Parisavtalet är det globala klimatavtal som nästan alla världens länder står bakom. Det sätter ett gemensamt mål för uppvärmningen men låter varje land självt bestämma hur mycket utsläppen ska minska. Tio år efter att avtalet antogs visar FN:s egna sammanställningar att utvecklingen går åt rätt håll, fast alldeles för långsamt.
Kort svar
Avtalet antogs den 12 december 2015 och trädde i kraft den 4 november 2016. Målet är att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader jämfört med förindustriell nivå och att sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Varje land lämnar in en nationell klimatplan vart femte år. Planerna ska bli mer ambitiösa för varje omgång.
Texten ingår i ämnet Klimatpolitik och klimatmål, där redaktionen förklarar klimatpolitiken utan att ta ställning för något parti eller land. Här går vi igenom vad avtalet säger, hur det fungerar, vad de senaste rapporterna visar och var USA, EU och Sverige står.
Vad är Parisavtalet?
Parisavtalet är ett internationellt fördrag kopplat till FN:s klimatkonvention UNFCCC. Det beslutades vid klimatkonferensen COP21 i Paris i december 2015, därav namnet. FN beskriver det som ett rättsligt bindande avtal mellan staterna, även om stora delar av innehållet bygger på frivilliga nationella åtaganden.
Avtalet trädde i kraft på mindre än ett år, eftersom villkoret i artikel 21 uppfylldes snabbt: ratificering från minst 55 parter som tillsammans stod för minst 55 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Sverige ratificerade avtalet i oktober 2016.
FN:s översiktssida anger 195 parter, 194 stater plus EU. Siffran räknar ännu med USA, som lämnade avtalet i januari 2026. Utanför står nu bara ett fåtal länder.
Vad säger Parisavtalet? Målen och de viktigaste artiklarna
Kärnan finns i artikel 2. Där står tre mål som hänger ihop: att begränsa temperaturökningen, att öka förmågan att anpassa sig till ett förändrat klimat utan att hota livsmedelsproduktionen och att styra om finansiella flöden mot en utveckling med låga utsläpp. De två sista målen glöms ofta bort i debatten, trots att de står i samma mening som temperaturmålet.
| Artikel | Vad den säger |
|---|---|
| Artikel 2 | Temperaturmålet väl under 2 grader med strävan mot 1,5 grader. Ökad anpassningsförmåga. Finansflöden i linje med låga utsläpp. |
| Artikel 4 | Varje part ska ta fram, lämna in och upprätthålla nationellt fastställda bidrag (NDC). Varje ny plan ska vara ett steg framåt och spegla landets högsta möjliga ambition. |
| Artikel 8 | Förluster och skador till följd av klimatförändringarna erkänns som en egen fråga för samarbete. |
| Artikel 9 | Industriländer ska ge finansiellt stöd till utvecklingsländer för både utsläppsminskning och anpassning. Andra länder uppmuntras att bidra frivilligt. |
| Artikel 13 | Ett gemensamt ramverk för öppen rapportering, utformat för att vara icke bestraffande och ta hänsyn till olika länders kapacitet. |
| Artikel 14 | En global översyn av de samlade framstegen, första gången 2023 och därefter vart femte år. |
| Artikel 15 | En kommitté av experter som underlättar genomförandet. Den arbetar stödjande och delar inte ut straff. |
| Artikel 28 | En part får lämna avtalet tidigast tre år efter att det trätt i kraft för parten. Utträdet gäller ett år efter anmälan. |
1,5 eller 2 grader?
Formuleringen i avtalet är en kompromiss. Länderna ska hålla ökningen ”väl under 2 grader” och ”sträva efter” 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid, som IPCC och WMO räknar som perioden 1850-1900. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att riskerna och skadorna växer med varje ytterligare ökning av temperaturen. De är större vid 2 grader än vid 1,5. Vid klimatmötet i Belém 2025 bekräftade länderna båda gränserna på nytt.
En vanlig missuppfattning gäller enskilda år. Världsmeteorologiska organisationen WMO beräknar att 2025 var 1,44 grader varmare än 1850-1900, med en osäkerhet på 0,13 grader åt båda hållen. Snittet för 2023-2025 låg på 1,48 grader. Avtalets mål avser ändå ett medelvärde över flera decennier. Ett enskilt år över 1,5 grader betyder därför inte att målet formellt har passerats.
Så fungerar avtalet: klimatplaner och global översyn
Parisavtalet bygger på en cykel som ska höja ambitionen steg för steg. Inget land får ett utsläppstak utifrån. Varje land bestämmer självt sin nivå i en nationell klimatplan, på engelska Nationally Determined Contribution eller NDC. Naturvårdsverket beskriver att planerna ska skärpas successivt och stämmas av globalt vart femte år.
- Länderna lämnar in klimatplaner. Planen anger landets mål för utsläppen och kan innehålla åtgärder för klimatanpassning. Utvecklade länder förväntas ha mål för hela ekonomin.
- Länderna rapporterar. Sedan slutet av 2024 lämnar parterna transparensrapporter (Biennial Transparency Report) enligt en gemensam regelbok.
- FN sammanställer. Klimatsekretariatet ger varje år ut en syntesrapport om hur planerna står sig mot temperaturmålet.
- Global översyn. Vart femte år granskas de samlade framstegen för utsläpp, anpassning och finansiering.
- Nästa omgång planer. Resultatet av översynen ska vägleda länderna när de skriver sina nya, skarpare planer.
- 2015 Avtalet antas vid COP21 i Paris.
- 2016 Avtalet träder i kraft den 4 november.
- 2018 Regelboken för genomförandet antas vid COP24 i Katowice.
- 2021 Regelboken blir klar vid COP26 i Glasgow.
- 2023 Den första globala översynen avslutas vid COP28 i Dubai.
- 2024 De första transparensrapporterna lämnas in.
- 2025 Nya klimatplaner med mål för 2035 lämnas in inför COP30 i Belém.
- 2026 USA lämnar avtalet i januari. COP31 hålls i Antalya i november.
- 2028 Nästa globala översyn enligt artikel 14.
Vad kom den första globala översynen fram till?
Översynen vid COP28 slog fast att de globala utsläppen behövde nå sin topp senast 2025. Enligt Naturvårdsverket behöver utsläppen minska med 43 procent till 2030 och 60 procent till 2035 jämfört med 2019 för att hålla 1,5-gradersmålet inom räckhåll. Länderna enades om att gradvis ställa om bort från fossila bränslen i energisystemen för att nå nettonoll senast 2050. De kom också överens om att tredubbla kapaciteten för förnybar energi och fördubbla takten i energieffektiviseringen till 2030.
Är Parisavtalet juridiskt bindande?
Svaret är både ja och nej. Själva avtalet är ett bindande fördrag och vissa skyldigheter är tvingande. Andra delar formuleras som förväntningar och inget straff följer om ett land missar sitt mål.
| Skyldighet | Bindande? | Förklaring |
|---|---|---|
| Lämna in en klimatplan | Ja | Varje part ska ta fram och lämna in successiva planer enligt artikel 4. |
| Vidta åtgärder hemma | Ja | Parterna ska genomföra inhemska åtgärder i syfte att nå målen i sina planer. |
| Nå målet i planen | Nej | Själva resultatet är inte rättsligt tvingande. Länderna sätter sin nivå själva. |
| Rapportera öppet | Ja | Alla parter omfattas av ramverket för transparens, med visst utrymme för länder med låg kapacitet. |
| Stöd till utvecklingsländer | Ja för industriländer | Artikel 9 ålägger industriländer att bidra, men avtalet anger inget belopp. Beloppen beslutas vid klimatmötena. |
| Straff vid brister | Nej | Kommittén för efterlevnad är stödjande och icke bestraffande enligt artikel 15. |
Internationella domstolen i Haag gav den 23 juli 2025 ett enhälligt rådgivande yttrande om staters skyldigheter i klimatfrågan. Yttrandet är inte bindande i sig. Domstolen konstaterade ändå att klimatkonventionen, Kyotoprotokollet och Parisavtalet är rättsligt bindande. Enligt domstolen följer också skyldigheter av internationell sedvanerätt, som gäller alla stater oavsett vilka avtal de har skrivit under.
Hur går det för Parisavtalet 2026?
FN:s miljöprogram UNEP mäter varje år avståndet mellan ländernas löften och vad som krävs. Den senaste upplagan, Emissions Gap Report 2025 med undertiteln Off Target, kom i november 2025. Om alla klimatplaner genomförs fullt ut pekar beräkningen mot 2,3-2,5 graders uppvärmning under seklet. Med enbart dagens politik blir det upp till 2,8 grader.
Jämfört med rapporten året innan har siffrorna sjunkit, från 2,6-2,8 grader och 3,1 grader. UNEP påpekar själv att en tiondel av förbättringen beror på ändrade beräkningsmetoder. USA:s utträde ur avtalet väntas äta upp ytterligare en tiondel, så de nya planerna har bara flyttat kurvan marginellt. Sett över tio år är bilden ljusare: när avtalet antogs pekade prognoserna mot 3-3,5 grader.
Utsläppen ökar fortfarande. År 2024 nådde de globala utsläppen av växthusgaser 57,7 miljarder ton koldioxidekvivalenter, 2,3 procent mer än året innan.
Hur stora minskningar krävs?
IPCC och UNEP räknar på något olika sätt och landar i olika siffror. Därför redovisar vi båda, tillsammans med vad länderna själva har lovat.
| Minskning jämfört med 2019 | Till 2030 | Till 2035 |
|---|---|---|
| 1,5 grader enligt IPCC | 43 procent | 60 procent |
| 1,5 grader enligt UNEP | 40 procent | 55 procent |
| 2 grader enligt IPCC | 21 procent | 35 procent |
| 2 grader enligt UNEP | 25 procent | 35 procent |
| Ländernas planer enligt FN:s klimatsekretariat | ingen samlad siffra | cirka 12 procent (intervall 7-18) |
| Ländernas planer enligt UNEP | ingen samlad siffra | cirka 15 procent |
Därför skiljer siffrorna sig åt
Talen från IPCC kommer från sammanfattningen av den sjätte utvärderingen och avser scenarier där 1,5 grader nås utan eller med begränsad överskjutning. UNEP utgår från nyare utsläppsdata och egna scenarier. Klimatsekretariatet räknade på 113 parters nya planer, medan UNEP:s underlag var mindre. Skillnaderna är några procentenheter, men alla källor pekar åt samma håll.
Klimatplanerna för 2035
År 2025 var det dags för den tredje omgången klimatplaner, nu med mål för 2035. Många länder blev sena. När UNFCCC publicerade sin syntesrapport den 28 oktober 2025 fanns 64 nya planer. En uppdatering den 10 november omfattade 113 parter som tillsammans stod för 69 procent av de globala utsläppen 2019. I slutbeslutet från COP30 nämns 122 parter som hade lämnat in nya planer.
UNEP drar slutsatsen att uppvärmningen mätt som medelvärde över flera decennier kommer att passera 1,5 grader, mycket sannolikt inom det närmaste årtiondet. Uppgiften blir att göra överskjutningen så liten och kortvarig som möjligt. För varje tiondels grad som ska tas tillbaka behövs enligt UNEP att ungefär fem års globala koldioxidutsläpp i dagens takt fångas in och lagras permanent.
Klimatmötena efter Paris: COP28, COP29, COP30 och COP31
Avtalet omsätts i konkreta beslut vid de årliga klimatmötena. Klicka på flikarna för att se vad de senaste mötena kom fram till.
COP28 i Dubai
Här avslutades den första globala översynen. Beslutet kallas Förenade Arabemiratens konsensus och uppmanar till en omställning bort från fossila bränslen i energisystemen. Länderna enades om att tredubbla den förnybara kapaciteten och fördubbla takten i energieffektiviseringen till 2030.
COP29 i Baku
Huvudfrågan var finansiering. Industriländerna ska ta ledningen för att mobilisera minst 300 miljarder dollar per år till utvecklingsländer senast 2035. Det tidigare målet låg på 100 miljarder dollar per år. Alla aktörer uppmanas att tillsammans skala upp flödena till 1 300 miljarder dollar per år från offentliga och privata källor.
COP30 i Belém
Mötet pågick 10-22 november 2025 och drog över den planerade sluttiden. Huvudbeslutet heter Global Mutirão och uppmanar till insatser för att minst tredubbla finansieringen av klimatanpassning till 2035. Beslutet inrättar ett tvåårigt arbetsprogram om klimatfinansiering och startar också en Global Implementation Accelerator och en Belém Mission to 1.5 som ska hjälpa länderna att genomföra sina planer.
En färdplan bort från fossila bränslen fick stöd av över 80 länder men kom inte med i slutbeslutet. Mötets ordförande meddelade i stället att ordförandeskapet ska ta fram två färdplaner utanför det förhandlade beslutet, en om fossila bränslen och en om avskogning.
COP31 i Antalya
Nästa möte hålls i november 2026 i Antalya i Turkiet. Turkiet är värdland medan Australien leder själva förhandlingarna. Vid mötet ska ordförandeskapen bland annat redovisa arbetet med acceleratorn och Belém Mission to 1.5. Ett förberedande möte hålls i Stillahavsregionen.
USA och Parisavtalet 2026
USA har lämnat avtalet två gånger. Första utträdet trädde i kraft den 4 november 2020. Landet gick med igen genom att lämna in sitt godtagande i januari 2021 och var part från februari samma år.
Den andra gången började med en presidentorder den 20 januari 2025. Enligt FN:s depositarienotifikation mottogs anmälan den 27 januari 2025 och utträdet fick verkan den 27 januari 2026, ett år senare i enlighet med artikel 28. USA är därmed inte part i Parisavtalet i dag.
Steget tar inte slut där. I januari 2026 meddelade den amerikanska regeringen att landet också lämnar själva klimatkonventionen UNFCCC. FN har tagit emot den formella anmälan och enligt rapporteringen får utträdet verkan den 27 februari 2027. Fram till dess är USA fortfarande part i konventionen.
- USA behöver inte längre lämna in klimatplaner eller transparensrapporter enligt Parisavtalet.
- Så länge USA är part i klimatkonventionen kan landet delta som observatör, men beslut under Parisavtalet fattas bara av avtalets parter.
- UNEP räknar med att utträdet tar bort ungefär en tiondels grad av den förbättring som de nya klimatplanerna annars hade gett.
- Ett land som har lämnat avtalet kan ansluta sig igen, vilket USA gjorde 2021.
Sverige och EU i Parisavtalet
EU är en egen part i Parisavtalet och lämnar in en gemensam klimatplan för alla medlemsländer. Sverige skickar därför ingen egen plan till FN. De svenska åtagandena följer i stället av EU:s mål och av de nationella mål som riksdagen har beslutat.
I november 2025 lämnade EU in sin plan för 2035, med en minskning av nettoutsläppen på 66,25-72,5 procent jämfört med 1990. Målet för 2040 är numera lag och enligt EU-kommissionen trädde ändringen i klimatlagen i kraft i april 2026.
| Mål | EU | Sverige |
|---|---|---|
| 2030 | Minst 55 procent lägre nettoutsläpp än 1990 | 63 procent lägre utsläpp än 1990 i sektorer utanför EU:s utsläppshandel. Inrikes transporter utom flyg minst 70 procent lägre än 2010. |
| 2035 | 66,25-72,5 procent lägre nettoutsläpp (klimatplanen till FN) | Inget eget mål. Omfattas av EU:s plan. |
| 2040 | 90 procent lägre nettoutsläpp, varav högst 5 procentenheter via internationella krediter | 75 procent lägre utsläpp i sektorer utanför EU:s utsläppshandel |
| Långsiktigt | Klimatneutralt senast 2050 | Nettonoll senast 2045 och därefter negativa utsläpp. Utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än 1990. |
Det svenska klimatpolitiska ramverket antogs av riksdagen 2017 med bred majoritet. Det består av en klimatlag som gäller sedan den 1 januari 2018, klimatmålen och Klimatpolitiska rådet, ett oberoende expertorgan som granskar om regeringens politik är förenlig med målen. Naturvårdsverket beskriver ramverket som en nyckelkomponent i Sveriges arbete för att leva upp till Parisavtalet.
Stödet till andra länder är den andra delen. Sverige har avsatt 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond för 2024-2027 och är enligt regeringen den femte största givaren. Räknat per invånare är Sverige störst bland de stora givarna. Det samlade svenska klimatbiståndet nådde rekordnivån 11,1 miljarder kronor 2024. För 2025 anger regeringen 9,2 miljarder i texten och 9,3 miljarder i sin tabell.
Vill du se vad en familj kan göra på hemmaplan finns tips i guiden om vad man själv kan göra för miljön.
Så kan du förklara Parisavtalet för barn
Barn hör om klimatmöten i nyheterna och i skolan. Ett avtal mellan nästan alla länder kan kännas abstrakt, men grundidén går att förklara med vardagliga bilder. Börja gärna med vad barnet redan vet om vad klimat är.
Förklara för en tioåring
Nästan alla länder i världen har lovat varandra att försöka hindra jorden från att bli för varm. Varje land skriver sin egen plan för hur det ska släppa ut mindre. Vart femte år ses de igen, kollar hur det går och gör nya planer som ska vara lite bättre än de gamla.
- Var ärlig om att det går för långsamt, men berätta också att prognoserna har sjunkit sedan 2015.
- Undvik att måla upp 1,5 grader som en gräns där allt plötsligt går sönder. UNEP betonar att varje bråkdel av en grad som undviks minskar skadorna.
- Låt barnet ställa frågor om länder det känner till, till exempel varför ett land kan välja att lämna avtalet.
- Knyt an till sådant familjen kan påverka, så att samtalet slutar i handling i stället för oro.
Fler texter om samtal, skola och vardag finns i ämnet Barn, familj och klimat.
Vanliga frågor om Parisavtalet
Vad är Parisavtalet enkelt förklarat?
Ett globalt klimatavtal från 2015 där länderna har enats om att begränsa uppvärmningen till väl under 2 grader och sträva efter 1,5 grader. Varje land bestämmer självt sina utsläppsmål i en klimatplan som ska skärpas vart femte år.
Vad är målet med Parisavtalet?
Avtalet har tre mål. Temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader med strävan mot 1,5 grader. Förmågan att anpassa sig till klimatförändringarna ska öka. Finansiella flöden ska styras mot en utveckling med låga utsläpp.
Hur många länder är med i Parisavtalet?
FN anger 195 parter, 194 stater plus EU. Den siffran räknar med USA, som lämnade avtalet i januari 2026. Endast ett fåtal länder står i dag utanför.
Är Parisavtalet bindande?
Avtalet är ett rättsligt bindande fördrag. Länderna måste lämna in klimatplaner, vidta åtgärder och rapportera öppet. Själva utsläppsmålen i planerna är däremot inte tvingande och inga straff följer om ett land missar dem.
Är USA med i Parisavtalet?
Nej, USA:s andra utträde fick verkan den 27 januari 2026. Landet har också anmält att det lämnar FN:s klimatkonvention, vilket enligt rapporteringen gäller från februari 2027.
Hur bidrar Sverige till Parisavtalet?
Sverige ingår i EU:s gemensamma klimatplan och har egna mål om nettonollutsläpp senast 2045. Sverige ger också klimatbistånd, bland annat 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond för 2024-2027.
Kommer världen att klara 1,5 grader?
UNEP bedömer att uppvärmningen mätt över flera decennier mycket sannolikt passerar 1,5 grader inom det närmaste årtiondet. Målet blir då att hålla överskjutningen liten och få ner temperaturen igen till 2100. Om alla klimatplaner genomförs pekar beräkningarna mot 2,3-2,5 grader.
Källor
- FN: The Paris Agreement
- FN:s fördragssamling: Parisavtalets text
- FN: Depositarienotifikation C.N.71.2025 om USA:s utträde
- UNEP: Emissions Gap Report 2025
- UNEP: New climate pledges only slightly lower dangerous global warming projections
- UNFCCC: NDC Synthesis Report, uppdatering 10 november 2025
- UNFCCC: Global Mutirão, beslutstext från COP30
- IPCC: AR6 Synthesis Report, Summary for Policymakers
- WMO: WMO confirms 2025 was one of warmest years on record
- UN News: COP30 i Belém
- FN: COP29 i Baku
- Australiens regering: COP31
- UNRIC: Internationella domstolens yttrande om klimatet
- Harvard Law School EELP: Paris Climate Agreement
- Climate Home News: US set to exit UN climate convention in February 2027
- Naturvårdsverket: Vad är Parisavtalet?
- Naturvårdsverket: Hur går det globala klimatarbetet?
- Naturvårdsverket: Hur bidrar världens länder?
- Naturvårdsverket: Hur bidrar Sverige till Parisavtalet?
- Naturvårdsverket: Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk
- Regeringen: Fem år med Parisavtalet
- Regeringen: Sveriges klimatbistånd
- Regeringen: Gröna klimatfondens chef besöker Sverige
- Europeiska kommissionen: European Climate Law
- Europeiska kommissionen: EU:s nya klimatplan inför COP30
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
