Klimat är det väder som brukar råda på en plats, räknat som ett genomsnitt över många år. Vädret märker du när du går ut genom dörren. Klimatet syns först när årtionden av mätningar läggs ihop. Det är där frågorna om ett varmare Sverige får sina svar.
Kort svar
Meteorologer definierar klimat som medelvärdet av vädret under 30 år. Hit hör temperatur, nederbörd, vind och snötäcke men också hur mycket vädret brukar variera. Den period som beskriver dagens klimat i Sverige är 1991-2020.
Texten är startpunkten för ämnet Klimatet förklarat, där fördjupningar om klimatzoner, växthuseffekten och Sveriges klimat samlas.
Vad är klimat?
Ordet klimat används ofta som om det betydde väder, men inom meteorologin är skillnaden tydlig. SMHI beskriver klimat som det långsiktiga medelvärdet av väderförhållandena på en viss plats, ofta över trettio år. Till klimatet räknas inte bara medeltemperaturen. Lika viktigt är hur mycket det regnar och snöar, hur det blåser och hur stora svängningarna brukar vara mellan olika år.
Att perioden är 30 år lång är ingen slump. Världsmeteorologiska organisationen WMO bestämde redan på 1930-talet att en normalperiod ska sträcka sig över 30 år. Samma regel gäller fortfarande. En lång period gör att enstaka varma eller kalla år väger lätt i medelvärdet.
Bilden nedan visar idén i förenklad form. Varje stapel står för ett års väder, medan den streckade linjen är medelvärdet som kallas klimat.
Väder och klimat: vad är skillnaden?
Väder är tillståndet i atmosfären just nu eller under de närmaste dagarna. SMHI skriver att vädret kan variera från dag till dag, med växlingar i temperatur, vind, regn, snö och moln. Klimatet är ramen som vädret rör sig inom.
| Väder | Klimat | |
|---|---|---|
| Tidsskala | Timmar, dagar och veckor | Minst 30 år |
| Beskriver | Hur det är ute nu | Hur det brukar vara |
| Exempel | ”I morgon blir det regn och blåsigt” | ”Juli brukar vara varmare än januari” |
| Tas fram med | Väderprognoser | Statistik över lång tid och klimatmodeller |
| Du använder det för att | Välja kläder för dagen | Veta vad som växer i trädgården och hur huset ska tåla vintern |
En kall vinter betyder inte att klimatet har blivit kallare. SMHI tog upp just det i februari 2026, efter en kall januari i stora delar av landet. I Abisko låg medeltemperaturen för januari på minus 14,9 grader, hela 5,3 grader under normalvärdet för 1991-2020. Jämfört med den äldre perioden 1961-1990 var avvikelsen 3,0 grader. I Sundsvall var samma månad kallare än den nya normalen men 1,7 grader varmare än den gamla.
Samtidigt var januari 2026 globalt 1,47 grader varmare än genomsnittet för 1850-1900. Ett kallt hörn av världen säger lite om hela jordens klimat, eftersom det är trenden över många år som räknas.
Så mäts klimatet: normalperioder
SMHI beskriver Sveriges klimat med hjälp av normalvärden. Ett normalvärde är genomsnittet för en plats under en normalperiod på 30 år, till exempel medeltemperaturen i januari eller nederbörden under ett år. Sedan den 1 januari 2021 används perioden 1991-2020 för att beskriva dagens klimat. WMO rekommenderar en ny normalperiod vart tionde år. Nästa period, 2001-2030, räknas fram 2031.
För att studera hur klimatet förändras har SMHI kvar den äldre perioden 1961-1990 som huvudsaklig referens. De två perioderna fyller olika syften: den nya visar hur det är nu och den gamla visar hur mycket som har ändrats.
| Årsmedeltemperatur | 1961-1990 | 1991-2020 |
|---|---|---|
| Södra Sverige | 6 till 8 °C | 7 till 9 °C |
| Norra Sverige | minus 3 till 0 °C | minus 2 till plus 1 °C |
Skillnaden ser liten ut på papperet. En grad högre årsmedeltemperatur över ett helt landskap räcker ändå för att flytta gränser mellan klimattyper, förlänga växtsäsongen och korta tiden med snö på marken, som avsnitten nedan visar.
Faktorer som påverkar klimatet
Jordens klimat drivs av solen, men hur solens energi fördelas avgörs av flera samverkande faktorer. SMHI nämner solstrålningen, cirkulationen i atmosfären och haven, topografin och växthuseffekten som grundläggande drivkrafter. Några verkar under dagar och år, andra under miljontals år.
Solens strålning
Hur högt solen står beror på latitud och årstid. Nära ekvatorn når strålningen marken nästan lodrätt mitt på dagen under större delen av året, medan solen står lågt nära polerna.
Luft och hav i rörelse
Cirkulationen i atmosfären och haven fördelar värmen över jorden. Sverige ligger i västvindsbältet nära norra Atlanten. Det ger ett mycket milt vinterhalvår med tanke på hur långt norrut landet ligger.
Höjd och närhet till hav
Topografin styr klimatet lokalt. Vintrarna är mildast längs Götalands kuster. I fjällen ligger trädgränsen nära 900 meter över havet i söder men bara omkring 600 meter i nordväst.
Växthusgaserna
Vattenånga, koldioxid, metan och lustgas håller kvar värme i atmosfären. Utan dem vore jorden 35 grader kallare än i dag, enligt Naturvårdsverket.
Återkopplingar
Mängden vattenånga i luften följer temperaturen och förstärker därför en uppvärmning som redan har börjat. SMHI nämner också snötäcket som exempel på en återkoppling.
Långsamma naturliga krafter
Kontinenternas rörelser och variationer i solen har gjort jordens klimat både mycket varmare och mycket kallare än i dag. Stora vulkanutbrott kyler vanligtvis klimatet.
Växthuseffekten: naturlig och förstärkt
Utan växthuseffekten hade livet på jorden sett helt annorlunda ut, om det alls hade funnits. Naturvårdsverket beskriver hur atmosfären håller kvar värmeenergin från solen ungefär som glasväggarna håller kvar värmen i ett växthus. Effekten är en förutsättning för liv.
- Solljuset passerar atmosfären och värmer marken och haven.
- Den uppvärmda ytan strålar ut värme mot rymden.
- Växthusgaser i luften fångar upp en del av värmestrålningen och sänder den tillbaka mot marken.
- Fler växthusgaser i luften betyder att mer värme stannar kvar och att temperaturen stiger.
Problemet uppstår när människan tillför mer växthusgaser än vad som finns naturligt. Luftens halt av koldioxid har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid och stiger med omkring 0,5 procent per år. Metanhalten har ökat med över 150 procent och lustgasen med drygt 20 procent. IPCC konstaterar att koldioxidhalten år 2019 var högre än någon gång under minst två miljoner år.
Vattenånga står för minst tre fjärdedelar av den naturliga växthuseffekten. Människan påverkar inte mängden direkt, eftersom den styrs av temperaturen. När luften blir varmare ökar halten vattenånga och uppvärmningen förstärks. En fördubblad koldioxidhalt skulle på egen hand värma jorden med drygt en grad. Med återkopplingarna inräknade bedöms uppvärmningen bli omkring tre grader.
Vissa luftföroreningar bildar partiklar som kyler klimatet och döljer en del av växthusgasernas värmande effekt. När partikelutsläppen minskar blir uppvärmningen därför tydligare.
Vilka är de fyra klimatzonerna?
Frågan om de fyra klimatzonerna utgår från en enkel indelning efter latitud. Ju längre från ekvatorn, desto lägre står solen och desto mindre värme når marken per kvadratmeter. Den meteorologiska tjänsten meteoblue använder en sådan modell i sitt utbildningsmaterial, med de här gränserna:
| Zon | Ungefärligt läge | Kännetecken |
|---|---|---|
| Tropisk zon | 0 till 23,5 grader från ekvatorn | Solen står nästan rakt upp mitt på dagen större delen av året. Varmt, fuktigt och ofta täta moln. |
| Subtropisk zon | 23,5 till 40 grader | Mest solstrålning på sommaren, tunna moln och torr luft. Här ligger de flesta av jordens öknar. |
| Tempererad zon | 40 till 60 grader | Tydliga årstider, nederbörd fördelad över året och lång växtsäsong. |
| Kall zon (polar) | 60 till 90 grader | Solen står lågt, sommaren har midnattssol och växter hinner bara växa några månader per år. |
Forskare och SMHI använder oftast en mer detaljerad indelning, Köppens klimatklassifikation. Den bygger på månadsmedelvärden för temperatur och nederbörd och delar jorden i fem huvudtyper. Gränserna är satta så att de stämmer med den naturliga vegetationen. Systemet fick sin slutliga form på 1930-talet.
- ATropiskt regnklimat. Alla månader har en medeltemperatur över 18 grader.
- BTorrt klimat. Nederbörden är lägre än den möjliga avdunstningen. Hit hör stäpp och öken.
- CVarmtempererat klimat. Kallaste månaden ligger över minus 3 grader och varmaste månaden över 10 grader. Lövskog dominerar.
- DKalltempererat klimat. Kallaste månaden ligger under minus 3 grader och varmaste över 10 grader. Barrskog dominerar.
- EPolärt klimat. Varmaste månaden ligger under 10 grader. Hit hör tundra och glaciärer.
Sverige spänner över tre av typerna: varmtempererat i söder, kalltempererat i större delen av landet och polärt klimat högt upp i fjällen. Gränsen har flyttats. Under 1961-1990 hade det varmtempererade klimatet svårt att nå över Sydsvenska höglandet, men med normalperioden 1991-2020 når det upp till Mälardalen och en bit längs kusten i södra Norrland.
Sveriges klimat i korthet
För sin breddgrad har Sverige ett milt klimat. Landet ligger i västvindsbältet, där vindarna oftast kommer från sydväst eller väst. Närheten till norra Atlanten håller uppe temperaturen under vinterhalvåret.
Variationerna inom landet är stora. I juli ligger medeltemperaturen runt 18 grader i stora delar av Götaland och södra Svealand, medan den lägsta julimedeltemperaturen bland SMHI:s stationer är 8 grader vid Tarfala. Vintern är som mildast vid Götalands kuster, där januari i snitt ligger kring 1 till 2 grader. I de kallaste dalgångarna i norra Lappland är januarimedeltemperaturen omkring minus 15 grader. Ibland faller kvicksilvret under minus 40.
Vad är klimatförändringar?
Klimatförändringar betyder att klimatets medelvärden och mönster förskjuts över tid. Jordens klimat har skiftat många gånger tidigare, mellan istider och varma perioder. Det som skiljer dagens förändring från de tidigare är takten och orsaken. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har den globala yttemperaturen stigit snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod på minst 2 000 år.
IPCC slår fast att mänsklig aktivitet, främst genom utsläpp av växthusgaser, otvetydigt har orsakat den globala uppvärmningen. Under 2011-2020 var jordens yta i genomsnitt 1,09 grader varmare än under 1850-1900, med ett osäkerhetsintervall på 0,95 till 1,20 grader. Över land var ökningen större än över haven.
Klimatläget 2026: de senaste siffrorna
Siffrorna har fortsatt uppåt efter IPCC:s rapport. Världsmeteorologiska organisationen WMO beräknade i januari 2026 att året 2025 var 1,44 grader varmare än 1850-1900, med en osäkerhet på 0,13 grader åt båda hållen. Medelvärdet för de tre åren 2023-2025 landade på 1,48 grader. Naturvårdsverket anger cirka 1,3 grader för den senaste tioårsperioden jämfört med andra hälften av 1800-talet. De tre åren 2023-2025 är de varmaste som har uppmätts.
Därför skiljer siffrorna sig åt
Ett enskilt år kan bli varmare eller svalare beroende på naturliga svängningar som El Niño och La Niña. Ett medelvärde över tio år eller fler är stabilare. Kontrollera därför alltid vilken period som jämförs med vilken när du ser olika tal i nyheterna.
Havet stiger också. Den globala havsnivån steg med omkring 20 centimeter mellan 1901 och 2018. Mellan 2006 och 2018 var takten i genomsnitt 3,7 millimeter per år, ungefär dubbelt så snabbt som under 1971-2006.
Så har Sveriges klimat förändrats
- Årsmedeltemperaturen för 1991-2020 var 1,9 grader högre än för 1861-1890. Det är ungefär dubbelt så mycket som den globala ökningen på 0,9 grader mellan samma perioder.
- Årsnederbörden har ökat från omkring 600 millimeter per år på 1930-talet till nästan 700 millimeter efter år 2000.
- Under 1991-2020 hade landet i snitt 16 färre dagar per år med snötäcke än under 1961-1990.
- Vegetationsperioden har blivit nästan 30 dagar längre sedan början av 1900-talet.
- Det varmtempererade klimatet har flyttat norrut och når nu upp till Mälardalen.
SMHI bedömer att Sverige fortsätter att bli varmare och blötare. Somrarna väntas bli varmare och nederbörden öka mest på vintern, samtidigt som skyfallen på sommaren blir kraftigare. I södra Sverige kan somrarna bli torrare. Vad en familj själv kan bidra med tas upp i guiden om vad man kan göra för miljön.
Så förklarar du vad klimat är för barn
Barn möter ordet klimat tidigt, både i skolan och i nyheterna. Det hjälper att börja i något de redan känner till, som vädret utanför fönstret eller kläderna i hallen.
Förklara för en nioåring
Vädret är hur det är ute i dag. Klimatet är hur det brukar vara där du bor. Om du skrev upp vädret varje dag i 30 år och räknade ut ett medelvärde skulle du få fram klimatet. Därför kan det vara kallt en dag fast jorden som helhet blir varmare.
Prata om årstiderna. Fråga vilka kläder ni brukar ha på er i januari och vilka ni har i juli. Det som händer varje år är klimat. Det som händer i dag är väder.
Gör en väderdagbok under en månad. Skriv upp temperatur och nederbörd varje morgon och jämför sedan med SMHI:s normalvärden för er ort. Barnet ser då själv att en enskild dag kan avvika mycket från det normala utan att klimatet har ändrats.
Ta fram en jordglob och leta upp de fyra klimatzonerna. Prata om varför solen står högt vid ekvatorn men lågt vid polerna. Ett nästa steg kan vara växthuseffekten, gärna med bilden av glasväggarna i ett växthus.
Håll tonen lugn och saklig. Fler texter om samtal, skola och vardag finns i ämnet Barn, familj och klimat.
Ordlista: viktiga ord om klimat
- Klimat
- Det genomsnittliga vädret på en plats under minst 30 år.
- Väder
- Tillståndet i atmosfären just nu eller de närmaste dagarna.
- Normalperiod
- En 30-årsperiod som används för att beskriva klimatet. Nu gäller 1991-2020.
- Normalvärde
- Medelvärdet för en plats under en normalperiod, till exempel medeltemperaturen i juli.
- Klimatzon
- Ett område med ungefär samma klimat, ofta indelat efter latitud.
- Köppens klimatklassifikation
- Ett system med fem huvudtyper av klimat som bygger på temperatur och nederbörd.
- Växthuseffekt
- Att gaser i atmosfären håller kvar värme som annars skulle stråla ut i rymden.
- Växthusgas
- En gas som fångar värmestrålning, till exempel vattenånga, koldioxid, metan och lustgas.
- Återkoppling
- En effekt som förstärker eller dämpar en förändring som redan har börjat.
- Global uppvärmning
- Ökningen av jordens medeltemperatur sedan 1800-talet.
- Vegetationsperiod
- Den del av året då dygnsmedeltemperaturen ligger över plus 5 grader.
- Nederbörd
- Vatten som faller från atmosfären som regn, snö eller hagel.
Letar du efter andra ord för klimat finns en lista med synonymer till klimat.
Vanliga frågor om klimat
Vad är klimat enkelt förklarat?
Klimat är hur vädret brukar vara på en plats under lång tid. Meteorologer räknar fram medelvärden för 30 år. I Sverige används i dag perioden 1991-2020.
Vad är skillnaden mellan väder och klimat?
Väder är det som händer i atmosfären nu och de närmaste dagarna, medan klimat är genomsnittet av vädret under 30 år. En kall vecka säger därför lite om klimatet.
Vilka faktorer påverkar klimatet?
Solens strålning, cirkulationen i luften och haven, höjd och avstånd till hav samt växthusgaserna i atmosfären styr klimatet. Till det kommer återkopplingar som vattenånga och snötäcke. Över mycket lång tid påverkar även kontinenternas rörelser.
Vilka är de fyra klimatzonerna?
Den tropiska, subtropiska, tempererade och kalla zonen, indelade efter avståndet till ekvatorn. Forskare använder ofta Köppens system med fem huvudtyper i stället. Där räknas även torra klimat som en egen typ.
Vad är klimatförändringar?
Långsiktiga förändringar av klimatets medelvärden och mönster. Den uppvärmning som pågår nu är enligt IPCC orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. År 2025 var jorden omkring 1,4 grader varmare än under 1850-1900. Sverige har värmts upp ungefär dubbelt så mycket som jorden i genomsnitt.
Hur mycket varmare har Sverige blivit?
Enligt SMHI var årsmedeltemperaturen i Sverige 1,9 grader högre under 1991-2020 än under 1861-1890. Den globala ökningen mellan samma perioder var 0,9 grader.
Varför räknar man klimat över 30 år?
WMO bestämde redan på 1930-talet att en normalperiod ska vara 30 år. Så lång tid jämnar ut enstaka varma och kalla år. Perioderna går också att jämföra mellan olika platser och över tid.
Källor
- SMHI: Klimat för elever
- SMHI: Klimat eller väder?
- SMHI: Normalperioden 1991-2020
- SMHI: Jämförelse av normalperioder
- SMHI: Ny normalperiod införs vid årsskiftet
- SMHI: Kallt väder men inte kallare klimat
- SMHI: Jordens huvudklimattyper
- SMHI: Det varmtempererade klimatet har förskjutits norrut
- SMHI: Sveriges klimat
- SMHI: Vegetationsperiod
- SMHI: Ny analys tydliggör förändringar av Sveriges klimat
- Naturvårdsverket: Klimatförändringar
- Naturvårdsverket: Växthuseffekten förstärks
- Naturvårdsverket: Därför blir det varmare
- IPCC: AR6 Synthesis Report, Summary for Policymakers (2023)
- WMO: WMO confirms 2025 was one of warmest years on record
- meteoblue: General climate zones
Uppgifterna kontrollerades 12 oktober 2026.
