade plattor som släpper igenom luft men stänger ute solen. Avståndet till närmaste hus bör enligt SMHI vara minst lika stort som husets höjd. Tak, asfalt och stora vattenytor påverkar också mätningen.
Mätserier som går tillbaka till 1700-talet
De längsta svenska serierna för lufttemperatur finns i Uppsala från 1722 och Stockholm från 1756. WMO utser stationer med särskilt långa och värdefulla serier till ”Centennial Stations”. Sverige har nio sådana. Uppsala är den äldsta i världen med den utmärkelsen. För tiden innan termometrarna fanns använder forskare indirekta källor som iskärnor och trädens årsringar.
Av alla mätningar räknar SMHI fram normalvärden. För perioden 1991-2020 finns temperaturnormaler för omkring 700 stationer och nederbördsnormaler för omkring 1 365 stationer. Det är de siffrorna som avgör om en månad kallas varm, kall eller normal.
Väderprognos eller klimatscenario?
En vanlig invändning lyder ungefär så här: om meteorologerna inte kan säga hur vädret blir om två veckor, hur kan någon säga något om klimatet år 2080? Svaret är att de två beräkningarna besvarar olika frågor. SMHI skriver rakt ut att klimatscenarier inte är väderprognoser.
| Väderprognos | Klimatscenario | |
|---|---|---|
| Räckvidd | Från två timmar upp till omkring tio dygn | Årtionden framåt |
| Utgångspunkt | Hur atmosfären ser ut just nu enligt observationer | Antaganden om framtida utsläpp och markanvändning |
| Resultat | Det mest troliga vädret på en viss plats vid en viss tid | Medelvärden och extremer över många år, inte vädret en enskild dag |
| Uppdateras | Flera gånger per dygn | När nya modeller och utsläppsscenarier tas fram |
Varför prognosen tappar skärpa
Atmosfären är ett system där små fel växer. SMHI förklarar att redan små fel i beräkningarna kan leda till stora skillnader i prognoserna några dygn fram i tiden. En prognos för nästa dygn håller ändå hög kvalitet. I SMHI:s prognosindex för 2020 blev träffsäkerheten för ett dygn framåt 84 procent för temperatur, 82 procent för vindhastighet och 91 procent för nederbörd.
Varför klimatscenarier ändå fungerar
Ett klimatscenario försöker inte pricka in vädret en viss dag. Det beskriver hur vädret beter sig statistiskt när förutsättningarna ändras, till exempel när mer värme stannar kvar i atmosfären. Processerna i luften är snabba, men förändringar i mark och hav går betydligt långsammare och styr klimatet på längre sikt. En klimatmodell måste därför räkna med haven och marken på ett sätt som en väderprognos inte behöver.
Jämförelse från vardagen
Ingen kan säga om nästa tärningskast blir en sexa. Om någon byter ut en av tärningens ettor mot en sexa går det ändå att säga säkert att sexorna blir fler över hundra kast. Väderprognosen gissar nästa kast. Klimatscenariot beskriver hur tärningen är byggd.
Varför en kall vinter inte motbevisar uppvärmningen
Varje kall period väcker samma fråga. SMHI skriver att en enskild månad, årstid eller ett år i Sverige inte säger särskilt mycket om klimatet, eftersom klimatförändringar studeras som trender över lång tid. Sverige är också en liten del av jordens yta, där vädret svänger mycket mellan åren.
Januari 2026 visar hur det fungerar. På Sundsvalls flygplats blev månaden 1,4 grader kallare än normalvärdet för 1991-2020 men 1,7 grader varmare än normalvärdet för 1961-1990. Samma månad kändes kall mätt mot dagens normal men var mild mätt mot hur januari brukade vara för en generation sedan. I Abisko var januari kall även mot den äldre perioden.
| Januari | Normal 1961-1990 | Normal 1991-2020 | Januari 2026 |
|---|---|---|---|
| Sundsvalls flygplats | minus 9,0 °C | minus 5,9 °C | minus 7,3 °C |
| Abisko | minus 11,9 °C | minus 9,6 °C | minus 14,9 °C |
Globalt var samma januari 1,47 grader varmare än genomsnittet för 1850-1900 och den femte varmaste januari som uppmätts. Medan Europa och delar av Nordamerika frös var Arktis ovanligt varmt. SMHI sammanfattar läget med att det som var normalt tidigare inte längre är normalt och att trenden går mot mildare vintrar även om kalla perioder fortsätter att komma.
Sett över hela år är bilden tydlig. WMO bedömer att 2025 var 1,44 grader varmare än 1850-1900, med en osäkerhet på 0,13 grader åt båda hållen. De elva åren 2015-2025 är de elva varmaste i samtliga åtta dataserier som WMO sammanställer.
Tre jämförelseperioder att hålla isär
- 1991-2020 är den aktuella normalperioden. Den beskriver hur vädret brukar vara i dag och används när SMHI säger att en månad var varm eller kall.
- 1961-1990 är WMO:s fasta referensperiod för att följa klimatförändringar över tid.
- 1850-1900 används av WMO och IPCC som förindustriell nivå när den globala uppvärmningen räknas fram.
Den som läser att en månad var ”kall” bör därför alltid fråga sig: kall jämfört med vad?
Extremväder och attribution
Extremväder är väder, men hur ofta det inträffar och hur kraftigt det blir hör till klimatet. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att det är praktiskt taget säkert att värmeböljor och andra varma extremer har blivit vanligare och mer intensiva över de flesta landområden sedan 1950-talet. Kalla extremer har samtidigt blivit ovanligare och mildare. Kraftig nederbörd har också ökat där det finns tillräckligt med mätdata.
Vad attribution betyder
Attributionsforskning undersöker hur mycket klimatförändringen har påverkat sannolikheten för en viss väderhändelse. SMHI använder två metoder. Den ena jämför dagens klimat med ett beräknat klimat utan mänsklig påverkan. Den andra använder Sveriges långa mätserier och jämför hur ofta liknande händelser inträffade under de senaste 30 åren med en 30-årsperiod före industrialiseringen.
- Sannolikheten för en värmebölja som sommaren 2018 har minst fördubblats på grund av mänsklig påverkan.
- En värmebölja i norra Sverige 2025 var omkring 2 grader varmare än den hade varit utan den mänskligt orsakade uppvärmningen.
- Köldknäppen i norra Norden i början av 2024 hade varit omkring 4 grader kallare utan mänsklig påverkan.
- För skyfallet i Gävle 2021 gick det inte att avgöra om klimatförändringen hade ökat sannolikheten.
Exemplet från Gävle visar metodens gränser. Korta och lokala skurar är svårare att analysera än stora och långvariga händelser som en sommarlång värmebölja. SMHI betonar att det är svårt att koppla en enskild extrem händelse direkt till klimatförändringen. Det forskarna kan säga något om är hur oddsen har förskjutits.
Så ändras oddsen när det blir varmare
IPCC har räknat på en varm dag av det slag som i ett klimat utan mänsklig påverkan inträffade ungefär en gång på tio år. Staplarna visar hur många gånger per tioårsperiod en sådan dag sannolikt inträffar vid olika nivåer av global uppvärmning.
Källa: IPCC AR6, arbetsgrupp 1, figur SPM.6. Värdena är mittuppskattningar för varma extremer över land. För kraftig nederbörd som förr kom en gång på tio år är motsvarande tal 1,3 i dag och 1,7 vid 2 grader.
Övningar med barn: upptäck skillnaden själva
Det bästa sättet att förstå skillnaden är att mäta själv och sedan jämföra med långa serier. Övningarna nedan kräver bara en termometer, ett anteckningsblock och SMHI:s öppna data.
- Placera termometern rätt. Häng den i skugga på ungefär 1,5 meters höjd, gärna en bit från husväggen och inte ovanför asfalt. Prata om varför solsken på termometern ger fel värde.
- Läs av varje morgon i en vecka. Välj samma klockslag varje dag och skriv upp temperaturen och om det regnar eller snöar.
- Räkna ut veckans medelvärde. Lägg ihop värdena och dela med antalet dagar.
- Jämför med normalvärdet. Leta upp närmaste station i SMHI:s fil med normalvärden för 1991-2020 och läs av månadens medeltemperatur.
- Prata om resultatet. En vecka kan ligga flera grader över eller under normalen. Det är väder. Normalvärdet bygger på 30 år och är klimat.
Gör väderdagboken med symboler för sol, moln, regn och snö. Fråga sedan vilka kläder ni brukar ha på er i januari och vilka ni har i juli. Det som händer varje år är klimat. Det som händer i dag är väder.
Skriv upp SMHI:s prognos för i morgon och för om fem dagar. Jämför med vad termometern visar när dagen kommer. Barnet ser själv att prognosen för nästa dag oftast stämmer bättre än den för fem dagar fram.
Jämför januari 2026 för Sundsvall med båda normalperioderna i tabellen ovan. Diskutera varför samma månad kan kallas både kall och mild. Vilken jämförelse passar bäst för vilken fråga? Ett nästa steg kan vara tärningsexemplet och hur IPCC beskriver ändrade odds för värmeböljor.
Håll samtalet lugnt och konkret. Barn som får mäta själva brukar uppleva klimatfrågan som något som går att förstå. Fler idéer för samtal och skolprojekt finns i ämnet Barn, familj och klimat.
Vanliga frågor om väder och klimat
Vad är skillnaden på väder och klimat enkelt förklarat?
Väder är hur det är ute just nu och de närmaste dagarna. Klimat är hur vädret brukar vara på en plats, räknat som ett genomsnitt över minst 30 år.
Hur lång tid måste gå innan väder blir klimat?
WMO använder 30 år som standard för en normalperiod. Den nuvarande perioden är 1991-2020 och en ny period räknas fram vart tionde år. Kortare perioder påverkas för mycket av enstaka varma eller kalla år.
Varför kan man förutsäga klimatet men inte vädret om en månad?
En väderprognos ska pricka in vädret en viss dag och påverkas av små fel som växer snabbt i atmosfären. Ett klimatscenario beskriver medelvärden och extremer över många år. Det kräver inte att varje dag blir rätt.
Betyder en kall vinter att jorden inte blir varmare?
Nej. En kall vinter i Sverige är väder och påverkar bara en liten del av jorden. Globalt var januari 2026 ändå 1,47 grader varmare än 1850-1900. SMHI ser en tydlig trend mot mildare vintrar även om kalla perioder fortsätter att förekomma.
Beror extremväder på klimatförändringen?
En enskild händelse kan bero på naturlig variation. Forskningen kan däremot visa hur sannolikheten har ändrats. För en värmebölja som sommaren 2018 i Sverige har sannolikheten minst fördubblats på grund av mänsklig påverkan.
Hur mäter SMHI temperaturen?
Med termometrar 1,5 till 2 meter över en öppen gräsyta, skyddade från sol och nederbörd. Automatiska stationer dominerar och samlar in data varje minut. Manuella stationer sköts av frivilliga.
Källor
- SMHI: Klimat eller väder?
- SMHI: Klimat för elever
- SMHI: Klimatscenarier och väderprognoser
- SMHI: Kan man lita på väderprognoser?
- SMHI: Varför stämmer inte alltid prognoserna?
- SMHI: Olika typer av mätstationer
- SMHI: Det automatiska stationsnätet fyller 30 år
- SMHI: Hur mäts lufttemperatur?
- SMHI: Centennial stations, mycket långa mätserier
- SMHI: Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020
- SMHI: Kallt väder men inte kallare klimat
- SMHI: Klimatförändringen är tydlig redan idag
- SMHI: Extremväder blir fler och kraftigare
- SMHI: The probability of heat waves like those seen in the summer of 2018 has doubled
- WMO: It’s warmer than average. But what is average?
- WMO: WMO confirms 2025 was one of warmest years on record
- IPCC: AR6 Climate Change 2021, The Physical Science Basis, Summary for Policymakers
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
