Sverige har bestämt att landet senast 2045 inte ska släppa ut mer växthusgaser än vad som tas upp eller kompenseras på annat sätt. På vägen dit finns etappmål till 2030 och 2040, ett särskilt mål för transporterna och bindande åtaganden inom EU. Redaktionen går här igenom vad varje mål säger, hur det följs upp och hur Naturvårdsverket, Klimatpolitiska rådet, regeringen och Riksrevisionen bedömer läget 2026.
- Senast 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp av växthusgaser och därefter negativa utsläpp.
- År 2025 var Sveriges territoriella utsläpp 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt preliminär statistik. Det är 34 procent lägre än 1990.
- Naturvårdsverket bedömer att Sverige inte når något av de nationella klimatmålen med de styrmedel som är beslutade i dag.
- Samtliga riksdagspartier står bakom det långsiktiga målet och ett förslag till nytt etappmål för 2030, enligt Klimatpolitiska rådet.
Sveriges klimatmål i en överblick
Riksdagen röstade igenom de nuvarande klimatmålen den 15 juni 2017. De ska bidra till Parisavtalet från 2015, där världens länder enades om att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Varje mål har sitt eget basår och sin egen avgränsning. Därför blandas siffrorna lätt ihop i debatten.
| Mål | Vad som ska nås | Jämfört med | Kompletterande åtgärder |
|---|---|---|---|
| Långsiktigt mål 2045 | Nettonollutsläpp och därefter negativa utsläpp. Utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre. | 1990 | Högst 15 procent |
| Etappmål 2030 | Utsläppen i ESR-sektorn minst 63 procent lägre | 1990 | Högst 8 procentenheter |
| Etappmål 2040 | Utsläppen i ESR-sektorn minst 75 procent lägre | 1990 | Högst 2 procentenheter |
| Transportmålet 2030 | Utsläppen från inrikes transporter utom inrikes flyg minst 70 procent lägre | 2010 | Anges inte i målet |
| EU-åtagande ESR 2030 | Utsläppen i ESR-sektorn 50 procent lägre och en utsläppsbudget för 2021-2030 | 2005 | Flexibiliteter enligt EU:s regler |
| EU-åtagande LULUCF 2030 | Nettoupptaget i skog och mark cirka 4 miljoner ton högre | Snittet 2016-2018 | Flexibiliteter enligt EU:s regler |
ESR-sektorn är de utsläpp som inte ingår i EU:s utsläppshandel ETS 1, till exempel vägtrafik, arbetsmaskiner, jordbruk och uppvärmning av hus. Förkortningarna förklaras i ordlistan längre ned.
Det klimatpolitiska ramverket: tre delar som hänger ihop
Ramverket består av klimatmålen, klimatlagen och Klimatpolitiska rådet. Klimatlagen (2017:720) trädde i kraft den 1 januari 2018 och slår fast att regeringens klimatpolitik ska utgå från det långsiktiga målet. Klimatmål och budgetmål ska samverka. Hela texten är kort och består av fem paragrafer som går att läsa i riksdagens version av klimatlagen.
Lagen innehåller inga sanktioner om målen missas. Den är främst ett styrinstrument som tvingar regeringen att planera och rapportera, enligt Klimatpolitiska rådet. Riksdagsval hölls i september 2026, så nästa handlingsplan ska lämnas under 2027.
Nettonoll 2045: vad betyder målet?
Nettonoll innebär att de utsläpp som blir kvar vägs upp av upptag eller av minskningar på annat håll, så att summan blir noll. Minst 85 procent av vägen dit ska gå genom lägre utsläpp inom Sveriges gränser, räknat från 1990. Det året var utsläppen 71,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Enligt redaktionens beräkning får utsläppen år 2045 då vara högst ungefär 10,7 miljoner ton. Resten, högst 15 procent, får klaras med så kallade kompletterande åtgärder:
- Ökat upptag i skog och mark, utöver det som redan sker.
- Bio-CCS, där koldioxid från förbränning av biobränsle fångas in och lagras.
- Verifierade utsläppsminskningar i andra länder genom internationellt samarbete.
Klimatpolitiska rådet beskriver målet som att de flesta fossila utsläppen i princip behöver fasas ut senast 2045. Utsläpp som är svåra att få bort helt, främst metan och lustgas från jordbruket, behöver kompenseras. Bokföringsregler saknas ännu för metoder som direktinfångning av koldioxid ur luften och biokol, men Miljömålsberedningen föreslog i oktober 2025 att sådana regler tas fram. Mer om hur ett samhälle ställer om från fossil energi finns i texten om avkarbonisering.
Etappmålen till 2030 och 2040
Etappmålen fungerar som kontrollpunkter på vägen mot 2045. De omfattar bara ESR-sektorn och inte stora industrier och kraftverk, som i stället styrs av EU:s utsläppshandel.
Till 2030 ska utsläppen i ESR-sektorn vara minst 63 procent lägre än 1990 och till 2040 minst 75 procent lägre. En begränsad del får nås med kompletterande åtgärder, högst 8 procentenheter till 2030 och högst 2 procentenheter till 2040.
Förslaget om ett nytt mål till 2030
Etappmålen beslutades 2017, innan EU:s nuvarande regler för ESR och LULUCF fanns på plats. Regeringen gav därför Miljömålsberedningen, där samtliga riksdagspartier ingår, i uppdrag att se över 2030-målet. Beredningen lämnade sitt delbetänkande den 30 oktober 2025. Förslaget innebär att utsläppen i ESR-sektorn senast 2030 ska vara minst 60 procent lägre än 2005, varav högst 10 procentenheter får nås med kompletterande åtgärder. Utsläppen ska också följa en rak målbana från 2015 fram till 2030.
Klimatpolitiska rådet bedömer att ambitionen i stort sett blir densamma. Med kompletterande åtgärder inräknade tillåter dagens mål enligt rådet högst cirka 17,1 miljoner ton år 2030, mot cirka 17,3 miljoner ton i förslaget. När redaktionen kontrollerade riksdagens dokumentdatabas fanns ingen proposition om det nya målet. Formellt gäller därför fortfarande 63-procentsmålet. Transportmålet föreslogs inte ändras.
Transportmålet: minus 70 procent till 2030
Inrikes transporter står för drygt en tredjedel av Sveriges utsläpp och är den sektor som släpper ut mest. Av sektorns utsläpp kommer 94 procent från vägtrafiken. Målet säger att utsläppen från inrikes transporter ska vara minst 70 procent lägre 2030 än 2010. Inrikes flyg räknas inte med eftersom det ingår i EU:s utsläppshandel.
Miljoner ton koldioxidekvivalenter. Källa: Naturvårdsverket. Målnivån för 2030 motsvarar en minskning med cirka 14,4 miljoner ton från 2010.
Hittills har utsläppen minskat med 19 procent. I Naturvårdsverkets scenario med beslutade styrmedel blir minskningen cirka 33 procent till 2030, vilket lämnar ett gap på ungefär 8 miljoner ton. Ett av de styrmedel som påverkar mest är reduktionsplikten, som avgör hur mycket biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel. När den sänktes den 1 januari 2024 steg utsläppen kraftigt och efter höjningen den 1 juli 2025 gick de ner igen, enligt Naturvårdsverket. Kollektivtrafiken är ett annat verktyg. Ett exempel diskuteras i texten om klimatbiljett.
Sveriges åtaganden inom EU
Utöver de egna målen är Sverige bundet av EU:s klimatlagstiftning. EU:s klimatlag, som trädde i kraft i juli 2021, säger att unionen ska vara klimatneutral senast 2050 och minska nettoutsläppen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. För 2040 har EU:s lagstiftare preliminärt enats om en minskning med 90 procent, där högst 5 procent får nås genom utsläppsminskningar i andra länder. Enligt Klimatpolitiska rådet väntades målet antas formellt under 2026.
EU-målen genomförs främst genom tre regelverk:
- ETS 1, utsläppshandeln. Omfattar industri, el- och värmeproduktion, flyg inom EU och sjöfart. Utsläppen ska minska med 62 procent till 2030 jämfört med 2005 under ett gemensamt tak för hela EU.
- ESR, ansvarsfördelningen. Omfattar bland annat vägtrafik, arbetsmaskiner, jordbruk, uppvärmning, avfall och mindre industri. Sverige ska minska utsläppen med 50 procent till 2030 jämfört med 2005 och har en samlad utsläppsbudget på cirka 270 miljoner ton för åren 2021-2030.
- LULUCF, skog och mark. Sveriges nettoupptag ska vara cirka 4 miljoner ton högre år 2030 än snittet för 2016-2018. För 2021-2025 får de bokförda utsläppen inte vara större än upptaget.
Ett nytt handelssystem, ETS 2, ska omfatta bränslen till vägtransporter, byggnader och mindre industri. Det skulle starta 2027 men har skjutits upp till 2028. EU:s regler har starkare följder än de svenska om ett land inte gör sin del. Kommissionen kan inleda ett överträdelseförfarande som i förlängningen kan leda till sanktioner från EU-domstolen, medan den svenska klimatlagen saknar sanktioner.
Hur går det? Utsläppen i siffror
Naturvårdsverket ansvarar för den officiella klimatstatistiken. Preliminära siffror för föregående år publiceras i juni och slutliga i december. Enligt myndighetens senaste utsläppsstatistik var Sveriges territoriella utsläpp 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2025, knappt 3 procent lägre än året innan.
Miljoner ton koldioxidekvivalenter, utan skog och mark. Källa: Naturvårdsverket. Värdet för 2024 justerades i juni 2026 från 47,5 till 48,1 miljoner ton. Nivån för 2045 är redaktionens beräkning av 15 procent av 1990 års utsläpp.
Sedan 1990 har utsläppen minskat med 34 procent, samtidigt som både ekonomin och befolkningen har vuxit. Mest har uppvärmningen av bostäder och lokaler bidragit, där oljepannor har bytts mot fjärrvärme och värmepumpar. Industrin kommer på andra plats. Under 2024 ökade utsläppen med drygt 7 procent, främst på grund av den sänkta reduktionsplikten, för att sedan minska igen under 2025.
Utsläppen per sektor 2025
| Sektor | Utsläpp 2025, miljoner ton | Förändring sedan 1990 |
|---|---|---|
| Inrikes transporter | 17,0 | -11 % |
| Industri | 13,7 | -34 % |
| Jordbruk | 6,5 | -11 % |
| El och fjärrvärme | 3,8 | -41 % |
| Arbetsmaskiner | 3,2 | -12 % |
| Produktanvändning | 1,0 | +201 % |
| Avfall | 0,9 | -79 % |
| Bostäder och lokaler | 0,6 | -94 % |
| Totalt | 46,7 | -34 % |
Siffrorna för 2025 är preliminära och hämtade från Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisningen 2026. Produktanvändning är den enda sektorn där utsläppen är högre än 1990, främst på grund av läckage av fluorerade gaser från kyl- och luftkonditioneringssystem.
Skog och mark tar upp koldioxid
Nettoupptaget i skog och mark var drygt 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024. Mellan 2010 och 2020 minskade upptaget betydligt, på grund av att träden växte långsammare och att avverkning och naturlig nedbrytning ökade. De senaste åren har det ökat igen. Upptaget räknas inte in i 85-procentskravet men har stor betydelse för EU-åtagandet inom LULUCF och kan delvis användas som kompletterande åtgärd.
Når Sverige klimatmålen? Så bedömer olika aktörer
Myndigheter, rådet och regeringen utgår från samma statistik men gör olika bedömningar av vart politiken leder. Scenarierna bygger på antaganden om bland annat elbilar, industrins omställning och skogens tillväxt, så de är osäkra. Tabellen visar hur stort gapet till varje mål är i regeringens och Naturvårdsverkets senaste beräkningar.
| Mål | Regeringen, september 2025 | Naturvårdsverket, juni 2026 |
|---|---|---|
| Nettonoll 2045 | 19,6 miljoner ton | Drygt 22 miljoner ton |
| Etappmål 2030 (ESR) | 5,6 miljoner ton | Cirka 9 miljoner ton, cirka 5 om kompletterande åtgärder används fullt ut |
| Transportmålet 2030 | 5,9 miljoner ton | Cirka 8 miljoner ton |
| Etappmål 2040 (ESR) | 3 miljoner ton | Cirka 5 miljoner ton, cirka 4 om kompletterande åtgärder används fullt ut |
| EU-åtagande ESR 2021-2030 | 4,3 miljoner ton för hela perioden | 13,1 miljoner ton för hela perioden |
Regeringens siffror kommer från klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2026 så som Klimatpolitiska rådet sammanställt dem. De inkluderar effekterna av budgetpropositionen och de kompletterande åtgärder som regeringen räknar med. Naturvårdsverkets scenario är nyare och tar bland annat med förseningen av ETS 2. Gapen kan inte summeras eftersom de gäller olika sektorer och år.
Ingen av beräkningarna visar att något av målen nås med den politik som är beslutad. Oenigheten gäller främst vilka styrmedel som behövs, hur snabbt de ska införas och hur mycket som ska styras från EU. Välj en aktör nedan för att se dess bedömning.
Naturvårdsverket
I sitt underlag till klimatredovisningen från juni 2026 konstaterar myndigheten att Sverige inte når något av de nationella klimatmålen med beslutade styrmedel. Utsläppen fortsätter att minska fram till 2045 men inte tillräckligt snabbt.
Det senaste årets beslut väntas få liten effekt. Elbilspremien, kortare tillståndsprocesser och ett förstärkt Klimatkliv drar ner utsläppen, medan förseningen av ETS 2 och lättnader i EU:s krav på nya fordon drar åt andra hållet. För EU-åtagandet inom ESR landar utsläppen 2030 cirka 40 procent under 2005 års nivå i stället för 50 procent. Möjligheterna att klara LULUCF-åtagandet har förbättrats men är fortfarande osäkra.
Klimatpolitiska rådet
Rådets rapport kom den 19 mars 2026 och sammanfattade hela mandatperioden. Rådet bedömer att politiken har varit otillräcklig och försämrat möjligheterna att nå målen. Gapen till 2030 och 2040 har vuxit, främst för att styrmedlen för transporter och arbetsmaskiner försvagats. Gapet till 2045 har minskat något men är fortfarande stort.
Rådet skriver samtidigt att det fortfarande är möjligt att nå målen. Det rekommenderar en konkret handlingsplan senast med budgetpropositionen hösten 2027, ett brett paket för transporterna med bland annat höjd koldioxidskatt och ökad inblandning av biodrivmedel samt stabila villkor för industrins omställning. Rekommendationerna riktas till alla riksdagspartier.
Regeringen
I klimatredovisningen från september 2025 konstaterar regeringen att inget av målen eller EU-åtagandena nås med beslutad politik och att fler åtgärder behövs, både i Sverige och inom EU. Åtgärderna i budgetpropositionen för 2026 beräknas minska utsläppen i ESR-sektorn med cirka 1,5 miljoner ton under 2026-2030.
Regeringen betonar att allt mer av styrningen sker på EU-nivå och att den nationella politiken främst ska skapa förutsättningar för omställningen. Exempel är satsningar på fossilfri el, där ny kärnkraft ingår, snabbare tillståndsprocesser och elektrifiering. Om den tidigare reduktionsplikten skriver regeringen att nivåerna inte tog tillräcklig hänsyn till elbilarnas snabba ökning och till att de planerade nivåerna väntades ge betydligt högre drivmedelspriser än i andra länder. Om rådets rapport 2026 skrev tillförordnade klimat- och miljöministern Johan Britz i en kommentar: ”Regeringen delar inte rådets bild av att politiken försämrat möjligheterna att nå klimatmålen, tvärtom.”
Riksrevisionen
Riksrevisionen granskade underlagen i det klimatpolitiska ramverket och lämnade sin rapport den 21 oktober 2025. Granskningen visar att Naturvårdsverkets underlag har stora osäkerheter, oftast bara visar ett scenario och saknar känslighetsanalyser. Enligt Riksrevisionen finns därför en risk att regeringen underskattar behovet av åtgärder.
Regeringen svarade i en skrivelse i februari 2026 att den i huvudsak delar problembeskrivningen. På en punkt valde den en annan väg och föredrar känslighetsanalyser framför att redovisa fler möjliga utfall.
Det finns en punkt där alla är överens. Samtliga riksdagspartier står bakom målet om nettonoll 2045 och bakom Miljömålsberedningens förslag till nytt 2030-mål, vilket Klimatpolitiska rådet lyfter fram som ett styrkebesked. Den som vill fördjupa sig kan läsa rådets rapport om mandatperioden och jämföra med regeringens klimatredovisning.
Tidslinje: från 1990 till 2045
- 1990 Basår för de flesta svenska klimatmål. Utsläppen var 71,2 miljoner ton.
- 2005 Basår för EU:s åtaganden inom ESR och utsläppshandeln.
- 2010 Basår för transportmålet.
- 2015 Parisavtalet antas.
- 2017 Riksdagen röstar igenom klimatlagen och klimatmålen den 15 juni.
- 2018 Klimatlagen träder i kraft den 1 januari.
- 2021 EU:s klimatlag träder i kraft i juli.
- 2024 Reduktionsplikten sänks och utsläppen ökar med drygt 7 procent.
- 2025 Reduktionsplikten höjs den 1 juli. Miljömålsberedningen föreslår ett nytt 2030-mål den 30 oktober.
- 2027 Nästa klimatpolitiska handlingsplan ska lämnas till riksdagen.
- 2028 ETS 2 för vägtransporter och byggnader ska starta.
- 2030 Etappmålet för ESR, transportmålet och EU-åtagandena ska vara nådda.
- 2040 Etappmålet om minus 75 procent i ESR-sektorn och EU:s mål om minus 90 procent.
- 2045 Sverige ska ha nettonollutsläpp.
- 2050 EU ska vara klimatneutralt.
Ordlista: begreppen bakom klimatmålen
- Nettonollutsläpp
- Utsläppen som blir kvar motsvaras av lika stora upptag eller kompensation, så att nettot blir noll.
- Koldioxidekvivalenter
- Ett gemensamt mått för alla växthusgaser. Ett ton metan räknas i den svenska statistiken som 28 ton koldioxidekvivalenter och ett ton lustgas som 265.
- Territoriella utsläpp
- Utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Det är dessa som de nationella målen mäter.
- ETS 1 och ETS 2
- EU:s system för handel med utsläppsrätter. ETS 1 gäller större industrier, el, värme, flyg och sjöfart. ETS 2 ska gälla bränslen för vägtrafik och byggnader från 2028.
- ESR
- EU:s ansvarsfördelningsförordning för utsläpp utanför ETS 1, till exempel vägtrafik, arbetsmaskiner, jordbruk och uppvärmning. Varje land har ett eget mål.
- LULUCF
- Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Här redovisas upptag och utsläpp från skog, åker och våtmark.
- Kompletterande åtgärder
- Sätt att nå målen utöver minskade utsläpp i Sverige, till exempel ökat upptag i skog och mark, bio-CCS och minskningar i andra länder.
- Bio-CCS
- Avskiljning och lagring av koldioxid som kommer från förbränning av biobränsle. Ger minusutsläpp eftersom koldioxiden från början togs upp av växter.
- Reduktionsplikt
- Krav på drivmedelsleverantörer att minska utsläppen från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel.
Det här räknas inte in i målen
De svenska målen gäller utsläpp inom landets gränser. Bränsle som tankas i Sverige för utrikes flyg och sjöfart gav utsläpp på 6,9 miljoner ton 2024, men omfattas inte av något nationellt mål. Globalt har den internationella luftfartsorganisationen ICAO ett mål om nettonoll koldioxidutsläpp från luftfarten senast 2050.
Konsumtionens utsläpp är ett annat mått. Svensk konsumtion orsakade utsläpp på 80 miljoner ton under 2023 och ungefär 64 procent av dem uppstod i andra länder, där varorna tillverkades. Sedan 2008 har de konsumtionsbaserade utsläppen minskat med 27 procent. Den som vill minska sin egen del kan få idéer i texten om vad man själv kan göra för miljön.
Så kan du prata med barn om klimatmålen
Klimatmålen kan kännas abstrakta för barn, men de går att göra konkreta. Ett lugnt samtal om vad som är bestämt och vad som mäts ger ofta mer trygghet än allmänna varningar.
- Förklara nettonoll med en våg. På ena sidan ligger utsläppen och på den andra det som skog och teknik tar upp. Målet är att vågen ska väga jämnt.
- Räkna åren tillsammans. Ett barn som föds 2026 fyller 19 år 2045. Det gör målet till något som händer under barnets egen uppväxt.
- Visa att det går att mäta. Utsläppen har minskat med en tredjedel sedan 1990 och nya siffror kommer varje år. Staplarna ovan går bra att titta på tillsammans.
- Berätta att vuxna är oense om vägen. Partierna står bakom samma mål men tycker olika om vilka beslut som behövs. Det är en vanlig del av demokratin.
För yngre barn kan det hjälpa att börja med grunderna i vad klimat är innan ni pratar om mål och siffror.
Vanliga frågor om Sveriges klimatmål
Vad är Sveriges klimatmål?
Sverige ska senast 2045 ha nettonollutsläpp av växthusgaser och därefter negativa utsläpp. Utsläppen inom landet ska då vara minst 85 procent lägre än 1990. På vägen finns etappmål för 2030 och 2040 samt ett mål för inrikes transporter till 2030.
Vad är Sveriges klimatmål till 2030?
Utsläppen i ESR-sektorn ska vara minst 63 procent lägre än 1990, varav högst 8 procentenheter får nås med kompletterande åtgärder. Utsläppen från inrikes transporter utom flyg ska vara minst 70 procent lägre än 2010. Inom EU ska Sverige minska ESR-utsläppen med 50 procent jämfört med 2005. Ett förslag om att ändra det nationella målet till minst 60 procent jämfört med 2005 har lagts fram men inte beslutats.
Kommer Sverige att nå klimatmålen?
Med den politik som är beslutad når Sverige inte något av de nationella målen enligt både Naturvårdsverket och regeringens egen klimatredovisning. Klimatpolitiska rådet bedömer att politiken har försämrat möjligheterna, medan regeringen inte delar den bilden. Både rådet och regeringen anser att fler åtgärder behövs och rådet skriver att målen fortfarande går att nå.
Vad är klimatlagen?
Klimatlagen (2017:720) gäller sedan den 1 januari 2018. Den säger att regeringens klimatpolitik ska utgå från det långsiktiga målet och kräver en klimatredovisning varje år och en handlingsplan vart fjärde år. Lagen innehåller inga sanktioner om målen inte nås.
Vad gör Klimatpolitiska rådet?
Rådet är ett oberoende expertorgan med åtta ledamöter. Det utvärderar om regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen och lämnar en rapport senast den sista mars varje år.
Vad betyder nettonollutsläpp?
Nettonoll betyder att utsläppen som blir kvar vägs upp av lika stora upptag eller minskningar på annat håll. För Sverige ska minst 85 procent ske genom lägre utsläpp inom landet. Resten får klaras med kompletterande åtgärder som bio-CCS och ökat upptag i skog och mark.
Räknas utlandsresor med flyg in i klimatmålen?
Nej, utsläppen från utrikes flyg och sjöfart ingår inte i de territoriella målen. De redovisas separat och var 6,9 miljoner ton 2024 för bränsle som tankats i Sverige.
Källor
- Riksdagen: Klimatlag (2017:720)
- Regeringen: Det klimatpolitiska ramverket (2017)
- Naturvårdsverket: Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser
- Naturvårdsverket: Underlag till klimatredovisning 2026 och delredovisning av underlag till klimathandlingsplan (pdf, juni 2026)
- Klimatpolitiska rådet: Klimatpolitiska rådets rapport 2026 (pdf)
- Regeringen: Prop. 2025/26:1 bilaga 4, Klimatredovisning (pdf)
- Regeringens skrivelse 2025/26:122 om Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket
- Riksdagen: Interpellation 2025/26:404 om uttalande om Klimatpolitiska rådets rapport
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
