Föräldrar har fler vägar att påverka än många tror. Den här guiden visar vilka rättigheter lagen ger dig i förskolan och skolan, vem som bestämmer vad och hur du tar en fråga steg för steg från samtalet med läraren till kommunfullmäktige. Den förklarar processerna och tar aldrig ställning i sakfrågor eller för något parti.
- Skollagen säger att vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Varje förskole- och skolenhet ska ha minst ett forum för samråd.
- Klagomål går först till förskolan eller skolan, sedan till huvudmannen. Huvudmannen måste ta emot, utreda och återkoppla.
- Kommuner som har infört medborgarförslag ska om möjligt besluta inom ett år. Ungefär 200 kommuner har infört verktyget enligt SKR.
- Tio procent av de röstberättigade i en kommun kan kräva en folkomröstning genom ett folkinitiativ. Resultatet är rådgivande.
- Varje kommunmedlem kan begära laglighetsprövning av ett kommunalt beslut inom tre veckor.
Föräldrars inflytande: vad lagen ger dig
Grunden finns i skollagens fjärde kapitel. Där står att vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i bland annat grundskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Varje förskole- och skolenhet ska enligt skollagen 4 kap. 13 § ha ett eller flera forum för samråd med barn, elever och vårdnadshavare. Rektorn ansvarar för att forumet finns. I forumet ska ni få information om förslag till beslut och kunna lämna synpunkter innan beslutet fattas.
Läroplanerna fyller på. Lpfö 18 säger att förskollärare ska se till att vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen. Lgr22 beskriver skola och hem som ett gemensamt ansvar och säger att personalen ska samarbeta med vårdnadshavarna för att utveckla skolans innehåll och verksamhet.
Inflytandet har också gränser. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fördelar resurserna, enligt skollagen 2 kap. 10 §. Lärare och förskollärare ansvarar för undervisningen. Skolverket skriver att skolan behöver göra tydligt var gränsen för vårdnadshavares påverkan går. Föräldrar kan påverka mycket genom dialog och samråd men bestämmer inte över pedagogiken.
Ändring på väg: riksdagen har beslutat en ny lydelse av skollagen som börjar gälla 2 juli 2028. Då ska vårdnadshavare ”i viss utsträckning” erbjudas inflytande och utvecklingssamtalet hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin.
Vem bestämmer vad?
Den vanligaste orsaken till att en fråga fastnar är att den hamnar hos fel instans. Läraren kan inte ändra kommunens budget och riksdagen beslutar inte om matsedeln i en enskild skola. Tabellen visar vilken nivå som bestämmer över vad och vilken kanal som passar.
| Nivå | Bestämmer till exempel | Din kanal |
|---|---|---|
| Förskollärare och lärare | Planering av undervisningen, arbetssätt i barngruppen eller klassen, utflykter och vardagliga rutiner. | Samtal vid lämning och hämtning, utvecklingssamtal, mejl, föräldramöte. |
| Rektor | Enhetens inre organisation, resursfördelning, ordningsregler och hur forum för samråd ska fungera. | Forum för samråd eller föräldraråd, möte eller brev till rektor. |
| Huvudman | Att utbildningen följer lagen, klagomålsrutiner och övergripande kvalitet. För kommunala skolor är kommunen huvudman, för fristående skolor styrelsen. | Skriftligt klagomål enligt huvudmannens rutin, kontakt med ansvarig förvaltning. |
| Kommunens nämnder | Hur verksamheten styrs inom ramen från fullmäktige, till exempel utbildning, måltider, bygglov och parker. | Kontakt med nämndens ordförande eller ledamöter, e-förslag, medborgarförslag som delegerats till nämnden. |
| Kommunfullmäktige | Mål och riktlinjer, budget och skatt samt andra frågor av principiell betydelse för kommunen. | Medborgarförslag, folkinitiativ, kontakt med gruppledare, närvaro vid öppna sammanträden. |
| Riksdag och regering | Lagar som skollagen och kommunallagen, statens budget. Regeringen beslutar om läroplanerna. | Remissvar, kontakt med riksdagsledamöter, föreningsliv och opinion. |
| Skolinspektionen | Tillsyn och granskning av skolor enligt skollagen. Tillsynen över fristående förskolor ligger hos kommunen. | Webbformulär, efter att klagomålet först prövats av huvudmannen. |
En fristående förskola är ett specialfall. Vill du lämna information om en sådan ska du enligt Skolinspektionen vända dig till kommunen, som har tillsynsansvaret. Kränkande behandling i en fristående förskola tar Skolinspektionen och Barn- och elevombudet emot via sitt formulär.
Påverkanstrappan: från läraren till kommunfullmäktige
Ta frågan på den lägsta nivå som kan lösa den och gå uppåt först när det behövs. Det sparar tid och ger varje instans en chans att rätta till saken. Trappan nedan gäller för det mesta som rör förskola och skola. Frågor om lekplatser, trafik eller parker börjar i stället hos kommunens förvaltning.
- Prata med läraren eller förskollärarenTa upp frågan muntligt eller i ett kort mejl. Beskriv vad du har sett och vad du önskar, inte vem som har gjort fel.
- Ta frågan till föräldramötet eller forumet för samrådOm frågan gäller fler barn än ditt eget hör den hemma i det gemensamma forumet. Frågor om ett enskilt barn passar bättre i ett eget samtal.
- Kontakta rektorRektorn ansvarar för enhetens organisation och resurser. Skriv gärna, så att det finns ett datum att hänvisa till.
- Lämna ett klagomål till huvudmannenAnvänd huvudmannens rutin för synpunkter och klagomål. Huvudmannen ska bekräfta, utreda skyndsamt och återkoppla.
- Vänd dig till SkolinspektionenOm du inte är nöjd med huvudmannens hantering kan du lämna information via myndighetens webbformulär.
- Kontakta ansvariga politikerFrågor om resurser, lokaler eller regler som gäller hela kommunen avgörs politiskt. Börja med nämnden som ansvarar för frågan.
- Lämna ett formellt förslagAnvänd medborgarförslag eller e-förslag om kommunen har det. Samla stöd från andra föräldrar om frågan berör många.
- Följ beslutet och agera på nyttLäs protokollet, begär laglighetsprövning om beslutet kan vara olagligt och fortsätt driva frågan genom val, föreningar och opinion.
I förskolan och skolan: kanaler för föräldrar
De flesta frågor som rör barnens vardag löses närmast barnet. Här är de kanaler som finns på nästan alla förskolor och skolor.
Utvecklingssamtal och föräldramöte
I grundskolan ska läraren, eleven och vårdnadshavaren ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Det är rätt tillfälle för frågor som gäller ditt eget barn. Föräldramötet passar bättre för frågor som rör hela gruppen, till exempel utevistelse, utflykter eller hur klassen arbetar med hållbarhet.
Föräldraråd, föräldraförening och forum för samråd
Lagen kräver ett forum för samråd men bestämmer inte hur det ska se ut. Det kan till exempel vara ett föräldraråd eller skolråd med representanter från klasserna, öppna träffar med rektorn eller en kombination. Saknas ett sådant forum kan du fråga rektorn hur skolan uppfyller kravet i 4 kap. 13 §. Enligt 14 § ska barn, elever och vårdnadshavare också få veta vad som gäller för inflytande och samråd.
Många skolor har även en föräldraförening som drivs av föräldrarna själva. Den kan ordna aktiviteter och samla föräldrarnas synpunkter men är inte ett beslutande organ i skolan.
Elevråd: när barnet själv vill påverka
Barn och elever har en egen rätt till inflytande. Skollagen säger att elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse, till exempel i klassråd eller elevråd. Lgr22 kräver att inflytandet ökar med stigande ålder och mognad. Om ditt barn brinner för en fråga kan du hjälpa till att formulera förslaget och låta barnet driva det. Fler idéer efter ålder finns i guiden om hur du stöttar barns engagemang för miljön.
Hållbar utveckling i läroplanen och Grön Flagg
Hållbarhet är inget tillval i skolan. Lpfö 18 säger att utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till omgivande miljö, natur och samhälle. I Lgr22 står att eleverna genom ett miljöperspektiv ska få möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka. Undervisningen ska också belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Vill förskolan eller skolan arbeta mer strukturerat finns frivilliga program. Grön Flagg startade 1996 och är den svenska versionen av Eco-Schools. Programmet drivs av Håll Sverige Rent, lägger stor vikt vid barn- och elevinflytande och har ungefär 1 200 anslutna förskolor och skolor enligt organisationen. Ett förslag om att gå med kan lyftas i forumet för samråd eller genom elevrådet.
Skolmat och skolgård
Skolmaten styrs av skollagen, som säger att eleverna utan kostnad ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Hur maten ser ut avgörs lokalt. Enligt Livsmedelsverkets kartläggning har 84 procent av kommunerna en måltidspolicy för förskola och grundskola och över 95 procent av policyerna är politiskt beslutade. Vill du påverka menyn i stort är det därför policyn och den ansvariga nämnden du ska rikta dig till, inte köket.
Gården är en annan vanlig fråga. Plan- och bygglagen kräver att det på tomten till en förskola eller skola eller i närheten finns en tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om utrymmet inte räcker till både friyta och parkering ska friytan ordnas först. Kommunens byggnadsnämnd prövar kravet när det söks bygglov.
När något är fel: synpunkter och klagomål
Skollagen 4 kap. 8 § kräver att huvudmannen har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Huvudmannen ska bekräfta att klagomålet har kommit in, utreda det skyndsamt och återkoppla till dig. Rutinerna ska vara kända bland elever, vårdnadshavare och personal. Hittar du dem inte på kommunens eller skolans webbplats kan du be rektorn om dem.
Först när huvudmannen har fått chansen att rätta till saken är det dags för nästa steg. Skolinspektionen skriver att du i regel först ska ha klagat till huvudmannen innan du lämnar information till myndigheten. Samma ordning gäller hos Barn- och elevombudet vid kränkande behandling.
- Beskriv vad som har hänt, när och vilka barn det berör.
- Skriv vad du vill ska hända, så konkret som möjligt.
- Spara datum för samtal, mejl och svar.
- Hänvisa till regeln om du känner till den, till exempel läroplanen eller skollagen.
- Be om ett skriftligt svar och en tidpunkt för återkoppling.
Så påverkar du kommunen
Kommunen beslutar om förskolor, skolor, måltider, lekplatser, trafik och mycket annat i barnens närmiljö. Beslutanderätten ligger hos fullmäktige, som utser nämnder för de olika verksamheterna. Fullmäktige beslutar i frågor av principiell betydelse, främst mål och riktlinjer samt budget och skatt. Nämnderna styr verksamheten inom de ramarna. Enligt kommunallagen ska nämnderna verka för att samråd sker med dem som använder deras tjänster.
Kontakta rätt politiker och tjänsteperson
Ta reda på vilken nämnd som ansvarar för frågan. Kommunens växel eller webbplats kan hjälpa till. Tjänstepersonerna på förvaltningen bereder ärendena och vet hur frågan ligger till, medan politikerna i nämnden fattar besluten. Fullmäktiges sammanträden är offentliga enligt kommunallagen. Nämndernas sammanträden hålls som huvudregel inom stängda dörrar, om inte fullmäktige har medgett att de får vara offentliga.
Medborgarförslag
Kommuner får besluta att den som är folkbokförd i kommunen kan väcka ärenden i fullmäktige genom medborgarförslag. Bestämmelserna finns i kommunallagen 8 kap. 1 §. Enligt SKR har ungefär 200 kommuner infört medborgarförslag sedan 2002. Förslaget ska om möjligt beredas så att fullmäktige kan besluta inom ett år. Fullmäktige får överlåta beslutet till en nämnd. Om fullmäktige medger det kan nämnden låta förslagsställaren närvara och delta i överläggningen, men inte i beslutet.
E-förslag
Ett e-förslag lämnas på kommunens webbplats och kan sedan få stöd av andra. Formen är inte reglerad i lag, så varje kommun bestämmer själv villkoren. Haninge har till exempel ersatt medborgarförslagen med e-förslag. Där skickas ett förslag som fått minst 50 röster inom 90 dagar till berörd nämnd för beslut, enligt reglerna som gäller från april 2026. Kolla alltid din egen kommuns regler, eftersom gränserna skiljer sig åt.
Namninsamling och folkinitiativ
En vanlig namninsamling visar att många står bakom en fråga. Lagen ställer inga särskilda krav på hur kommunen ska hantera den, så den fungerar bäst som stöd till ett medborgarförslag, ett e-förslag eller ett möte med politiker. Folkinitiativet är det enda verktyget med fasta regler för underskrifter. Minst tio procent av de röstberättigade i kommunen kan väcka ett ärende om folkomröstning. Underskrifterna ska vara egenhändiga och ha gjorts under de sex månader som föregått inlämnandet.
Fullmäktige ska besluta att hålla folkomröstningen om inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar emot. Enligt SKR hölls 50 lokala folkomröstningar mellan reformen 2011 och 2022, varav 44 hade kommit till genom folkinitiativ. Kommunala folkomröstningar är alltid rådgivande och SKR:s genomgång visar att fullmäktige i 25 av de 44 fallen inte följde resultatet.
Överklaga ett beslut: laglighetsprövning
Varje medlem av en kommun har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då kommunen tillkännagav på sin anslagstavla att protokollet justerats. Domstolen prövar bara om beslutet har kommit till på lagligt sätt, om det rör en kommunal angelägenhet, om rätt organ har fattat det och om det strider mot lag. Om beslutet är klokt eller inte ingår inte i prövningen.
| Verktyg | Vem får använda det | Vad som händer | Regler |
|---|---|---|---|
| Medborgarförslag | Folkbokförda i kommunen, om fullmäktige har infört det | Fullmäktige eller en nämnd beslutar, om möjligt inom ett år | Kommunallagen 8 kap. 1 § och 5 kap. 35 § |
| E-förslag | Enligt kommunens egna regler | Förslag med tillräckligt stöd går till nämnd eller fullmäktige | Kommunens beslut, ingen lag |
| Namninsamling | Alla | Visar stöd men har ingen egen formell ställning | Inga särskilda regler |
| Folkinitiativ | Minst tio procent av de röstberättigade | Folkomröstning om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter röstar emot | Kommunallagen 8 kap. 2 § och 5 kap. 37 § |
| Laglighetsprövning | Varje kommunmedlem | Förvaltningsrätten kan upphäva ett olagligt beslut | Kommunallagen 13 kap., tre veckor |
Barnkonventionen: barnets bästa i kommunens beslut
Barnkonventionen blev svensk lag 2020 genom lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 kallas de fyra grundprinciperna. Artikel 3 säger att det som bedöms vara barnets bästa i första hand ska beaktas i alla åtgärder som rör barn. Enligt Barnombudsmannen ska stat, regioner och kommuner säkerställa de rättigheter barnet har enligt konventionen.
För dig som förälder ger det ett konkret argument. När kommunen planerar att stänga en förskola, bygga om en skolgård eller ändra en skolväg kan du fråga hur barnets bästa har utretts och om barnen själva har fått säga sin mening. Artikel 12 ger barn rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
Nationell politik: riksdag, regering och remisser
Riksdagen beslutar om lagar och om statens budget och kontrollerar hur regeringen sköter sitt arbete. Skollagen och kommunallagen är riksdagens beslut, medan regeringen beslutar om läroplanerna. Det gäller även klimatpolitiken, som beskrivs i guiden om Sveriges klimatmål.
Innan regeringen lägger fram ett förslag skickas det ofta på remiss. Regeringen skriver att även allmänheten har rätt att lämna synpunkter. Remisserna listas på regeringens webbplats med sista svarsdag. Synpunkter från privatpersoner och föreningar ingår i underlaget. Riksdagens webbplats har också kontaktuppgifter till alla ledamöter.
Utanför systemet: insändare, föreningar och nätverk
Opinion är en legitim del av demokratin. En insändare eller debattartikel i lokaltidningen kan få politiker att uppmärksamma en fråga som annars hade stannat i en mejlkorg. Skriv kort, håll dig till sakfrågan och föreslå en konkret lösning.
Tillsammans med andra blir det lättare. Föreningar och organisationer har ofta kunskap, mallar och kontakter som en enskild förälder saknar. I översikten över svenska klimat- och miljöorganisationer finns organisationer som arbetar med barn, natur och klimat. Det finns också föräldranätverk med klimatfokus, till exempel Våra barns klimat. Föräldravrålet är en oberoende redaktionell sajt utan koppling till något sådant nätverk.
Så driver du en fråga sakligt och opartiskt
Frågor om barnens miljö berör familjer med olika politiska åsikter. Ju bredare stöd en fråga har, desto lättare är den att driva. De här fyra principerna gäller oavsett nivå.
Kom ihåg att besluten fattas av förtroendevalda som ska väga olika intressen mot varandra. Ett nej i dag kan bli ett ja längre fram om frågan finns kvar på dagordningen. Behåll en saklig ton även när beskedet blir ett annat än du hoppades. Mer om grunderna i den nationella klimatpolitiken finns i ämnet klimatpolitik och klimatmål.
Vanliga frågor om föräldrars inflytande
Har föräldrar rätt att påverka skolan enligt lag?
Ja. Skollagen säger att vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen och att varje skolenhet ska ha minst ett forum för samråd. Rektorn ansvarar för forumet och ni ska få lämna synpunkter innan beslut fattas.
Vad är skillnaden mellan föräldraråd och föräldraförening?
Ett föräldraråd är ofta skolans sätt att uppfylla lagens krav på forum för samråd. Rektorn ansvarar för att forumet finns. En föräldraförening drivs av föräldrarna själva och kan samla synpunkter och ordna aktiviteter. Ingen av dem fattar beslut om skolans verksamhet.
Vart vänder jag mig om skolan inte lyssnar?
Lämna ett skriftligt klagomål till huvudmannen, som för en kommunal skola är kommunen. Huvudmannen ska bekräfta, utreda och återkoppla. Är du fortfarande inte nöjd kan du lämna information till Skolinspektionen. Gäller det en fristående förskola vänder du dig till kommunen.
Hur lämnar jag ett medborgarförslag?
Kontrollera på kommunens webbplats om kommunen har medborgarförslag och hur de lämnas. Du behöver vara folkbokförd i kommunen. Beskriv vad som ska göras och varför, så att förslaget går att bifalla eller avslå.
Räcker en namninsamling för att kommunen ska behandla frågan?
En vanlig namninsamling saknar egen formell ställning men visar politikerna att många står bakom frågan. Folkinitiativet har fasta regler och kräver underskrifter från minst tio procent av de röstberättigade för att väcka ett ärende om folkomröstning.
Kan jag överklaga ett kommunalt beslut om förskolan?
Alla kommunmedlemmar kan begära laglighetsprövning hos förvaltningsrätten inom tre veckor från att justeringen av protokollet tillkännagetts. Domstolen prövar bara om beslutet är lagligt, inte om det är lämpligt.
Källor
- Riksdagen: Skollag (2010:800)
- Riksdagen: Kommunallag (2017:725)
- Riksdagen: Plan- och bygglag (2010:900), 8 kap. 9 §
- Riksdagen: Riksdagens uppgifter
- Regeringen: Remisser
- Skolverket: Så fungerar ansvaret för skolan
- Skolverket: Skolans kommunikation och samarbete med vårdnadshavare
- Skolverket: Samverkansformer och öppna kommunikationskanaler
- Skolverket: Föräldramöten som dialog och kunskapsutveckling
- Skolverket: Läroplan för förskolan, Lpfö 18
- Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22
- Skolinspektionen: Lämna information till Skolinspektionen och BEO
- Skolinspektionen: Gör det här innan du lämnar information till oss
- SKR: Det förstärkta folkinitiativet, trender och erfarenheter (2023, pdf)
- SKR: Medborgardialog och samverkan
- Haninge kommun: Regler för Haningeförslag (pdf)
- Barnombudsmannen: Det här är barnkonventionen
- Livsmedelsverket: Fakta om offentliga måltider 2024 (pdf)
- Håll Sverige Rent: Grön Flagg
Uppgifterna kontrollerades 13 oktober 2026.