Ett hem helt utan kemikalier finns inte. Det går ändå att minska mängden miljögifter och hormonstörande ämnen som barnen får i sig, ofta med enkla vanor. Här går redaktionen igenom var ämnena finns, vad som gör störst skillnad och vad svenska myndigheter råder föräldrar att göra rum för rum.
- Barn är känsligare för kemikalier än vuxna eftersom kroppen fortfarande utvecklas och de stoppar saker i munnen.
- Kemikalier från prylar samlas i damm. Vädra, ventilera och torka golven där små barn kryper och leker.
- Låt små barn leka med leksaker, inte med nycklar, mobiler eller sladdar.
- Rensa bort gamla leksaker i mjuk plast. EU:s regler för kemikalier i leksaker skärptes kraftigt 2013.
- Värm mat och välling i glas eller porslin och tvätta nya kläder och textilier innan de används.
- Ring 112 och be om Giftinformation om barnet har fått i sig något farligt.
Vad är miljögifter och varför är barn extra känsliga?
Miljögifter är skadliga ämnen som sprids i miljön och ofta bryts ned mycket långsamt. Vissa, som PFAS och bromerade flamskyddsmedel, finns kvar länge i naturen och kan lagras i levande organismer. Andra, som kadmium, tas upp av grödor från marken och följer med maten. Sveriges miljömål Giftfri miljö säger att halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och att deras påverkan på hälsa och ekosystem ska vara försumbar.
Barn tål mindre av flera skäl. Hjärnan, hormonsystemet och immunförsvaret fortsätter att utvecklas efter födseln. Barn andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt än vuxna. De minsta utforskar också världen genom att känna och smaka på saker och de kryper på golv där damm samlar kemiska ämnen.
Kemiska ämnen når barnet främst via maten, dammet och luften inomhus, saker barnet suger på och produkter som kommer i kontakt med huden. Källor: Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och 1177.
Risken från en enskild pryl är normalt mycket liten, skriver Kemikalieinspektionen. Målet är att sänka den totala mängden ämnen som barnet utsätts för. Har barnet sugit på något olämpligt vid några enstaka tillfällen innebär det vanligtvis ingen fara.
Hormonstörande ämnen, PFAS och metaller: de viktigaste ämnesgrupperna
Hormonstörande ämnen är främmande ämnen som kan störa kroppens eget hormonsystem och till exempel påverka ämnesomsättningen eller förmågan att få barn. Det mest kritiska skedet är fosterstadiet. Hos foster och små barn är kroppens egen reglering av hormonnivåerna inte färdigutvecklad, vilket ökar risken för bestående effekter. Vissa ftalater och flamskyddsmedel är hormonstörande eller misstänks vara det.
Tabellen samlar de ämnesgrupper som myndigheterna oftast tar upp i sina råd till föräldrar. På mobilen visas varje rad som ett eget kort.
| Ämnesgrupp | Här kan det finnas | Så minskar du risken |
|---|---|---|
| Ftalater (mjukgörare) | Mjuk PVC-plast: äldre plastleksaker, plastgolv, sandaler, suddgummin och plasttryck på kläder | Rensa gamla leksaker i mjuk plast. Undvik kläder med plasttryck till små barn. |
| Bisfenoler, till exempel BPA | Vissa plaster, lacker och ytskikt i material som kommer i kontakt med mat | Värm mat i glas eller porslin. Använd bara kärl som är märkta för mikrovågsugn. |
| PFAS | Vatten-, fett- och smutsavvisande textilier, non-stickbeläggning, skidvalla, kosmetika, matförpackningar samt mat och dricksvatten | Fråga efter PFAS-fria alternativ. Välj bort ytbehandling som du inte behöver. |
| Bromerade flamskyddsmedel | Elektronik som tv och dator, isoleringsmaterial, möbler och textilier i offentlig miljö | Vädra, ha god ventilation och håll dammet borta där barnen leker. |
| Bly | Nycklar, böjda kökskranar, fiskesänken, smycken köpta utanför EU, gamla keramikkärl och vilt skjutet med blyammunition | Låt inte barn suga på nycklar. Spola tills vattnet är kallt innan du tappar upp. |
| Kadmium | Mat, främst spannmål och potatis, men också uppladdningsbara batterier, konstnärsfärger och gammal plast | Ät varierat. Barn upp till 12 år bör inte äta hel lever eller njure. |
| Kvicksilver | Lågenergilampor, lysrör, gamla termometrar och insjöfisk som abborre, gädda, gös och lake | Dammsug aldrig upp en trasig lampa. Lämna resterna som farligt avfall. |
| Dioxin och PCB | Fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern | Barn och unga under 18 år bör äta sådan fisk högst två till tre gånger per år. |
| Arsenik | Riskakor, risdrycker, risgröt och risvälling | Inga riskakor eller risdrycker före sex års ålder. Ris högst fyra gånger i veckan. |
| Doftämnen och konserveringsmedel | Parfymerade schampon, tvålar, tvättmedel, våtservetter och leksaker som luktar starkt | Välj oparfymerat. Använd tvättlapp och vatten till vardags. |
| Antibakteriella ämnen | Kläder märkta anti-odour eller antimicrobial, vissa textilier, leksaker och kylskåp | Välj bort dem. Tvål, såpa och vatten räcker gott för städning. |
Rum för rum: checklista för ett giftfriare hem
Börja där barnen är mest. För de minsta är det barnrummet och golven, för större barn även badrummet och köket. Välj en flik och bocka av en sak i taget.
Barnrummet
- Låt barn under tre år bara leka med leksaker som är avsedda för deras ålder. Kraven är extra hårda för dem.
- Ge inte nycklar, mobiltelefoner, sladdar eller gammal elektronik som leksak.
- Välj CE-märkta leksaker och köp helst från företag inom EU.
- Torka golv och ytor fuktigt eller torrmoppa. En del dammsugarfilter släpper igenom små partiklar.
- Undvik tv och dator i barnets rum.
- Tvätta nya gosedjur, sängkläder och textilier före första användningen.
- Vädra en ny madrass som luktar starkt tills lukten har försvunnit.
- Vänta några dygn efter en renovering innan barnet sover i rummet.
- Gör slajm av ingredienser från köket, inte av lim, borsyra eller borax.
Köket
- Använd bara kärl och förpackningar märkta med glas och gaffel eller texten ”till livsmedel” i kontakt med mat.
- Värm mat och välling i glas eller porslin. En kastrull på spisen går också bra.
- Spola tills vattnet är kallt när du tar vatten till mat och dryck.
- Använd inte keramik eller emaljerade kärl av okänt ursprung till sur mat och dryck.
- Välj bort tallrikar och muggar av plast blandad med bambu. Blandningen är inte tillåten i EU.
- Ät varierat och växla mellan olika sorter och märken.
- Har ni egen brunn: kontrollera vattnet minst vart tredje år.
Badrummet
- Välj oparfymerade produkter, både till barnet och till dig själv som är nära barnet.
- Använd inte mer schampo, tvål och hudkräm än nödvändigt.
- Tvätta med tvättlapp och vatten till vardags och spara våtservetterna till resor.
- Ingen svart henna på barn. Hårfärg har en varningstext för personer under 16 år.
- Förvara läkemedel, batterier och kemiska produkter i originalförpackning utom syn- och räckhåll.
Städ och tvätt
- Städa med vatten, såpa eller andra milda medel.
- Välj bort bakteriedödande produkter.
- Använd miljömärkt och oparfymerat tvättmedel.
- Tvätta nya kläder, lakan och handdukar innan de används.
- Ställ maskindiskmedel, tvättmedel och tändvätska högt upp där barnen varken ser eller når dem.
- Häll aldrig över kemiska produkter i läskflaskor eller muggar.
- Lita inte på barnskyddande förslutningar. Barn kan få upp dem, det tar bara längre tid.
- Lämna farliga kemiska produkter som farligt avfall på återvinningscentralen.
Hela hemmet
- Vädra ofta och se till att ventilationen fungerar.
- Håll nere dammet där barnen kryper och leker.
- Fundera på om ni behöver alla elektriska prylar ni har hemma.
- Köp gärna begagnade textilier. De har redan tvättats många gånger.
- Handla från säljare inom EU när du köper på nätet.
- Välj miljömärkt färg och byggmaterial när du renoverar.
Begagnade leksaker: vad du kan behålla och vad du bör rensa
Att köpa och använda begagnat är oftast det hållbara valet, skriver Kemikalieinspektionen. Undantaget är gamla leksaker i mjuk plast. EU skärpte reglerna för kemikalier i leksaker kraftigt 2013 och i nyare leksaker är många farliga ämnen förbjudna. Gamla leksaker av trä och hårdplast innebär inte samma risk.
Myndigheterna har tagit fram en checklista för begagnade leksaker tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket. Så här kan du gå igenom lådan:
- Rensa mjuk, klibbig eller starkt luktande plastTill exempel gamla dockhuvuden och badankor. Mjukplasten kan innehålla hormonstörande ämnen.
- Kläm och dra i leksakenDelar som lossnar kan kväva ett litet barn och sömmar som går upp kan släppa ut fyllningen.
- Plocka bort långa band och starka magneterFlera magneter som sväljs och dras till varandra kan ge allvarliga tarmskador.
- Kontrollera batteriluckanDen ska vara svår för barn att öppna, till exempel med en skruv. Ett nedsvalt knappcellsbatteri kan snabbt ge svåra frätskador.
- Se över sladd och stickpropp på leksaker med elLeksaker får aldrig kopplas direkt till vägguttaget utan ska ha en transformator som ger högst 24 volt.
- Ge inte bort det du har valt bortLämna det på kommunens återvinningscentral i stället.
Var extra vaksam med trendleksaker som blir populära på kort tid. Kemikalieinspektionens erfarenhet är att de ofta tillverkas snabbt utanför EU och att kontrollen då kan bli sämre. Undersökningar har också visat att kinetisk och magisk leksand kan innehålla låga halter av asbest.
En ny EU-förordning om leksakers säkerhet trädde i kraft den 1 januari 2026. Den förbjuder bland annat hormonstörande ämnen, PFAS och bisfenoler i leksaker och kräver ett digitalt produktpass som kan läsas med en QR-kod. Reglerna börjar gälla den 1 augusti 2030. Fram till dess är det de nuvarande reglerna som gäller för leksaker i butik.
Mat och dricksvatten: där de flesta miljögifter kommer in
Vi får i oss mest PFAS via mat och dricksvatten. Kadmium kommer också främst via maten, eftersom växterna tar upp det från marken. Livsmedelsverkets viktigaste råd är därför enkelt: ät varierat och växla mellan olika sorter och märken. Då minskar risken att få i sig mycket av ett enskilt ämne.
Fisk
Fisk är bra mat för barn och Livsmedelsverket råder små barn att äta fisk två till tre gånger i veckan. Några få sorter innehåller höga halter av dioxin och PCB: strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken, vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern, röding från Vättern samt ål. Pojkar upp till 18 år, flickor och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta dem oftare än två till tre gånger per år. Laxen och sillen i vanliga affärer är nästan alltid odlad eller kommer från andra vatten.
Egenfångad abborre, gädda, gös och lake kan innehålla kvicksilver. Variera med annan fisk om barnet äter sådan fisk oftare än en gång i veckan. Vissa sjöar är förorenade med PFAS och kommunens miljö- och hälsoskydd kan svara på om ni behöver begränsa fisk därifrån.
Ris, lever och svamp
Riskakor och risdrycker innehåller arsenik och bör inte ges till barn under sex år. Risgröt och risvälling går bra om du varierar med andra sorter, men totalt bör barn inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger i veckan. Barn upp till 12 år bör inte äta hel lever eller njure. Ingen bör äta brunt krabbkött eller vildväxande snöbolls- och kungschampinjoner, eftersom de kan innehålla mycket kadmium. Leverpastej går bra. Mer finns i Livsmedelsverkets kostråd för små barn.
Dricksvatten och egen brunn
Sedan den 1 januari 2026 har Sverige ett nationellt gränsvärde för PFAS i dricksvatten: 4 nanogram per liter för summan av fyra PFAS-ämnen (PFAS 4) och 100 nanogram per liter för 21 ämnen (PFAS 21). Värdet för PFAS 4 är lägre än i EU:s dricksvattendirektiv, eftersom Livsmedelsverkets riskvärdering visade att EU-värdet inte skyddar hälsan tillräckligt.
Har ni egen brunn ansvarar ni själva för vattnet. Kontrollera kvaliteten minst vart tredje år och lägg till PFAS i analysen om brunnen ligger i ett område som kan vara förorenat. Kommunen kan berätta vad som är viktigt att mäta där ni bor.
Plast och varm mat
All plast innehåller kemikalier och plast som värms upp kan släppa ifrån sig mer, enligt 1177. Rådet är att värma mat och välling i glas eller porslin, även när plasten är godkänd för mikrovågsugn. Sedan den 20 januari 2025 är BPA och andra farliga bisfenoler som huvudregel förbjudna i material som kommer i kontakt med mat, med övergångstider för vissa produkter.
Kläder, textilier och nya möbler
Nya kläder och sängkläder innehåller ofta kemikalierester från tillverkningen, till exempel ämnen som ger färg eller skyddar mot fukt under långa transporter. Tvätta därför kläder, handdukar, lakan och gosedjur innan de används första gången. Tvätta gärna dina egna nya kläder också, eftersom barnet ofta är nära dig. Begagnat är ett bra alternativ eftersom plaggen redan har tvättats många gånger.
Vatten-, fett- och smutsavvisande plagg kan vara behandlade med PFAS. Vissa ytterkläder märks PFC-free för att visa att de inte är det. Fråga i butiken hur plagget är ytbehandlat om det inte framgår.
Plagg som marknadsförs som luktfria eller antibakteriella är behandlade med biocider. Ämnena sköljs ut redan vid de första tvättarna och hamnar i naturen, där de misstänks bidra till antibiotikaresistens. Ull har vanligtvis ingen sådan behandling.
Ärvda yllefiltar och mattor kan vara behandlade mot mal med bekämpningsmedel som inte längre är tillåtna. Kemikalieinspektionen avråder från att låta barn använda gamla ylleprodukter mot huden. Spara dem hellre som dekoration. Färg, byggmaterial och nya möbler avger mest kemikalier när de är nya, så vädra extra efter en renovering.
Handla smartare: märkningar och din rätt att fråga
CE-märkning på leksaker och elektronik betyder att tillverkaren lovar att varan uppfyller EU:s krav. Det är ingen garanti för att varan saknar skadliga ämnen. Företagen märker själva och kontroller har visat att märkningen inte alltid stämmer.
Varor som köps direkt från säljare utanför EU omfattas inte av samma krav. De kan innehålla ämnen som är förbjudna här, till exempel bly och kadmium i smycken, ftalater i mjuka plastleksaker och vissa flamskyddsmedel i elektronik.
När du handlar i EU har du rätt att få veta om en vara innehåller något av de särskilt farliga ämnena på EU:s kandidatförteckning, om halten är över 0,1 procent av varans vikt. Säljaren ska svara utan kostnad inom 45 dagar. Listan uppdateras två gånger om året av EU:s kemikaliemyndighet Echa och Kemikalieinspektionen har en blankett som du kan lämna i butiken.
Miljömärkning kan betyda att varan är fri från rester av vissa kemikalier, men märkningarna ställer olika höga krav. För textilier pekar Kemikalieinspektionen på Svanen, EU Ecolabel, Bra Miljöval och GOTS, som ställer krav på hela kedjan från råvara till färdig vara. Färre och mer genomtänkta köp är bra både för hemmet och för miljön. Fler idéer finns i vår guide om vad man själv kan göra för miljön.
Fyra vanor som gör mest nytta
Ingen behöver byta ut hela hemmet. Kemikalieinspektionen och 1177 återkommer till samma grundråd. De kostar lite eller ingenting.
Barn och miljö: fler ämnen som påverkar barnens hälsa
Kemikalier i hemmet är en del av ett större område. Folkhälsomyndigheten bedömer att de största hälsoriskerna av klimatförändringen i Sverige är värmeböljor och fästingburna sjukdomar. Luften barnen andas och solen de leker i spelar också roll. Här är en kort översikt över de ämnen redaktionen fördjupar i kategorin Barn och miljö.
Hur klimatet i Sverige förändras går redaktionen igenom i texten om Sveriges klimat. Märker du att ditt barn oroar sig för miljön finns stöd i vår guide om klimatångest hos barn.
Om olyckan är framme
Ring 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen om ett barn har fått i sig något farligt och situationen är akut. Ring även om du inte är säker på att barnet har fått i sig något. Ha förpackningen framför dig så att du kan berätta vad det gäller. För frågor som inte är akuta nås Giftinformationscentralen på 010-456 6700.
Funderar du över ditt barns hälsa eller hur barnet har exponerats kan du kontakta barnavårdscentralen, elevhälsan, vårdcentralen eller 1177 för sjukvårdsrådgivning. Den här texten ger allmän information och ersätter inte en bedömning från vården.
Vanliga frågor om miljögifter och barn
Vad är miljögifter?
Miljögifter är skadliga ämnen som sprids i miljön och ofta bryts ned mycket långsamt. Exempel är PFAS, bromerade flamskyddsmedel, dioxin, PCB och metaller som kadmium och kvicksilver. Många av dem kan lagras i kroppen.
Är begagnade leksaker farliga?
De flesta begagnade leksaker går bra att använda. Rensa bort gamla leksaker i mjuk plast, särskilt sådana som är klibbiga eller luktar starkt, eftersom de kan innehålla ftalater. Leksaker av trä och hårdplast innebär mindre risk. Kontrollera också batteriluckor, magneter och smådelar som kan lossna.
Måste jag slänga alla plastsaker hemma?
Nej. Kemikalier från ett enskilt plastföremål är sällan ett problem för hälsan, enligt Kemikalieinspektionen. Prioritera gamla leksaker i mjuk plast och undvik att värma mat i plast.
Vad gör jag om barnet har sugit på något olämpligt?
Har det hänt vid några enstaka tillfällen är mängden ämnen sannolikt för liten för att vara skadlig. Har barnet däremot fått i sig en farlig kemisk produkt, som lampolja, tändvätska eller propplösare, ska du ringa 112 och be om Giftinformation direkt.
Vilka gränsvärden gäller för PFAS i dricksvatten?
Sedan den 1 januari 2026 gäller 4 nanogram per liter för PFAS 4 och 100 nanogram per liter för PFAS 21. För egna brunnar har Livsmedelsverket motsvarande riktvärden och brunnsägaren ansvarar själv för provtagningen.
Hjälper det att köpa miljömärkt?
Ofta, eftersom miljömärkta varor kan vara fria från rester av vissa kemikalier. Märkena ställer olika krav, så det lönar sig att ta reda på vad märkningen står för. För textilier nämner Kemikalieinspektionen Svanen, EU Ecolabel, Bra Miljöval och GOTS.
Varför är barn känsligare än vuxna?
Barnets hjärna, hormonsystem och immunförsvar utvecklas fortfarande. Barn andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt. Små barn stoppar också saker i munnen och leker nära golvet där kemikalier samlas i damm.
Källor
- Kemikalieinspektionen: Barn är särskilt känsliga
- Kemikalieinspektionen: Råd om kemikalier i prylar
- Kemikalieinspektionen: Leksaker
- Kemikalieinspektionen: Risker med begagnade leksaker
- Kemikalieinspektionen: Hormonstörande ämnen
- Kemikalieinspektionen: Ftalater
- Kemikalieinspektionen: Flamskyddade varor
- Kemikalieinspektionen: Metaller
- Kemikalieinspektionen: PFAS i vardagsvaror
- Kemikalieinspektionen: Plast, råd till privatpersoner
- Kemikalieinspektionen: Textil, råd till privatpersoner
- Kemikalieinspektionen: Elektriska prylar
- Kemikalieinspektionen: Rengöringsmedel
- Kemikalieinspektionen: Råd om farliga kemiska produkter
- Kemikalieinspektionen: Din rätt att få information
- Kemikalieinspektionen: Märkning och farosymboler
- Livsmedelsverket: Bra mat för barn 1-2 år
- Livsmedelsverket: Kadmium
- Livsmedelsverket: Bly
- Livsmedelsverket: PFAS
- Livsmedelsverket: Frågor och svar om dricksvattenföreskrifterna
- Livsmedelsverket: Plast
- Livsmedelsverket: Frågor och svar om material i kontakt med livsmedel
- Livsmedelsverket: Mikroplast
- 1177: Barn och kemikalier
- 1177: Säkerhet för barn
- 1177: Så skyddar du dig mot solen
- 1177: Lungcancer
- Folkhälsomyndigheten: Säkra goda inomhusmiljöer för barn
- Folkhälsomyndigheten: Klimatförändringens påverkan på folkhälsa
- Folkhälsomyndigheten: Råd vid värmeböljor till personal inom barnomsorg
- Folkhälsomyndigheten: Fästingburna sjukdomar
- Naturvårdsverket, Sveriges miljömål: Giftfri miljö
- Europeiska kommissionen: Stronger toy safety rules enter into force
Uppgifterna kontrollerades 13 oktober 2026.

