En klimatzon är ett stort område där klimatet är ungefär likartat, med liknande temperaturer, nederbörd och växtlighet. Här går redaktionen igenom jordens klimatzoner med en förenklad karta, en jämförelsetabell och exempel från hela världen. Du får också veta varför zonerna finns, vilka klimatzoner Sverige har och hur gränsen mellan dem har flyttat norrut.
- Det vanligaste systemet är Köppens klimatklassificering med fem huvudgrupper: A tropiskt, B torrt, C varmtempererat, D kalltempererat och E polart klimat.
- Torra klimat täcker störst del av jordens landyta, ungefär 30 procent.
- Sverige har tre klimatzoner: varmtempererad i söder, kalltempererad i större delen av landet och polar på kalfjället.
- Gränsen mellan varmtempererat och kalltempererat klimat flyttade ungefär 300 kilometer norrut i Sverige mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Vad är en klimatzon?
Nationalencyklopedin beskriver en klimatzon som ett stort område med likartat klimat, där klimatet avgränsas med tydliga kriterier som Köppens klassificering. Kriterierna är ofta valda så att zonerna speglar skillnader i vegetation. Klimat är vädret i genomsnitt över lång tid och SMHI följer förändringar genom att jämföra 30-årsperioder med varandra. Mer om grunderna finns i texten om vad klimat är.
Jorden kan delas in på flera sätt. I skolan och i många enkla översikter talas det om fyra zoner: tropisk, subtropisk, tempererad och polar zon. Forskare och meteorologer använder oftast Köppens system, som har fem huvudgrupper och 30 undergrupper. Båda förklaras nedan, liksom hur de hänger ihop.
Varför har jorden olika klimatzoner?
Den viktigaste förklaringen är solens vinkel. Nära ekvatorn träffar solstrålarna marken nästan vinkelrätt mitt på dagen, medan de träffar marken snett närmare polerna. Samma mängd solljus sprids då över en större yta, så varje kvadratmeter får mindre energi. Jordaxeln lutar ungefär 23,4 grader mot planet där jorden rör sig runt solen och den lutningen ger oss årstider.
Breddgraden förklarar ändå inte allt. SMHI lyfter fram flera faktorer som styr klimatet på en viss plats:
- Höjd över havet. Temperaturen sjunker i snitt med cirka 0,7 grader för varje 100 meter uppåt. Därför finns polarklimat på höga berg, till exempel i Anderna och på Himalayas högsta toppar.
- Avstånd till havet. Havet lagrar värme och ger mildare vintrar och svalare somrar. I Falsterbo skiljer det knappt 17 grader mellan kallaste och varmaste månaden, i Jokkmokk nästan 30 grader.
- Luftens storskaliga rörelser. Kring vändkretsarna dominerar högtryck med torrt och soligt väder och där ligger stora öknar som Sahara. På våra breddgrader blåser det i genomsnitt från väster, vilket ger ett relativt milt klimat på kontinenternas västsidor.
- Havsströmmar. Golfströmmen och Nordatlanten gör Storbritannien mycket mildare än Kanada på samma breddgrad, enligt den brittiska vädertjänsten Met Office.
Klimatzoner på kartan: en förenklad överblick
Grovt räknat ligger zonerna som bälten från ekvatorn mot polerna, med ungefär samma mönster på norra och södra halvklotet. Tropikerna ligger mellan Kräftans och Stenbockens vändkrets, vid cirka 23,4 grader nord och syd. Polcirklarna går vid ungefär 66,6 grader. Norr om den norra polcirkeln finns midnattssol på sommaren och polarnatt på vintern.
Skissen visar huvuddragen och är inte skalenlig. Verkliga gränser böjer sig efter berg, hav, vindar och havsströmmar.
Den verkliga kartan är mer oregelbunden än bältena ovan. Klimatforskarna Peel, Finlayson och McMahon räknade 2007 fram hur stor del av jordens landyta varje huvudgrupp täcker, utifrån mätdata från över 12 000 nederbördsstationer och nästan 5 000 temperaturstationer. Resultatet visar att torra klimat är vanligast:
Köppens fem huvudgrupper i en jämförelse
Köppens system bygger på månadsmedelvärden för temperatur och nederbörd och varje huvudgrupp får en stor bokstav. Gränserna i tabellen kommer från SMHI:s genomgång av jordens huvudklimattyper. Andelen av landytan kommer från kartan av Peel och kollegerna.
| Grupp | Gräns | Typisk natur | Exempel på områden | Landyta |
|---|---|---|---|---|
| A Tropiskt | Alla månader har en medeltemperatur över 18 grader | Regnskog, monsunskog och savann | Ekvatornära delar av Sydamerika, Afrika och Sydostasien | 19,0 % |
| B Torrt | Nederbörden är mindre än den möjliga avdunstningen | Öken och stäpp | Sahara, större delen av Australien och den kalla Gobiöknen i Asien | 30,2 % |
| C Varmtempererat | Kallaste månaden över -3 grader och varmaste över 10 grader | Lövskog och vid medelhavsklimat buskmarker som macchia | Västeuropa, östra USA, östra Kina, Medelhavet och Götalands kuster | 13,4 % |
| D Kalltempererat | Kallaste månaden under -3 grader och varmaste över 10 grader | Barrskog | Inre Kanada och Ryssland, östra Sibirien och större delen av Sverige | 24,6 % |
| E Polart | Varmaste månaden under 10 grader | Tundra och inlandsis | Grönland, Antarktis, norra Kanada och svenska kalfjället | 12,8 % |
På en punkt skiljer sig källorna åt. Köppen själv och SMHI drar gränsen mellan varmtempererat och kalltempererat klimat vid -3 grader för den kallaste månaden. Peel och kollegerna liksom brittiska Met Office använder i stället 0 grader. Med den lägre gränsen hamnar fler platser i den kalltempererade gruppen och därför kan två kartor visa olika gränser i till exempel södra Sverige. Andelarna av landytan i tabellen bygger på 0-gränsen.
Vad betyder bokstäverna efter huvudgruppen?
Efter den stora bokstaven följer en eller två små bokstäver som beskriver när det regnar och hur varm sommaren är. Storbritannien har till exempel klassen Cfb, som står för varmtempererat klimat med nederbörd året runt och varm sommar. Välj en huvudgrupp nedan för att se dess undergrupper.
Tropiska klimat (A)
- Af, regnskogsklimat: regn under årets alla månader. Enligt Met Office faller mer än 60 millimeter varje månad och medeltemperaturen ligger runt 20-30 grader.
- Am, monsunklimat: regnskog trots en tydlig torrperiod, eftersom regntiden är mycket kraftig.
- Aw, savannklimat: torr vinter och gräsmarker i stället för regnskog. Aw är den näst vanligaste klimattypen på jorden och täcker 11,5 procent av landytan.
Läs mer i den fördjupande texten om tropiskt klimat.
Torra klimat (B)
- BW, ökenklimat: mycket lite nederbörd i förhållande till temperaturen.
- BS, stäppklimat: torrt men inte lika torrt som en öken.
- h och k: h betyder varmt och torrt med en årsmedeltemperatur över 18 grader, k betyder torrt och svalt med en årsmedeltemperatur under 18 grader.
Den heta öknen BWh är jordens vanligaste klimattyp och täcker 14,2 procent av landytan. Kalla öknar finns också, som Gobiöknen där årsmedeltemperaturen kan ligga under noll.
Varmtempererade klimat (C)
- Cs, medelhavsklimat: torr sommar och mild, regnig vinter. Finns runt Medelhavet, i stora delar av Kalifornien och i delar av västra Australien, Chile och Sydafrika.
- Cw: torr vinter och regn på sommaren.
- Cf: nederbörd året runt.
- a, b och c: a betyder het sommar med varmaste månaden över 22 grader. Med b är varmaste månaden under 22 grader men minst fyra månader över 10 grader. Med c är färre än fyra månader över 10 grader.
Medelhavsklimatet beskrivs närmare i texten om subtropiskt klimat.
Kalltempererade klimat (D)
- Df, Dw och Ds: samma regnmönster som för C, med nederbörd året runt, torr vinter eller torr sommar.
- a, b och c: samma sommarindelning som för C.
- d: färre än fyra månader över 10 grader och en kallaste månad under -38 grader.
Kontinentala klimat ligger långt från havet och har stora skillnader mellan sommar och vinter. I Verchojansk i östra Sibirien skiljer det i genomsnitt 62 grader mellan kallaste och varmaste månaden, vilket är mest i världen.
Polara klimat (E)
- ET, tundraklimat: varmaste månaden mellan 0 och 10 grader. Säsongen är för kort för träd, så här växer dvärgbuskar och gräs. Renar, myskoxar och polarharar hör till djuren.
- EF, inlandsisklimat: varmaste månaden under 0 grader. Snö och is samlas och flyter ut som glaciärer.
Sydpolen är kallare än Nordpolen. Sydpolen ligger på drygt 2 800 meters höjd inne på en kontinent, medan Nordpolen ligger på ett istäckt hav.
Vilka är de fyra klimatzonerna?
Modellen med fyra zoner utgår från läget mellan ekvatorn och polerna. Den går inte att översätta exakt till Köppens grupper. Så här hänger de ungefär ihop:
Fyrzonsmodellen är lätt att minnas och fungerar bra för yngre barn. Den har en svaghet: de torra klimaten syns inte som egen grupp, trots att de täcker mest land av alla. Kalla öknar som Gobi passar inte heller in i någon av de fyra zonerna. Köppens fem grupper ger därför en mer rättvisande bild när barnen blir äldre.
Klimatzoner i Sverige
Enligt SMHI har Sverige tre klimatzoner. Varmtempererat klimat finns i söder, kalltempererat klimat täcker större delen av landet och polarklimat finns på kalfjället längs fjällkedjan. I den kalltempererade zonen växer mycket barrskog och oftast ligger ett sammanhängande snötäcke under vintern. Lövskog dominerar i den varmtempererade zonen, där snö på vintern inte är självklar.
Gränserna ligger inte still. De normalvärden som används 2026 gäller perioden 1991-2020 och när SMHI jämförde dem med perioden 1961-1990 hade gränsen flyttat märkbart. Förändringen beskrivs i SMHI:s analys av hur det varmtempererade klimatet har förskjutits norrut.
Inlandet påverkas mindre eftersom det ligger högre över havet och i lä av de norska fjällen. Även i fjällen märks förändringen. Staloluokta i Padjelanta ligger på 600 meters höjd och hade polarklimat under perioden 1961-1990. Normalvärdet för juli steg sedan från 9,7 till 10,7 grader och platsen räknas nu som kalltempererad. På stationer högre än 1 000 meter finns polarklimatet kvar.
Uppsala har en av SMHI:s längsta mätserier och där har årsmedeltemperaturen ökat med ungefär 2 grader sedan 1860. Fram till omkring år 2100 räknar SMHI:s forskare med ytterligare 2,5-3 grader i den delen av landet, enligt ett scenario med medelhöga utsläpp. Uppsalatrakten skulle då få ett klimat som är något varmare än södra Skånes klimat i dag.
Flyttar klimatzonerna i resten av världen?
Ja, men i olika takt beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut. En forskargrupp under ledning av Hylke Beck har tagit fram detaljerade Köppenkartor för åren 1901-2099 med en upplösning på ungefär en kilometer. Mellan perioderna 1901-1930 och 1991-2020 bytte ungefär 5 procent av jordens landyta huvudgrupp, Antarktis oräknat.
Fram till slutet av seklet beror förändringen på vilket utsläppsscenario som blir verklighet. Staplarna visar hur stor del av landytan som byter huvudgrupp från 1991-2020 till 2071-2099:
I scenariot med medelhöga utsläpp krymper polarklimatets yta med 33 procent. Tropiska klimat ökar med 8 procent och torra med 4 procent, medan varmtempererade och kalltempererade klimat minskar något. Lägre utsläpp ger mindre förändring, vilket hänger ihop med vad global uppvärmning innebär på sikt.
Så tar du reda på klimatzonen för din ort
Med två siffror kommer du långt: medeltemperaturen för den kallaste och den varmaste månaden under en 30-årsperiod. Sådana värden finns för många mätstationer hos SMHI. Gå sedan igenom stegen i ordning. Den första frågan som får ett ja avgör huvudgruppen.
- Är den varmaste månaden kallare än 10 grader? Då är det polarklimat (E). Under 0 grader blir det inlandsis, mellan 0 och 10 grader tundra.
- Regnar det mycket lite i förhållande till värmen? Då är det torrt klimat (B). Det gäller öknar och stäpper, aldrig svenska orter.
- Är alla månader varmare än 18 grader? Då är det tropiskt klimat (A).
- Är den kallaste månaden varmare än -3 grader? Då är det varmtempererat klimat (C). Är den kallare blir det kalltempererat klimat (D).
Två exempel från SMHI visar hur det fungerar. Jokkmokk har en januaritemperatur på -13,5 grader och en julitemperatur på 14,9 grader och hamnar i grupp D. I Falsterbo är februari kallast med 1,4 grader och juli varmast med 18,0 grader, vilket ger grupp C.
Klimatzoner med barn: försöket med ficklampan
Solens vinkel blir lättare att förstå när barnen ser den med egna ögon. Allt som behövs är ett mörkt rum, en ficklampa och en boll eller jordglob.
- Rikta ljuset mot ekvatorn. Håll ficklampan rakt mot bollens mitt och titta på ljusfläcken. Den blir liten och skarp.
- Flytta ljuset mot polen. Håll ficklampan lika högt men rikta den mot bollens övre del. Fläcken blir större och svagare.
- Prata om skillnaden. Samma ljus delas på en större yta nära polen och därför blir det kallare där.
- Leta upp platser. Hitta orter ni har besökt eller där släktingar bor och jämför med tabellen ovan.
Frågar barnen om zonerna flyttar kan svaret vara lugnt och sakligt. Gränserna har redan förskjutits. Hur mycket mer de flyttar beror på utsläppen de kommande decennierna. Forskarnas scenarier visar att lägre utsläpp ger betydligt mindre förändring.
Vanliga frågor om klimatzoner
Vilka är de fyra klimatzonerna?
Den förenklade modellen delar in jorden i tropisk zon, subtropisk zon, tempererad zon och polar zon. Indelningen följer i stort sett breddgraderna från ekvatorn till polerna. Köppens mer detaljerade system har i stället fem huvudgrupper där de torra klimaten bildar en egen grupp.
Hur många klimatzoner finns det?
Det beror på vilket system som används: Köppens klassificering har fem huvudgrupper och 30 undergrupper. Den enkla skolmodellen har fyra zoner.
Vilken klimatzon ligger Sverige i?
Sverige har tre klimatzoner enligt SMHI. Varmtempererat klimat finns i söder och längs Götalands kuster, kalltempererat klimat i större delen av landet och polarklimat på kalfjället. Gränsen mellan de två tempererade zonerna går numera i mellersta Svealand.
Vilken klimatzon är störst?
Torra klimat täcker störst del av jordens landyta, 30,2 procent. Därefter kommer kalltempererade klimat med 24,6 procent och tropiska klimat med 19,0 procent. Den enskilt vanligaste klimattypen är het öken, som täcker 14,2 procent.
Vem tog fram indelningen i klimatzoner?
Systemet utvecklades av klimatologen Wladimir Köppen, som levde 1846-1940 och arbetade främst i Hamburg. Den brittiska vädertjänsten anger 1884 som året för den första versionen, medan forskare ofta räknar från världskartan år 1900. Den slutliga formen fick systemet på 1930-talet. Bokstäverna A till E ska enligt en vanlig förklaring komma från botanikern Alphonse de Candolles fem vegetationsgrupper.
Flyttar klimatzonerna när klimatet blir varmare?
Ja, i Sverige flyttade gränsen mellan varmtempererat och kalltempererat klimat ungefär 300 kilometer norrut mellan 1961-1990 och 1991-2020. Globalt kan mellan 5 och 13 procent av landytan byta huvudgrupp fram till slutet av seklet, beroende på utsläppen.
Källor
- SMHI: Jordens huvudklimattyper
- SMHI: Vilka faktorer styr det lokala klimatet
- SMHI: Temperatur
- SMHI: Strålning
- SMHI: Norra polcirkeln soligast i världen
- SMHI: Midnattssol och polarnatt
- SMHI: Det varmtempererade klimatet har förskjutits norrut (2021)
- SMHI: Vittnesmål från de nya klimatzonerna, faktablad februari 2024 (pdf via Karlstads universitet)
- Peel, Finlayson och McMahon: Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification, Hydrology and Earth System Sciences (2007)
- Beck m.fl.: High-resolution (1 km) Köppen-Geiger maps for 1901-2099 based on constrained CMIP6 projections, Scientific Data (2023)
- Met Office: Climate zones
- Nationalencyklopedin: klimatzon
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
